Introduktion: Cerebral pares är det vanligaste neurologiska funktionshindret hos barn och ungdomar i västvärlden. Prevalensen beräknas till omkring 2 av 1000 barn. Hos barn och ungdomar med cerebral pares förkommer funktionsnedsättningar som spasticitet, minskad rörelsehastighet och nedsatt koordination. Spasticitet har ansetts vara den huvudsakliga orsaken till nedsatt rörelsefunktion vid cerebral pares. Styrketräning har förmodats kunna öka spasticiteten och därför inte ansetts lämplig som träningsform för individer med cerebral pares.

Syftet med litteraturstudien är att beskriva hästens stereotypier samt diskutera vad dessa beror på och hur de kan förebyggas. Stereotypier är upprepade och oförändrade rörelser utan mål och syfte. Om hästar uppvisar stereotypier kan det vara tecken på att de saknar kontroll över sin situation. Det är enbart djur i fångenskap som uppvisar stereotypier. Hästar uppvisar flera olika stereotypier såsom krubbitning, vävning, boxvandring, huvudkast och stereotypt sparkande i vägg.

Vad är MTI? Hur påverkar motoriska rörelser koncentrationsförmågan hos barn? ?Sitter du nu och dagdrömmer igen? Spring inte omkring! Sitt still och lyssna på vad jag säger.? Detta fenomen kan tyckas vara ett normalt beteende för barn i klassrummet. Men observerar man barnet individuellt kan man se att det finns underliggande problem med både motoriken och koncentrationen. Barns reflexer, sinnen, mognad, stimulans och självförtroende tillsammans med motoriska rörelser så som finmotorik och grovmotorik går hand i hand med inlärning hos barn. MTI, Motorik Tränar Inlärning, är en metod för föräldrar och pedagoger som hjälper barnen med deras motoriska rörelser och som främjar koncentrationen i klassrummet. Syftet med studien är att ta reda på vilken betydelse metoden MTI har för främjandet av barns koncentrationsförmåga.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Stroke är en folksjukdom, som årligen drabbar ca 30 000 människor. Ett vanligt återstående problem efter stroke är hemipares som kan innebära svaghet i ena kroppshalvans arm och/eller ben, samt svårigheter att klara det vardagliga livet. För att ge patienten så bra förutsättningar som möjligt att uppnå en så hög grad av självständighet som möjligt är det viktigt med en intensiv rehabilitering. Flera studier har visat att spegelterapi kan vara ett lovande verktyg att använda inom strokerehabiliteringen. Syftet med studien var att sammanställa evidensen för behandlingsmetoder grundade inom spegelneurons-teorin som används inom stroke rehabiliteringen.

Kunskapen om att musik kan ha en helande verkan har funnits så långt tillbaka som det finns skrivna källor. Föreliggande uppsats är en litteraturstudie som behandlar musikanvändandet i omvårdnaden av patienter med stroke. Orsaken till att vi intresserade oss för dessa patienter var att de ofta har en komplex symtombild och drabbas psykologiskt på många sätt. Syftet var att beskriva musikens effekter i omvårdnaden av patienter med stroke. Utgångspunkten var ett hälsoperspektiv.

Strukturell avbildning med ultraljud kan användas för att upptäcka sjukdomar och störningar i kroppen. För att ställa tillförlitliga diagnoser räcker det inte alltid med en strukturell avbildning utan ibland krävs det även fysiologisk information. Vid användning av funktionell avbildning med ultraljud kan den informationen mätas i kroppens olika fysiologiska system. Systemen består av funktionellt olika enheter och kallas för motoriska enheter i skelettmuskulatur. Vid sjukdomar som ateroskleros (åderförkalkning) kan dessa enheter vara så kallade kärlplack, som består av vävnad med varierande egenskaper och medicinsk relevans. Möjligheten att kunna analysera funktionella enheter i system som dessa kan bidra mycket till diagnostisering av sjukdomar och störningar. Den här studien presenterar en metod för att hitta naturliga kluster av funktionella enheter i skelettmuskulatur, från 3D-data inhämtat med ultraljudssekvenser. I studien genererades syntetiska data från en modell som simulerar sekvenser av aktionspotentialer i kontraherande muskelvävnad.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Bakgrund: Axel- och skuldersmärta är en av de vanligaste anledningarna till varför patienter söker sig till primärvården och nästan hälften av dem får diagnosen subacromiell impingement (SAI). SAI-patienter behandlas idag initialt icke-operativt med stabilitetsträning för skapula, träning av rotatorkuffen, hållningskorrektion, ergonomisk rådgivning, smärtlindring och motorisk nyinlärning för skapula. Impingementpatienter kan också behandlas i slyngor, vilket har till syfte är att återskapa normal funktion genom höga nivåer av neuromuskulär stimulering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om rehabiliteringsresultatet skiljer sig mellan Redcord® som behandling i jämförelse med manuell sjukgymnastik enligt konceptet Axelina tillsammans med hemträningsprogram och sms-meddelanden som påminnelse, vid subacromiell impingement. Metod: Föreliggande RT-studie utfördes på en klinik med tolv deltagare fördelade i två grupper, där ena gruppen behandlades med Redcord® och andra gruppen behandlades med Axelina tillsammans med sms-meddelanden som påminnelse.

Introduktion: Efter en förvärvad hjärnskada kan det inte tas för givet att kroppen upplevs som självklar i vardagslivet. Många har både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar.Syfte: Studiens syfte var att få en fördjupad förståelse för hur personer med förvärvad hjärnskada upplever sin kropp och fysisk aktivitet i det dagliga livet.Metod: Intervjuer genomfördes med 15 strategiskt utvalda personer som hade utretts för förvärvad hjärnskada. De intervjuades vid ett tillfälle 1-5 år efter debuten. Personerna var i yrkesverksam ålder och hade lättare motorisk och/eller lätt/måttlig kognitiv, emotionell eller personlighetsmässig funktionsnedsättning. Intervjuerna transkriberades och analyserades med the Empirical Phenomenological Psychological Method (EPP-metoden).Resultat: Ett övergripande tema och sex huvudteman identifierades.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

BakgrundCirka 12 000 personer drabbas av afasi i Sverige varje år. Även om afasi är vanligast bland äldre är det ungefär 35 procent av alla med afasi som är yngre än 65 år. Den vanligaste orsaken till afasi är stroke. Cirka 33 procent av alla strokefall resulterar i afasi. Trauman, trafikolyckor samt hjärntumör är andra orsaker till afasi.