Bakgrund: QR-koder Àr ett nytt marknadsföringsverktyg som möjliggör för företag att förmedla ett lÀnkat innehÄll direkt till konsumenten. Den största utmaningen för marknadsförare idag Àr att konsumenter inte vet vad QR-koder Àr och vad det innebÀr att anvÀnda tekniken.ForskningsfrÄga: Hur kan företag fÄ kunder att anvÀnda QR-koder för att förmedla ett högre kundvÀrde?Syfte: Genom att beskriva QR-koder i marknadsföring, vÀrdeskapande och kundbeteende samt analysera dessa faktorer Àr syftet med denna studie att skapa bÀttre förstÄelse för hur företag kan pÄverka kunder att anvÀnda QR-koder som ny teknik i avsikt att öka kundvÀrdet.Metod: I denna studie har QR-koder behandlats som ett fall dÀr vi valt att utgÄ frÄn en abduktiv ansats dÄ det valda uppsatsÀmnet sedan tidigare Àr relativt outforskat. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sÄvÀl företag som kunder.Slutsats: Genom analys av insamlat material har studien visat att företag bör kommunicera tydliga instruktioner om hur konsumenten ska gÄ tillvÀga för att ta del av QR-koden. Kodens innehÄll mÄste vara av intresse och förmedla ett vÀrde för mottagaren för att ge motivation till fortsatt anvÀndning.

Aktionsforskningens syfte Àr att öka elevers delaktighet i Àmnet idrott och hÀlsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sÀllan tillÄts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och dÀrmed saknar förstÄelse för dess syfte och innehÄll. Studien prÀglas av ett relationellt perspektiv i strÀvan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lÀrande. I Àmnet idrott och hÀlsa beskrivs att förutsÀttningar för detta mÄnga gÄnger saknas.

Företagets policy spelar en viktig roll nÀr det gÀller instruktioner till rekryteraren. En rÀttvisepolicy som betonar vikten av att de sökande behandlas pÄ lika villkor kan tÀnkas leda till mindre diskriminering vid anstÀllningar. En lojalitetspolicy, Ä andra sidan, som antyder att de nya medarbetarna mÄste passa in i företaget, kan leda till att sökande av annan etnisk hÀrkomst diskrimineras. En orsak till denna diskriminering kan vara att rekryteraren i en intervjusituation stÀller frÄgor som Àr relaterade till sociala förmÄgor istÀllet för kompetensrelaterade frÄgor, vilket ökar risken för att den sökande bedöms pÄ irrelevanta grunder. Detta undersöktes genom en enkÀt som delades ut till 120 försökspersoner, som antingen fick ta del av en rÀttvise- eller en lojalitetspolicy.

SammanfattningMedieÀmnets korta historia som skolÀmne och dess splittrade karaktÀr gör att det finns en avsaknad av nedtecknad forskning kring utarbetade arbetssÀtt och arbetsformer. Detta gör det svÄrt för lÀrare och speciellt nya lÀrare som inte har en bakgrund inom Mediebranschen i utformningen av undervisningen. Förut fanns det mycket tydligare instruktioner i styrdokument riktade till skolan, men i och med nya pedagogiska synsÀtt Àr det kanske frÀmst lÀromedlen som nyblivna lÀrare kan vÀnda sig till för att fÄ hjÀlp nÀr det gÀller utformandet av undervisning.Denna studie syftar dÀrför till att undersöka vilka arbetssÀtt och arbetsformer som tar sig uttryck och erbjuds medieÀmnet i ett lÀromedel riktat till gymnasiets medieprograms karaktÀrskurser. I studien har jag kvantitativt studerat sex stycken av tolv böcker som ingÄr i lÀromedelsserien ?Medieboken? genom att rÀkna förekomsten av ord som sedan fÄtt bilda kategorier för olika arbetssÀtt.

