UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr, att om en kommunikation av ett budskap inom en organisation skall ha förutsÀttningar att lyckas, mÄste budskapet:1. först och frÀmst bli mottaget, d v s uppfattas av en tÀnkt mottagare.2. dÀrefter tolkas korrekt, d v s avsÀndarens och mottagarens förstÄelse mÄste stÀmma överens.3. sist, men inte minst, vÀcka engagemang, d v s vilja att ta till sig budskapet, samt skapa sjÀlvförtroende, d v s tro att kunna omsÀtta budskapet i praktiken.Tre metoder analyseras utifrÄn ett lÀrandeperspektiv vilket bygger pÄ fenomenografiska principer om att förmedla lÀrande samt erfarande av lÀrande genom att skapa variationens arkitektur och bygga relevansstruktur. De tre metoderna som analyseras Àr:1. IfrÄga om att mottagande - den duala annonseringsmodellen.2. IfrÄga om förstÄelse - Ongstads triadiska positioneringsmodell.3. IfrÄga om att vÀcka engagemang och sjÀlvförtroende att formulera en aktivitet - Palmers multimodala coachningsmodell.Det visar sig att samtliga metoder bör kunna anvÀndas för att förmedla lÀrande enligt det i denna uppsats valda fenomenografiska lÀrandeperspektivet. En slutsats som dras Àr, att en möjlig brist och förklaring till att kommunikation inte alltid fungerar, Àr att mottagaren som en mÀnniska med personliga egenskaper och problem glöms bort. Om fokus istÀllet lÀggs pÄ att utforma kommunikationen sÄ den stÀmmer överens med hurdan mÀnniskan (mottagaren) Àr, Àr det tÀnkbart att chansen ökar att fÄ fler Ähörare vilka förstÄr och tar till sig ett förmedlat budskap.Eftersom de tre analyserade metoderna rör olika aspekter av mÀnniskan, bör anvÀndning av samtliga tre tillsammans bidra till att underlÀtta ett budskaps passage genom de barriÀrer som hindrar mottagande, förstÄelse och formulering av aktivitet..

Det hÀr Àr en studie som belyser programmet Europeisk korttidsvolontÀrtjÀnst (St EVS) samt granskar om programmet kan vara lÀmpligt vid vÀgledning av unga i behov av sÀrskilt stöd.Litteraturstudier och intervjuer med tre personer som har erfarenhet av arbetssÀttet har genomförts. ForskningsfrÄgorna ger svar pÄ vilka argument som finns för att anvÀnda programmet, hur arbetet med St EVS gÄr till samt vilka ungdomar som kan delta.Tidigare forskning inom omrÄdet Àr nÀst in till obefintlig, vidare saknas kÀnnedom om St EVS bland mÄnga yrkesgrupper som arbetar med unga i behov av sÀrskilt stöd.I resultatet framkommer att St EVS ökar ungdomarnas sjÀlvförtroende och frÀmjar deras personliga utveckling. Resultatet tyder ocksÄ pÄ att det ger motivation för arbete eller studier.Andra fördelar Àr att programmet Àr gratis för ungdomarna och erbjuder mycket trygghet.Resultaten pekar dock mot att det Àr viktigt med förberedelser och att sÀndande organisationen kÀnner till och har förtroende för mottagande organisationen. Förutsatt att mottagande organisationen kan ge ungdomen det individuella stöd som han/hon behöver, kan ungdomar med olika förutsÀttningar och behov delta i programmet.Analys av resultaten indikerar att programmet skulle kunna innebÀra en ekonomisk vinst bÄde pÄ kort och pÄ lÄng sikt för kommuner. En annan slutsats Àr att fler samarbeten borde finnas dÀr olika yrkesgrupper arbetar tillsammans med St EVS.Vidare kan programmet anses lÀmpligt att anvÀnda i vÀgledning av ungdomar i behov av sÀrskilt stöd.

The marketing campaign ?LĂ„na dig rik? [Get rich by lending] involved 25 public libraries in three regions; Kronoberg, Kalmar and Blekinge. This paper examines 28 news-articles concerning this campaign, found in eight publications in the responding regions. The purpose of this is to determine to what extent the description of the campaign found therein responded to the intents of its founders and to what extent the public had a say in these articles. The result found indicates that the overall image of the campaign presented in the news-articles was well in correspondence with the intents of the campaign itself but that the public views where arguably absent..

