Syftet med arbetet är att undersöka om uppväxtmiljön har någon betydelse för barns motoriska utveckling. För att ta reda på detta har vi valt ut fyra skolor. Två skolor i en större stad och två skolor på landsbygden. Undersökningsgruppen är barn, 10 år, och för att ta reda på deras motoriska färdigheter har vi använt oss av ett observationsschema, MUGI (Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning). I vår kvalitativa undersökning har vi arbetat med en strukturerad observation.

Antalet timmar inom ämnet idrott och hälsa i skolan dras ner allt mer, vilket framför allt kan påverka de elever som är fysiskt inaktiva på fritiden. Som effekt av detta har den svenska regeringen offentliggjort att eleverna bör rör på sig mer och de har därför infört 30 minuters obligatorisk daglig fysisk aktivitet på grundskolorna. Kommunerna väljer idag också att stänga allt fler lekparker vilket i längden kan leda till att den spontana leken hos elever på fritiden kan minskas. Detta kan leda till att den naturliga motoriken inte utvecklas som den ska. Eleverna får då inte utlopp för att röra sig tillräckligt mycket vilket kan leda till att deras motorik hämmas, vilket i sin tur kan leda till att deras läs- och skrivsvårigheter också påverkas negativt.

I samhället talas det idag mycket om överviktiga barn och dåliga betyg. Dagens barn och ungdomar blir allt mer stillasittande samtidigt som kommunikationsteknologin växer och tar över deras fritid. Eftersom dessa barn och ungdomar spenderar största delen av sin barndom i skolan kan vi som lärare göra något åt denna fysiska inaktivitet. Men vad kan vi göra när timmarna för idrott minskar? Vi valde att göra vår studie om ökad fysisk aktivitet i skolan på grund av vårt intresse för idrott och för att vi utbildar oss till lärare.

Ämnet idrott och hälsa ska främja en aktiv livsstil för eleverna och det är idrottslärarens uppgift att ge eleverna möjlighet att uppleva olika aktiviteter och erbjuda nya och positiva upplevelser kring fysisk aktivitet. Detta för att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet och rörelse. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år beskriver den undervisning de själva bedriver i ämnet idrott och hälsa samt hur de beskriver sin egen utbildning inom ämnet. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sex pedagoger intervjuades. Pedagogerna har olika utbildningar från olika orter i Sverige.

BakgrundFörskolegården erbjuder barnen motorisk träning och utmaningar för deras rörelsebehov.Verksamhet som vanligtvis bedrivs inomhus, kan med fördel flyttas till uterummet. I eninspirerande och ständigt föränderlig miljö, flödar inspirationen, fantasin och upptäckarlustan hos såväl barn som medforskande pedagoger. Miljön blir en medupptäckare i barnens lek och det ställs krav på de miljöer som förskolan har att erbjuda.SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur barnen, med tyngdpunkt på motorisk utveckling, använder förskolans lekplatser. Syftet är vidare att höra hur barnen resonerar kring dessa samt ta del av deras önskemål, gällande lekplatsernas framtida utformning.MetodStudien utgår från en kvalitativ metod, med observationer och intervjuer som redskap. Urvalet består av tolv stycken femåriga pojkar och flickor, på två olika förskoleavdelningar.ResultatBarnen beskriver sin dagliga utevistelse på förskolegården i mestadels positiva ordalag.Gjorda observationer har utvisat att barnen för det mesta är sysselsatta med någonting som de själva valt att göra under uteleken.

Humans and dogs are both mammals. One of the differences between the two species is that man walk on two legs and dogs on four legs. There are also differences in the nerve system between the two species. The human nerve system is supposed to provide opportunity for fine motor tasks- while the nerve system of the dog is more focused on the ability to perform locomotor tasks. Humans need to increase their motor control and postural control when affected by various conditions and diseases.

Detta examensarbete handlar om fysisk aktivitet. För att specificera ligger fokus på denmedvetna motoriska rörelseträningens påverkan på inlärning inom läsning och skrivning iårskurs 1 och 2. Hjärnan behöver stimulans för att utvecklas, detta sker genom rörelse vilket isin tur främjar lärandet. Människans kropp är byggd för rörelse och därigenom bildas ochutvecklas synapser i hjärnan som är viktigt för den kognitiva verksamheten. Det finns väldigtlite forskning inom detta område dock lyfts idrotten och där igenom rörelsen fram mer i Lgr11 än i Lpo 94.Syftet med examensarbetet är att åskådliggöra betydelsen av fysiska aktivteter ochmotorikträning för läs- och skrivinlärning.

SAMMANFATTNINGAnette Johansson, Carina Johansson och Helen RikardssonEn studie om den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning.Engelsk titel: The importance of physical activity for children?s development for motoric skills and learning.Antal sidor: 37Vi har i detta arbete undersökt den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning utifrån en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens syfte är att undersöka vad pedagoger på två förskolor i en kommun anser om den fysiska rörelsens betydelse för motorisk utveckling och inlärning. Vi vill även ta reda på hur pedagogerna arbetar med rörelse och hur de ser på sin egen roll som pedagog när det gäller rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning. För att nå vårt syfte har vi intervjuat två arbetslag bestående av sju pedagoger.