I denna undersökning studeras hur den svenska, ensprÄkiga lexikografinutnyttjar de möjligheter som följer med att ordböcker publiceras pÄInternet. Nationalencyklopedins ordbok, som Àr en stor, svensk nutidsordbokpÄ nÀtet, undersöks ur tvÄ perspektiv, dels det lexikografiska,vars tyngdpunkt ligger pÄ hur vÀl ordboken Àr anpassad till det nyamediets förutsÀttningar, dels anvÀndarperspektivet, som fokuserar pÄ hurden befintliga nÀtordboken fungerar som sprÄkverktyg för anvÀndaren.Av undersökningen framgÄr att den undersökta svenska nÀtordbokenskulle ha kunnat anvÀndaranpassas bÀttre i övergÄngen frÄn pappersordboktill nÀtordbok. Framför allt handlar det om att ordboken inteutnyttjar mediets möjligheter fullt ut och heller inte har anpassats efterde nya förutsÀttningar som nÀtpubliceringen innebÀr. Det finns klarabrister i tillgÀnglighet till lÀsanvisningar och instruktioner, och ÀvenhÀnvisningar i form av lÀnkar skulle kunna anvÀndas i högre grad.BetrÀffande sökhjÀlp Àr servicen till anvÀndaren bÀttre, men jÀmförelsermed den danska nÀtordboken Den Danske Ordbog avslöjar att det Àven idetta avseende finns alternativa lösningar som kan förenklainformationssökningen ytterligare.Slutsatsen blir att den svenska nÀtordboken inte helt har hunnitanpassa sig till den nya tekniken, men att utvecklingen sannolikt gÄr motökade tekniska kunskaper hos anvÀndarna och större fokus pÄanvÀndarvÀnlighet hos nÀtordböckerna..

Syftet med denna studie har varit att belysa tydligheten i och fördjupa kunskaperna om lÀrares uppfattningar och tolkningar av kunskapskraven för gymnasieskolans kurs Svenska 1. För att svara mot syftet, har kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare genomförts. ForskningsfrÄgorna som stÀlls i uppsatsen Àr:Hur uppfattar lÀrare kunskapskraven i Svenska 1 som styrdokument?Hur tolkar lÀrare innebörder av mellanstegen D och B i Svenska 1?I den teoretiska bakgrunden berörs forskning om bedömning, tolkning av kriterier för bedömning, uppfattningar av och förhÄllningssÀtt till betygssystemet samt forskning om betygsinflation.Intervjumaterialet har analyserats med hjÀlp av en fenomenografisk ansats, och delats in i beskrivningskategorier som lyfter fram kvalitativt skilda sÀtt att uppfatta och tolka kunskapskraven för kursen. Undersökningen visar att lÀrare uppfattar kunskapskraven som konkreta instruktioner, som tolkningsmöjligheter och som konkurrenter till lÀrarnas egna betygskriterier. LÀrare tolkar mellanstegen som ?svaga? versioner av betyget ovan samt som ?starka? versioner av betyget under.

Bakgrund: MRSA Àr i dagens samhÀlle ett globalt problem. Denna bakterie producerar ett enzym, vilket gör en del antibiotiska lÀkemedel verkningslösa. Flertalet MRSA-infekterade patienter upplever negativa kÀnslor till följd av infektionen. Dessa tros orsakas av bristande kunskap hos bÄde sjuksköterskor och patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att vara MRSA-infekterad.Metod: I litteraturstudiens resultat har 9 artiklar med kvalitativ ansats sammanstÀllts. Dessa har analyserats med inspiration frÄn det beskrivande metasyntestÀnkandet.

Denna studies syfte var att undersöka hÀlsokoordinatorernas beredskap och upplevda kompetens att arbeta med alkoholriskbruk i primÀrvÄrden i Landstinget i Kalmar LÀn och hur de upplevde arbetet. Metodansatsen som anvÀndes var triangulering, dÀr enkÀter skickades till alla hÀlsokoordinatorer i lÀnet. DÀrefter utfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre strategiskt utvalda hÀlsokoordinatorer Det anvÀndes deskriptiv metod för enkÀterna och innehÄllsanalys för intervjuerna. Resultatet var att arbetet med riskbruk av alkohol var ett kÀnsligt omrÄde dÀr hÀlsokoordinatorerna upplevde att de frÀmsta hindrande faktorerna var brist pÄ utbildning och instruktioner pÄ hur det rent praktiskt skulle arbetas med riskbruk av alkohol. UtbildningsnivÄn stod inte i proportion till beredskapen att arbeta med frÄgan.

Syftet med detta arbete Àr att visa hur tilltalet gestaltas i vardera tre lÀroböcker för gymnasieskolans nybörjartyska, tyska 1, och fortsÀttningstyska frÄn grundskolan, tyska 3. Tilltalet i tyska summeras i orden Sie, som pÄ svenska betyder ni, och du som i överensstÀmmelse med svenskan heter du. För att ta reda pÄ hur tilltalet framstÀlls berÀknas dels andelen Sie- respektive du-dialoger, dels andelen tilltalsord i undersökta dialoger, en kvantitativ undersökning. Dessutom undersöks i varje lÀrobok hur olika Äldersgrupper finns representerade i konversationer. Arbetet studerar Àven kvalitativa data.