Uppsala brevterminal Àr i början av en organisationsförÀndring som innebÀr att verksamheten pÄ terminalen kommer att flyttas till en annan ort senaste 2014. Syftet med studien Àr att beskriva organisationsförÀndringen ur ett internkommunikationsperspektiv. Studien beskriver hur internkommunikationen har fungerat utifrÄn vad som har kommunicerats, av vem, pÄ vilket sÀtt (hur) och vid vilken tidpunkt (nÀr). Dessutom undersöks medarbetarnas mottagande av interkommunikationen under förÀndringen. Studien bygger pÄ intervjuer med ansvariga för Uppsala brevterminal och en enkÀtundersökning genomförd pÄ medarbetarna.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever pÄverkas av deras lÀrares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lÀrare och fyra av varje lÀrares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lÀrare och jag har lÀrt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lÀrarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara pÄverkas av sina lÀrare.

Denna rapport undersöker hur en grafiker kan förstÄ, analysera och skapa nyagrafikstilar. Hur grafikstilar kan pÄverka produktionen, samt hur man kanstandardisera en grafik pipeline för att producera liknande material. En analys av ett par populÀra grafikstilar inom dataspelsgrafik utfördes för att hitta hur dessa stilar kom till och att jÀmföra likheter och fördelar emellan de olika stilarna. Ett experiment utfördes för att hitta moment att förbÀttra i en grafisk pipeline.Resultat pekar pÄ att olika grafikstilar har en pÄverkan pÄ utvecklingstid och kostnader, samt mottagande beroende pÄ kultur och mÄlgrupp. Ett extra fokus pÄ planering av grafikstil och dess pipeline i produktionen rekommenderas, för att bÄde underlÀtta för grafikerns arbete och att dra ner pÄ utvecklingskostnaderna..

MÄlet med denna C-uppsats Àr att försöka kartlÀgga och analysera det recensionsmaterial som finns i dags- och kvÀllstidningar angÄende tvÄ av Kerstin Thorvalls romaner. Romanerna Àr Det mest förbjudna respektive NÀr man skjuter arbetare. Uppsatsen utgÄr frÄn en frÄgestÀllning dÀr recensionernas behandling av Thorvall sjÀlv stÄr i fokus, frÀmst eftersom just Thorvall som person diskuterades ovanligt mycket i recensionerna av romanerna. Teorin som anvÀnds i uppsatsen Àr en intersektionell teori, vilket ger en bred synvinkel pÄ Àmnet och tillÄter mÄnga olika infallsvinklar i analysen..

Ett plötsligt dödsfall kan vara svÄrare att hantera för nÀrstÄende Àn ett dödsfall som Àr förvÀntat. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva vilka behov nÀrstÄende har efter ett plötsligt dödsfall. Litteratursökningen gav elva artiklar som analyserades och resulterade i följande sex kategorier: att fÄ ett direkt mottagande, avskildhet och bekvÀmlighet: att fÄ dödsbudet och möjlighet att stÀlla frÄgor: att fÄ uttrycka kÀnslor och fÄ stöd: att fÄ se kroppen: att fÄ assistans innan hemgÄng och att fÄ uppföljning. Resultatet belyste vikten av att en mellanmÀnsklig relation bör etableras med en utsedd sjuksköterska och att kommunikation Àr ett viktigt verktyg genom hela hÀndelseförloppet fram till och med uppföljning. En slutsats Àr att det bör finnas ett utarbetat handlingsprogram för sjuksköterskor att ha som stöd i dessa situationer..

I va?rt dagliga arbete har vi sett hur barn la?r sig la?sa och skriva med hja?lp av surfplattan. Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rskolebarns la?s- och skrivinla?rning sker med hja?lp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifra?n behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt la?randeperspektiv. Som metod har vi anva?nt oss av observationer pa? fo?rskolebarn som filmades.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r r?relse- och matvanor i familjer som har barn med och utan s?rskilda behov och befinner sig i en kontext med extrasamh?llsst?d, samt att identifiera vilka faktorer som kan underl?tta respektive hindra vanorna i vardagen.Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie, vilket ?r l?mpligt med tanke p? studiens syfte. Insamling av data gjordes med semistrukturerade intervjuer med ?ppna fr?gor. Urvalet bestod av sex v?rdnadshavare med barn mellan 5-10 ?r, som rekryterades genom ett avsiktligt urval p? en f?rskola och en Friskv?rds- ochaktivitetsgrupp i tv? olika kommuner i V?stra G?taland.

