Sök:

Sökresultat:

224 Uppsatser om Motorisk inlärning - Sida 1 av 15

Återfall bland individer med sexuell sto?rning som genomga?tt ra?ttspsykiatrisk underso?kning 1992 till 2002

Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).

Digitala pedagogiska verktyg i förskolan : sett ur ett lÀrandeperspektiv

I va?rt dagliga arbete har vi sett hur barn la?r sig la?sa och skriva med hja?lp av surfplattan. Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rskolebarns la?s- och skrivinla?rning sker med hja?lp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifra?n behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt la?randeperspektiv. Som metod har vi anva?nt oss av observationer pa? fo?rskolebarn som filmades.

Taoistiskt tanke i Ledarskap

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Motorik och inlÀrning- Vad anser specialpedagoger om det?

Vi ville med vÄr undersökning ta reda pÄ om specialpedagoger arbetar med motorisk trÀning med elever och om de anser att motorisk fÀrdighet och inlÀrning har nÄgot samband. Vi ville ocksÄ undersöka om de ser nÄgot positivt resultat efter motorisk trÀning. Ytterligare en frÄgestÀllning vi ville fÄ svar pÄ var om det skett en förÀndring i synsÀtt och attityd angÄende motorik och inlÀrning under de senaste 20 Ären. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en kvantitativ enkÀt för att nÄ ut till sÄ mÄnga specialpedagoger som möjligt. De slutsatser vi dragit utifrÄn vÄra enkÀtsvar Àr att motorikens betydelse för inlÀrning diskuterades och arbetades mer med för 10 ? 20 Är sedan. Det Àr 36 av 52 respondenter som anser att motorik och inlÀrning har ett samband.

Motorisk trÀning i specialundervisningen : En undersökning om/hur motorisk trÀning anvÀnds i specialundervisningen för barn med diagnosen ADHD.

Denna studie avser att undersöka om motorisk trÀning anvÀnds i special undervisningen för barn med diagnosen ADHD och i sÄ fall hur. I studien anvÀndes en kvantitativ enkÀtundersökning samt tvÄ kompletterande kvalitativa intervjuer. Studien undersöker om idrottslÀrare, speciallÀrare samt specialpedagoger överhuvudtaget har motorisk trÀning i sin undervisning. Följande undersöktes: LÀngden pÄ motorikpassen, fördelningen flickor - pojkar. Studien undersökte hur ofta och i vilken Äldergrupp den motoriska undervisningen bedrevs.

HjÀlper anpassad motorisk trÀning barn med motoriska brister?

Studien har undersökt om motorisk anpassad trÀning ger nÄgon observerbar effekt pÄ elever med motoriska brister som har idrott och hÀlsa tvÄ gÄnger per vecka. Elever i skolÄr 2 (7 ? 8 Är) observerades vid tvÄ tillfÀllen med sju mÄnaders mellanrum pÄ tvÄ snarlika skolor. För att mÀta och registrera motoriskt status anvÀndes MUGI observationsschema. Materialet i studien omfattade 75 elever.

Elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk trÀning

Syftet med den hÀr studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk trÀning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och sjÀlvförtroende. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÄ vi har intervjuat elever mellan sju och tolv Är, pÄ fyra skolor i SkÄne som har anpassad motorisk trÀning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkÀnde att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bÀttre motoriskt och kÀnner att de trivs och vÄgar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt trÀning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ?mÄ-bra-kÀnsla? nÀr de Àr fysiskt aktiva.

Anpassad undervisning för alla? : En studie utifrÄn fyra lÀrares erfarenheter om inkluderande undervisning för elever med autismspektrumstörning

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Hur pedagoger ser pÄ motorisk trÀning i skolverksamheten

Vad Àr motorik? Vad betyder ordet motorik? ?HÄll dig lugn? och ?sitt stilla? Àr ofta ord som man stöter pÄ frÄn vuxna, framförallt i ett klassrum. SjÀlvförtroende, grov- och finmotorik, upptagning i medvetandet av sinnesintryck, koncentration och uthÄllighet, att kunna sitta stilla ? allt har betydelse för en bra inlÀrning.VÄrt syfte med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ motorisk trÀning i skolverksamheten. LikvÀl Àven vad motorisk trÀning innebÀr för lÀs- och skrivutveckling och om och hur detta genomförs i skolan.

