Studiens syfte var att få en inblick i vad pedagoger anser om samlingens funktion i för-skoleverksamheten samt hur de uppfattar barnens möjligheter till inflytande och delak-tighet i samlingen. Vi ville ta reda på om pedagogerna ser samlingen som ett verktyg för barninflytande och hur detta i så fall synliggjordes i samlingen. Vi närmade oss vårt problemområde utifrån frågeställningar som rörde pedagogernas åsikter om samlingens funktion i förskolan och hur barnens möjligheter till inflytande och delaktighet synlig-görs i samlingen. För att vidga perspektivet på samling i förskolan gjorde vi en historisk tillbakablick och en kortfattad forskningsöversikt. I den teoretiska utgångspunkten valde vi att använda oss av Vygotskijs teorier i ett sociokulturellt perspektiv, där samspel och kommunikation är grunden för lärande och utveckling.

Vi vill genom den genomförda undersökningen få en bild av hur elever ser på muntlighet, dels den som förekommer på lektionstid, dels den som förekommer på fritid. Som blivande lärare vill vi öka vår medvetenhet kring elevers syn på talets funktion och på eleverna som talare. Metoderna vi valt är en inledande enkätundersökning där 26 elever från en årskurs tre på gymnasiet medverkade samt uppföljande fördjupad undersökning i form av fyra kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna, generellt sett, hade liknande uppfattning om talets funktion som något väldigt betydelsefullt. Vi kom också, trots elevernas positiva inställning till talets funktion, fram till att inte alla ville tala i klassrummet.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka spridningseffekter ett medvetet arbete med skönlitteratur kan ge. Vi valde att göra en forskningsöversikt, med fyra huvudstudier som utgångspunkt. Syftet och metoden valdes med tanke på att vi ville fördjupa våra egna kunskaper i ämnet. Resultatet av undersökningen visade att skönlitteraturens mest betydande funktion i undervisningen framkommer i värdegrundsarbetet. Däremot har vi inte kunnat påvisa att skönlitteraturen i första hand förmedlar konkreta faktakunskaper, men dess språkutvecklande funktion är självklart stor.

Studiens syfte är att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter får de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? Påverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de får? Studien har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat våra data genom enkäter med fyra öppna frågor. Enkäterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

Denna uppsats har till syfte att ta reda på vilken funktion vårdpersonal respektive anhöriga till demenssjuka anser att tv-tittande har för demenssjuka som vårdas på demensboende.Uppsatsen bygger på följande frågeställningar: hur beskriver de båda kategorierna av intervjupersoner funktionen av tv-tittande, utifrån sin profession respektive sina upplevelser? Hur förhåller sig den valda teoretiska modellen, uses & gratifications, till tv-tittande på demensboenden?Undersökningen har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av intervjuer. Fyra personer som arbetar i ledande befattning för vårdpersonal vid demensboenden intervjuades samt fyra anhöriga till demenssjuka. Demensboendena är belägna i fyra olika kommuner ? två i Uppsala län och två i Stockholms län.

I Sverige drabbas 60-70 % av befolkningen någon gång i livet av ländryggssmärta, av dessa blir 90 % besvärsfria inom tre månader medan resterande får bestående eller återkommande problem. Patienters föreställningar om ländryggssmärta är viktiga för hur de förhåller sig till och hanterar sin smärta, föreställningar i sin tur har visats kunna påverkas av information. Syfte: syftet med studien var dels att undersöka och beskriva aspekter av föreställningar om ländryggssmärta och dels kunskap om ryggens struktur/funktion samt erhållen/sökt information om ländryggssmärta, hos patienter med långvarig ländryggssmärta som har sjukgymnastkontakt. Metod: i studien inkluderades 49 patienter med långvarig ländryggssmärta som sökt sjukgymnastkontakt på öppenvårdsmottagningar. Mätinstrument: svensk version av Back Beliefs Questionnaire (S-BBQ) användes för att mäta föreställningar om ländryggssmärta och dess konsekvenser för det fortsatta livet.

Abstract Svensson, Elin & Svensson, Jeanette (2010) ?Det blir liksom lite kul? ? En studie om musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie belyser musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Syftet med studien är att undersöka hur musiken ser ut i verksamheterna, vilken betydelse musiken har samt hur pedagoger resonerar kring musik. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilken plats och funktion har musiken i den dagliga verksamheten på en förskola respektive i en skola? Finns det några likheter respektive olikheter i verksamheternas sätt att använda sig av samt se på musikens plats och funktion i verksamheten? Studien tar avstamp i det sociokulturella perspektivet där begrepp som interaktion, samspel och kommunikation ses som centrala när det gäller utveckling och lärande.