MÄlet med examensarbetet var att ett trÄdlöst mÀtdatainsamlingssystem ska tas fram för att ersÀtta det trÄdburna insamlingssystem som idag anvÀnds vid FOI i Bromma, vid mÀtning pÄ vindtunnelmodeller. Projektet innefattar konstruktion, inköp, dokumentation, test och utvÀrdering. En del i projektet Àr att utvÀrdera ett nytt CAD system för kretskortskonstruktion.Enligt framtagen kravspecifikation konstrueras ett signalkonditionerande kort som förstÀrker, balanserar och filtrerar insamlad signal samt ett processorkort som digitaliserar och skickar konditionerad signal trÄdlöst till mottagande del.Prototypen som projektet resulterar i, uppfyller de krav och specifikationer som FOI hade pÄ det nya systemet, dvs. analog signalkonditionering, digitalisering och tvÄvÀgskommunikation. Systemet har med sin enkla funktion pÄvisat att lösningen Àr realiserbar och att den fungerar.

I följande text avser jag att analysera Man of Tai Chi och undersöka förhÄllandet mellan Kina och Hollywood. Kina blir en alltmer viktig marknad för filmbolag frÄn Hollywood och hur de förhÄller sig till varandra pÄ film.Kung fu-filmens spridning har inneburit andra kulturella uttryck, frÄn Bruce Lee som symbol mot imperialistiskt förtryck i tredje vÀrlden, till att bidra med formande av nya bildssprÄk i filmer som The Matrix. Hur kan en transnationell samproduktion mellan kinesiska och vÀsterlÀndska bolag se ut? I följande uppsats undersöker jag produktionsförhÄllanden och mottagande av filmen Man of Tai Chi och i slutsatsen kommer jag fram till att filmen misslyckats ur ett kommersiellt perspektiv..

How do special educators work to include children with special needs in preschool? That was the question that our thesis proceeded from, and the purpose was to get an insight in the methods used by the special educators to achieve inclusion. Our questions were: ? Is Swedish preschool a place for inclusion? ? How are special educators work organized and focused? ? Which experiences do special educators have working with children with special needs in preschool, and what role do they mean that inclusion plays in this work? Our procedure in this enquiry was to perform semi-structured interviews with 5 different special educators in two different cities. Interpretation and analyis proceeded from three different theories: Urie Bronfenbrenner?s ecological systems theory, John Bowlby?s theory of attachment and Karsten Hundeide?s sociocultural theory. The result showed support for the idea of the Swedish preeschool as a place with many opportunities for inclusion. We have also seen how both money and political decisions has an impact on which possibilities the preschools receive to work with inclusion. In addition it became apparent that the methods used by special educators differed depending on both cities and districts.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagogerna upptÀcker och synliggör barnens matematik pÄ förskolorna.Tre förskolor och sex pedagoger deltog i intervjuer och observationer. Förskolorna valdes utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval och ligger i vÄra nÀromrÄden. Vi observerade och intervjuade vid olika tillfÀllen. I de observerade undersökningstillfÀllena upptÀcktes mycket matematik hos pedagogerna, trots att/fastÀn pedagogerna inte sa till barnen att det var matematik de höll pÄ med. Samtliga pedagoger var noga med att anvÀnda rÀtt matematiska begrepp i samtalen med barnen.Det finns en viss skillnad i hur pedagogerna uttrycker sig om sitt anvÀndande av matematiken, men att de i observationerna ÀndÄ anvÀnde sig av metoder som liknade varandra.

Inströmningen av de ensamkommande asylsökande barnen har ökat radikalt de senaste Ären och har dÀrför blivit ett kontroversiellt Àmne i svensk flyktingspolitik. Det Àr varje stats ansvar att omhÀnderta dessa ensamkommande barn pÄ ett bra och vÀrdigt sÀtt. I denna studie behandlas dÀrmed dessa barns rÀttigheter enligt FN:s konvention om barns rÀttigheter, samt RÄdets direktiv 2003/9/EG om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna. RÀttigheter som behandlas Àr sÄdana som Àr relevanta i förhÄllande till de ensamkommande asylsökande barnen sÄsom icke-diskrimineringsprincipen, principen om barnets bÀsta, rÀtten att höras, rÀtten till hÀlso- och sjukvÄrd samt rÀtten till utbildning. Vidare jÀmförs dessa rÀttigheter med den svenska lagstiftningen för att faststÀlla hur Sverige förhÄller sig till sina internationella Ätaganden..