Motorikens betydelse för lÀrande ? nio pedagogers syn pÄ sambandet mellan fysisk aktivitet, motorisk trÀning och lÀrande

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger planerar för fysisk aktivitet och motorisk trÀning, samt hur pedagoger anser att fysisk aktivitet och motorisk trÀning pÄverkar lÀrande. I teoridelen tar vi upp hur rörelse pÄverkar hjÀrnan, hur barn utvecklar sin motorik och rörelseförmÄga, perceptionens samband med motorik, miljöns inverkan pÄ motoriken, koncentrationsförmÄga och koncentrationssvÄrigheter, tidigare forskning inom omrÄdet samt Vygotskijs och Piagets lÀrandeteorier. För att komma fram till en slutsats valde vi att intervjua pedagoger som arbetar med de yngre barnen i skolan. Vi kunde inte dra nÄgon större slutsats av vÄrt resultat eftersom det var en relativt liten undersökning. Det visade sig dock att de pedagoger vi intervjuade ansÄg att det var av vikt att anvÀnda sig av fysisk aktivitet och motorisk trÀning i skolan, samt att de planerade för det i sin undervisning.

Skillnader i minnesÄtergivning mellan verbalt och motoriskt inkodade handlingsmeningar med hÀnsyn till motorisk aktivitetsgrad

Det har visat sig att nÀr en person motoriskt fÄr utföra en handlingsmening (t ex ?kasta en boll?) blir minnet för den specifika meningen (subject-performed task, SPT) bÀttre Àn om personen bara kodar in meningen verbalt, t ex genom att sÀga meningen högt (verbal task, VT). Detta fenomen har kommit att kallas för enactmenteffekten. NÀr orsakerna till enactmenteffekten har studerats har det tagits lite hÀnsyn till karakteristikan av handlingsmeningarna. Studien syftar till att undersöka betydelsen av graden av motorisk aktivitet i handlingsmeningarna som en potentiell förklaringsfaktor till enactmenteffekten.

Motorikbanan som pedagogiskt hjÀlpmedel - Hur anvÀnds den och hur upplever elever och pedagoger den?

Uppsatsen Motorikbanan som pedagogiskt hjÀlpmedel - Hur den anvÀnds och hur upplever elever och pedagoger den? Àr skriven av Elisabet Andersson. Den beskriver hur en motorikbana anvÀnds och upplevs, och svarar pÄ frÄgan om den kan anvÀndas som pedagogiskt hjÀlpmedel. UtifrÄn forskning om motorisk utveckling och effekterna pÄ skolprestationr efter motorisk trÀning, framkommer det mÄnga viktiga argument för motorikbanan. Studien bestÄr av observationer, enkÀtunderökningar och intervjuer som beskriver elevers och pedagogers upplevelse av motorikbanan.

Mo?rningsprocessen i no?tko?tt och en kartla?ggning av mo?rningsmetoder i praktiken

Studiens syfte var att genom litteraturstudier underso?ka mo?rningsprocessen i no?tko?tt samt studera hur vakuummo?rning, ha?ngmo?rning samt mo?rning i Tublin mo?rningspa?se pa?verkar no?tko?ttets a?tkvalite?. Studien innefattar ocksa? intervjuer da?r syftet med dessa var att kartla?gga vilka mo?rningsmetoder som idag tilla?mpas hos svenska sma?skaliga slakterier/ styckningsanla?ggningar. Av det no?tko?tt som idag produceras i Sverige a?r variationen i kvalite? stor. Konsumenten kan da?rfo?r inte garanteras ett no?tko?tt med liknande egenskaper vid varje inko?pstillfa?lle, trots att ko?ttet kommer fra?n samma typ av styckningsdetalj.

Upplevelsen av att trÀna lÄgbelastande motorisk kontrolltrÀning hos individer med perifert medierad lÀndryggssmÀrta: en kvalitativ studie

Introduktion/bakgrund: LĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning anvĂ€nds idag som rehabilitering vid lĂ€ndryggssmĂ€rta. Dock finns det en brist pĂ„ kvalitativa studier av hur patienter upplever lĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning. En kvalitativ ansatsmetodik kan belysa upplevelser och erfarenheter av studerade fenomen som en traditionell kvantitativ utvĂ€rdering inte kan erbjuda. Syfte: Att belysa hur individer med perifert medierad lĂ€ndryggssmĂ€rta upplevde att utföra lĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning. Metod: Åtta informanter intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide.

Finns samband mellan riskfaktorer och subgrupper av Mild Cognitive Impairment?

Lindrig kognitiv sto?rning (eng. mild cognitive impairment, MCI) a?r en term som bo?rjade anva?ndas pa? 1990-talet fo?r att bena?mna personer med kognitiva tillsta?nd i gra?nsomra?det mellan normalt fungerande och demens. Syftet med MCI-forskningen a?r att identifiera individer med demenssjukdom i ett mycket tidigt skede av sjukdomen fo?r att i framtiden kunna sa?tta in behandling tidigare a?n idag.

1 NĂ€sta sida ->