BakgrundFörskolegården erbjuder barnen motorisk träning och utmaningar för deras rörelsebehov.Verksamhet som vanligtvis bedrivs inomhus, kan med fördel flyttas till uterummet. I eninspirerande och ständigt föränderlig miljö, flödar inspirationen, fantasin och upptäckarlustan hos såväl barn som medforskande pedagoger. Miljön blir en medupptäckare i barnens lek och det ställs krav på de miljöer som förskolan har att erbjuda.SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur barnen, med tyngdpunkt på motorisk utveckling, använder förskolans lekplatser. Syftet är vidare att höra hur barnen resonerar kring dessa samt ta del av deras önskemål, gällande lekplatsernas framtida utformning.MetodStudien utgår från en kvalitativ metod, med observationer och intervjuer som redskap. Urvalet består av tolv stycken femåriga pojkar och flickor, på två olika förskoleavdelningar.ResultatBarnen beskriver sin dagliga utevistelse på förskolegården i mestadels positiva ordalag.Gjorda observationer har utvisat att barnen för det mesta är sysselsatta med någonting som de själva valt att göra under uteleken.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad barn lär sig utöver det musikaliska kunnandet i en musikklass. Jag har intervjuat två musikpedagoger och den biträdande rektorn på en profilskola med inriktning musik. Jag har även genomfört observationer för att kunna styrka det som intervjupersonerna har sagt och dokumenterat vad som händer under musiklektionerna. Jag har kommit fram till att barnen lär sig huvudsakligen tre saker utöver det musikaliska. Social utveckling, som är den starkaste av de tre, språklig utveckling och motorisk utveckling..

Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärares syn på barns motoriska utvecklingsmöjligheter ute på förskolegården, samt förskollärares betydelse för barns rörelseutveckling. Frågeställningarna för studien var vilka faktorer som enligt förskollärarna anser vara viktiga i barnens motoriska utveckling, hur förskollärarna ser sin roll för barns motoriska utveckling samt hur de anser att förskolegården hjälper till att utveckla barns motorik. Vi använde oss av intervju som metod där vi intervjuade sex förskollärare. Till vår hjälp hade vi en telefon med inspelningsmöjligheter. Efter varje intervju lyssnade vi av svaren och förde in dem på ett dokument i datorn.

För att ett barn ska utvecklas motoriskt, så är det viktigt att det finns goda möjligheter till rörelse. Att lära känna sin egen kropp och använda den genom att röra på sig i olika miljöer och sammanhang är angeläget om ett barn ska utveckla en god motorik. Forskning visar att barn sysselsätter sig med alltmer stillasittande aktiviteter samt att barn inte utvecklat så bra motorik som förväntas vid olika åldrar. En stor andel barn tillbringar större delen av dagen inom förskolans verksamhet och läroplanen för förskolan (Lpfö 98) betonar att det är pedagogernas ansvar att stimulera barnens motoriska utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till sitt uppdrag och hur de arbetar för att stimulera barns motorik ur ett helhetsperspektiv på verksamheten.

Tidigare forskning menar att barn i vårt samhälle är allt mer stillasittande och inte rör på sig i samma utsträckning som tidigare. Samtidigt tillbringar många barn den största delen av sin vakna tid på förskolan, därmed läggs ansvaret på förskolorna att tillgodose barn den motoriska stimulans de behöver. Oftast görs detta genom den fria leken ute på gården, och gården bör vara utformad för att bemöta varje barn på dess individuella nivå. Studier visar att förskolegårdar idag kan vara bristfälliga och att de har nedprioriterats de senaste decennierna. Tidigare forskning visar att gårdar med stora ytor och mycket växtlighet gynnar barns motoriska utveckling.Föreliggande kvalitativa studie genomfördes genom intervjuer med pedagoger från förskoleverksamhet samt miljöobservationer av förskolegårdarna.

Idag är konsumentmarknaden inne i en globaliseringsfas som ständigt växer. Marknader har idag öppnat upp sig, och hela världen tar del av den internationella handeln. Det pågår även en tydlig förändring i konsumentbeteendet världen över, då informationsutbytet nu når ut till hela världen. Konsumenter nöjer sig inte bara med den standard som erbjuds på nära håll utan det specifika behovet har gjort att tillverkningen av varor och produkturvalet idag är enormt stort och tidsödande att välja mellan.Företag kommunicerar med olika typer av påverkan exempelvis, direktreklam och varumärkesannonser för att nå ut till sin målgrupp. Samtidigt som urvalet av produkter och tjänster växer sig allt större, tenderar varumärkesutbudet att bli något mindre då allt starkare internationella aktörer etablerar sig på den globala marknaden, och köper upp eller konkurrerar ut nationella aktörer på marknader världen över.

Det är viktigt att utvärdera hälsofrämjande arbete. Utvärdering är en formell värdering av nyttan av någonting. Utvärderingar delas in i tre kategorier: Formativ utvärdering, Processutvärderingen samt Resultatutvärdering. Idrottsföreningen Jämjö GoIF driver sedan 2012 ett projekt som heter ?Nya mötesplatser för unga människor på landsbygd?.