Denna C-uppsats handlar om hur en utemiljö kan vara en inspirerande arena för barns utveckling och lärande samt hur det kan gå till när det ska skapas en ny utemiljö på en specifik förskolegård. Vi formulerade tre forskningsfrågor som skulle göra det möjligt att uppnå vårt syfte: Vad hade pedagogerna tänkt på vid utformningen av den nya utemiljön? På vilket sätt har barnen fått vara delaktiga att utforma utemiljön? Hur skapas tillfällen för utveckling och lärande i utemiljön? För att få svar på våra forskningsfrågor använde vi oss av gåtur, fokusgruppsamtal och barnintervjuer. I vår studie deltog tio pedagoger och 17 barn. Resultatet visade att pedagogerna hade många tankar om utformningen av utemiljön som handlade om tillgängligheten av olika material, möjligheten att experimentera och träna sin motorik men också att barns delaktighet och inflytande inte tillvaratagits i någon högre grad.

Vårt syfte och intresse var att undersöka hur rörelse prioriteras inomhus på några olika förskolor i vår kommun. För att avgränsa vårt arbete har vi fokuserat oss på rörelse i lekhallen.Vi har genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med både pedagoger och barn på tre olika förskolor tagit reda på om rörelse prioriteras inomhus och i så fall hur? Resultatet visar utifrån frågeställningar, observationer och intervjuer med både pedagoger och barn att rörelse prioriteras utomhus. Förskolans lekhallar inbjuder till rörelse men rörelseytan är begräsad, lekhallen används både som matsal och för mer stillasittande lekar. Överlag uppmuntras barn inte till rörelse inomhus.I första hand är avsikten med vårt arbete att vi som blivande förskollärare ska inse och förstå vikten av barns behov av rörelse och hur den behöver prioriteras.

Syftet med vår C-uppsats är att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens språkliga och motoriska utveckling. Vårt empiriska material har vi fått fram genom intervjuer med lärare på förskolor med musikprofil i Malmö och New York. Vi ville ta reda på vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens språkliga och motoriska utveckling, hur de använder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Vi ville även undersöka om det finns några skillnader i hur förskolepedagoger ser på och arbetar med musik i Malmö och New York. Sammanfattningsvis pekar våra resultat på att musik har stor betydelse för barnens utveckling såväl språkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna medvetet använder musiken både som medel och metod för att stimulera utvecklingen av såväl språk som motorik.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilka sätt leken används inom arbetsterapi. Litteratursökningen utfördes i databaserna Academic Search, AMED, Cinahl, Medline och OT seeker och begränsades till åren 1995-2006. I studien inkluderades 15 artiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats. Analysen resulterade i tre kategorier: ?lekens användning för bedömning av förmågor?, ?leken i behandling för utveckling av förmågor? och ?leken för att se till miljöns påverkan?.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte har varit att kartlägga gymnasieelevers motivationstyp, allsidiga rörelsekompetens samt grad av fysisk aktivitet i fem klasser på en skola i centrala Stockholm. Frågeställningarna var följande: Finns det skillnader i grad av fysisk aktivitet hos gymnasieeleverna med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Finns det skillnader i typ av motivationen till idrott och hälsa hos elever med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Hur ser gymnasieelevernas allsidiga rörelsekompetens ut? MetodMetoderna som använts i studien är observation samt en kvantitativ enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes. Urvalet innehöll fem gymnasieklasser i år två bestående av 138 elever på en kommunal skola i centrala Stockholm.

Det här arbetet handlar om synen på medveten rörelseträning. Syftet med arbetet är dels att skapa en förståelse för betydelsen av medveten rörelseträning för barn med koncentrationssvårigheter. Dels är också syftet att ge en bild av det som kallas för en normal rörelseutveckling. Arbetet bygger på en litteraturstudie som beskriver rörelseutvecklingen från födseln. Den beskriver också hur rörelse och inlärning är beroende av varandra.

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger i olika förskolor förhåller sig och arbetar med utomhuspedagogik. Vi har ett intresse av att se hur förskolor arbetar med utomhuspedagogik för att vi tycker det är viktigt som pedagog att aktivt vara ute och lära barnen om växter och djur, även lärande skapas ute till förmån för barnens utveckling. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att få bredd på undersökningen. Vi valde intervju som metod för att få svar på våra frågeställningar. För att få en helhetssyn på hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik valde vi ut informanter från en småbarnsavdelning respektive en syskonavdelning från varje förskola.

BakgrundMotorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundläggande grovmotoriska rörel-serna som barn utvecklar främst i förskolan är springa, klättra, balansera och hoppa. Finmo-toriken handlar främst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjälpmedel i arbetet med motoriken.SyfteSyfte med studien är att undersöka hur pedagoger beskriver att de arbetar för att stimulera barns motoriska utveckling i förskolan.

Denna studie avser att undersöka om motorisk träning används i special undervisningen för barn med diagnosen ADHD och i så fall hur. I studien användes en kvantitativ enkätundersökning samt två kompletterande kvalitativa intervjuer. Studien undersöker om idrottslärare, speciallärare samt specialpedagoger överhuvudtaget har motorisk träning i sin undervisning. Följande undersöktes: Längden på motorikpassen, fördelningen flickor - pojkar. Studien undersökte hur ofta och i vilken åldergrupp den motoriska undervisningen bedrevs.

Studien har undersökt om motorisk anpassad träning ger någon observerbar effekt på elever med motoriska brister som har idrott och hälsa två gånger per vecka. Elever i skolår 2 (7 ? 8 år) observerades vid två tillfällen med sju månaders mellanrum på två snarlika skolor. För att mäta och registrera motoriskt status användes MUGI observationsschema. Materialet i studien omfattade 75 elever.

Syftet med interventionsstudien är att bidra med kunskapsutveckling kring arbetssätt för att utveckla elevers förmåga att skriva med flyt. Studiens syfte är också att undersöka om det finns samband mellan ordavkodning/läshastighet och skrivflyt.Interventionen genomförs i klassundervisningen i skolår 1 och 2. Under tio tillfällen skriver eleverna i sina tankeböcker. Dockan Mini, som är huvudpersonen i klassens läsebok, ger skrivuppdrag som diskuteras innan eleverna börjar skriva. Vid tre olika tillfällen mäts skrivflytet genom att eleverna får skriva en text till en bild.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser på utevistelsens betydelse för barns lärande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lär sig genom att praktiskt tillämpa kunskaper i utevistelsen beskrivs också.  Intervjuer av fyra pedagogers syn på utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).