I en allt mer konkurrenskraftig marknad blir det allt viktigare för tillverkande företag av högkvalitativa produkter att erbjuda kunden kompletterande tjänster till produkter för att differentiera sig från sina konkurrenter. Genom att kombinera produkter och tjänster kan kunden erbjudas en funktion. Genom att endast köpa funktionen kan kunden fokusera på kärnverksamheten och uppnå bland annat högre utnyttjandegrad samt minskad risk då ägandet av produkten inte övergår till kunden. Litteraturen kring erbjudandet av funktioner har tidigare fokuserat på fördelar och nackdelar samt hur ett sådant system kan designas. Dock har litteraturen på senare tid börjat ifrågasätta kundens behov av att köpa funktioner och visat att det inte alltid är uppenbart att kunden värdesätter en funktion högre än produkten.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka bilder som har valts ut att representera judendomen i de tre läroböckerna. Jag vill visa på att läromedelsbilden bär på värderingar utan att vi kanske reflekterar över detta. Jag har även valt att analysera vilken funktion bilderna i läromedlen har. Två av läroböckerna jag kommer att använda mig av omfattar gymnasiets A-kurs i religionskunskap. En är en lärobok som omfattar både A- och B-kursen.HuvudfrågorVad förställer bilderna som finns i läromedlens kapitel om judendomen och vilken bild får man av judendomen genom att titta på dessa bilder?Vilken funktion har bilden i ett läromedel?.

För att vidareutveckla Volvo Aeros konkurrenskraft för stora fläktstrukturer undersöks nu möjligheten att integrera fläktutloppsledskenornas aerodynamiska och akustiska funktion med den lastöverförande funktion som konventionella mellanhus har. Som en del i detta vill nu Volvo Aero kunna skapa en första konstruktionsmodell, i ett tidigt konceptstadie, som har en låg vikt men som ändå uppfyller styvhetskraven som ställs på konstruktionen. Denna rapport avhandlar en optimeringsrutin för optimering av bypass-delen av mellanhuset i en jetmotor. Optimeringsrutinen är anpassad för Ansys och i de optimeringar som genomförts så har två av Ansys inbyggda optimeringsalgoritmer använts. Resultatet av användandet av dessa algoritmer visade att om man vill ha med modalkravet i analysen så måste man ha en god startkonstruktion för att optimeringen skall finna den bästa lösningen..

Syftet med studien är att undersöka förskollärarens syn på utomhuspedagogikens betydelse för barns lärande och utveckling. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Metoden används för att ta del av förskollärares uppfattning gällande begreppet utomhuspedagogik och hur de ser på möjligheter och svårigheter kring begreppet. Urvalet av respondenter är 10 förskollärare från två kommuner. Resultatet visar att utomhuspedagogik används av samtliga förskollärare och de anser att utevistelse och uterummet har en positiv effekt på barns lärande inom motorisk utveckling, hälsa, sociala relationer och lek.

I dagens samhälle är barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hälsoproblem hos många unga. Vi har valt att titta på hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk träning i skolan, och om alla barn får möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill även se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlärning.Undersökningen vi har gjort bygger på intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlärning, då detta påverkar barnens koncentration. Resultatet visar att många pedagoger är medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utsträckning på de olika skolorna..

SammanfattningSverige har sedan lång tid tillbaka varit ett ledande land i såväl ekonomi som tillväxt. Att Sverige inte varit delaktiga i de två världskrig som varit, har gjort att Sverige haft ett försprång i nya processer, nya organisationsformer och ny utveckling. Detta försprång har under 2000 talets början reducerats kraftigt och många länder har gått förbi Sverige i denna utveckling. Flertalet andra länder har börjat producera de produkter som vi tidigare producerat i Sverige. Sverige måste förändras, Sverige måste återta det försprång landet en gång hade.

Genom massmedia kommer ständigt nya rapporter om hur fel dagens unga lever. Att det är mycket stillasittande, ohälsosam kost, och att barnen inte leker eller rör på sig naturligt. Det pågår mycket forskning om detta, hur barnen påverkas motoriskt sett, och då även inlärningsmässigt. Jag har tittat närmare på motoriken. Till grund för detta arbete, hur den motoriska utvecklingen bland 10- åringar är, ligger ett rörelseprojekt, kallat SMARTIS.

Detta arbete handlar om vilken betydelse rörelse har för barns utveckling och hur barn i skolår fyra till sex uppfattar rörelse i skolan. Litteraturen visar hur daglig rörelse bidrar till motorisk utveckling, välmående och hur den främjar inlärning och koncentration. Genom litteraturen belyses även hur viktig skolans inställning är, och vilka faktorer i skolan som påverkar elevernas motoriska utveckling.I arbetet har en enkätundersökning gjorts som om fatta 173 elever i skolår fyra till sex. Syftet var att undersöka elevernas inställning till rörelse i skolan, utöver idrottslektionerna. Resultatet visade att en klar majoritet elever ansåg att det var roligt att röra på sig och insåg att rörelse bidrar till att de mår bättre..