Denna rapport Àr resultatet av mitt examensarbete som utfördes pÄ uppdrag av GKN. Syftet med arbetet Àr att utvÀrdera manualverken som berör RM12-motorn och i en teknisk rapport beskriva hur manualerna upplevs av den tekniska personalen pÄ Sveriges flygflottiljer. Efterlevs de givna instruktionerna som avsett eller krÀvs det uppdateringar och/eller förtydligande av manualverken? Arbetet Àr frÀmst inriktat mot de manualer som berör efterbrÀnnkammarmodulen.Arbetet omfattar studier pÄ flygflottiljerna F7 samt F17. UtvÀrderingens undersökningsarbete utfördes i form av enkÀtundersökningar, Semistrukturerade intervjuer/samtal samt observationer av det dagliga arbetet.Det Àr av stor vikt att teknisk personal följer motormanualerna som avsett, att inspektioner utförs enligt föreskrifterna samt att de angivna skadetoleranserna tas pÄ allvar.

Idag finns en mÀngd olika ljudkort tillgÀngliga pÄ marknaden och mÄnga av dessa krÀver olika instruktioner för samma ÀndamÄl. Detta kan leda till stora problem för bland annat spelutvecklare, eftersom det Àr till fördel om spelet som skall publiceras kan fungera pÄ sÄ mÄnga olika datorer som möjligt. MÄlet med detta arbete Àr att ljudsÀtta ClusterballŸ 2, med OpenAL, Open Audio Library. OpenAL Àr ett API, Application Programming Interface, som Är 2000 introducerades, frÀmst för ljudsÀttning av datorspel. Detta verktyg anvÀnds för att skapa realistiska, interaktiva tre dimensionella ljud.

ProblemomrÄde Den samhÀllsutveckling som sker med bland annat ökad konkurrens och krav pÄ snabb förÀndring hos företag har drivit fram en utveckling mot normativ styrning. Det innebÀr större sjÀlvstÀndighet inom organisationer och att ledare styr med visioner och idéer istÀllet för med regler och instruktioner. För att organisationer ska klara av att förÀndra styrningen krÀvs ofta att de satsar pÄ organisationsutveckling. Syfte VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur ett organisationsutvecklingsprogram pÄverkar normativ styrning pÄ ett företag. Dessutom vill vi skapa insikt i vilka effekter ett sÄdant program kan ge.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka strategier elever anvÀnder sig av nÀr de skriver vid datorn, samt hur de resonerar kring anvÀndandet av dessa. Tanken Àr att detta ska mynna ut i en diskussion kring vilket material vi anvÀnder i skolan, och om anpassade ordbehandligsprogram skulle ge elever bÀttre hjÀlp och stöd i sitt lÀrande. Metod: Jag har gjort deltagande observationer av tioÄringar. Mina analyser av dessa observationer Àr gjorda utifrÄn ett fenomenografiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultat: Jag mÀrkte snabbt att det fanns tvÄ olika grupper av anvÀndare bland de elever jag observerade; de som lÀrde om datorn och de som lÀrde vid datorn.

Eutanasi, eller den svenska översÀttningen dödshjÀlp, innebÀratt vÄrdpersonal genom olika ÄtgÀrder pÄskyndar döendet hossvÄrt sjuka patienter. Aktiv dödshjÀlp Àr olagligt i Sverigeliksom i flertalet andra lÀnder. Samtidigt Àr det inte ovanligtatt patienter efterfrÄgar eutanasi med hÀnvisning till att dödendÀrigenom kan bli mer stilla och fri frÄn lidande. Genom sinnÀra kontakt med patienten har sjuksköterskan en given roll idet som hÀr kallas eutanasiprocessen. Syftet med litteraturstudienvar att beskriva sjuksköterskans delaktighet i eutanasiprocessen.UtifrÄn riktlinjerna för en litteraturstudie i Friberg(2008) har 11 artiklar granskats.

Undersökningen Àr fokuserad pÄ en skolutvecklingsprocess benÀmnd Kunskapsstaden i en mellanstor kommun. Konceptets Kunskapsstaden politiska visioner och mÄlsÀttningar antogs för familjeförvaltningen Är 2003. Inriktningen pÄ konceptet Àr strÀvan att skapa en ny samverkande utbildningsorganisation för att frÀmja individorienterad mentorsledd undervisning och samverkan. MÄlsÀttningen Àr att ge elever och studerande en möjlighet till studier i en flexibel lÀrmiljö. I min undersökning beskrivs utvecklingsprocessen och vad och hur skolledare och pedagoger har uppfattat och förstÄtt konceptets intentioner och mÄlsÀttningar. En indikation pÄ förstÄelsegraden hos ledarna och personalen avgörs av de kartlagda pÄbörjade handlingarna i utvecklingsprocessen.