Motorik och perception är viktigta delar i alla barns utveckling,men hur viktgt är det för banrets skrivinlärning. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur pedagoerna ser på sambandet mellan motorik, perception och skrivinlärning och vad säger forskningen.Vad gör pedagogerna om de ser att barn har problem med motrik, perception eller skrivinlärning för att hjälpa barnet inom dessa områden. Hur påverkar det pedagogernas arbete samt hur påverkar det barnet om denne har sårigheter inom motrik och perception..

Studien påbörjades hösten 2012 och är ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhållningssätt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lärare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever är. Genom intervjuer skapas en bild av lärarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestäms deras musiklärartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven här och nu, att varje elev är unik och att vid arbete med ADHD-eleven är tålamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lärare viktiga egenskaper.

It is a well-known fact that children with ADHD are hyperactive and have a hard time concentrating; therefore it is of interest to examine how teachers deal with this fact. This study expands the understanding of how teachers work with children who has ADHD; the main purpose of this study has been to examine how teachers view students with ADHD and how they work to include these students in the classroom environment.  special pedagogy has been used to analyze the results. The results are based on four interviews in two schools in south of Stockholm with teachers who work in classes that contain children in the third grade, some of the children have been diagnosed with ADHD and some only have strong characteristics for the functional limitation. Findings suggest that teachers? use structure, planning and the modification of students? individual needs to make them included in the classroom education.

Purpose: The purpose of this qualitative study was to illuminate and analyze what girls with ADHD say they experienced during their school time. The study will also answer the questions of issues; how did the girls say they were treated by their teachers and classmates and which pedagogical experiences can we learn from their statements?Method: In order to investigate this, six semi structured interviews were carried out. I decided not to interview girls in their school age, but women with ADHD who has already graduated, since I believe it can be very sensitive for young girls to talk about the subject and they are not able to give the overall perspective on their school time that I was looking for.Result: The results of the interviews shows that all of the women felt misunderstood during their childhood and they all had bad experiences from school.Conclusion: One of the conclusions of this study is that there are not sufficiently knowledge about girls with ADHD and many of them are not diagnosed until they are grown up which leads to that the girls does not get the support they need in school..

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en relativt vanlig funktionsnedsättning hos elever i svenska skolor. Det är ett så kallt dolt handikapp då det inte syns på eleven att han/hon har ADHD. De symtom som utmärker diagnosen ADHD är bristande uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. Den exakta orsaken till ADHD är inte fastställd, både arv och miljö är av betydelse. Elever med diagnosen behöver stöd och förståelse från omgivningen.

Detta arbete handlar om DAMP/ADHD. Bakgrunden till arbetet är att jag har den uppfattningen att människor med den diagnosen relativt ofta kommer i kontakt med polisen. Syftet är att ta reda på om människor med DAMP/ADHD har en högre benägenhet att bli kriminella. Jag vill också skapa kunskap och förståelse kring bemötande i samband med dessa människor. Jag har använt mig av en metod baserad på litteraturstudier.

How teachers teach children with attention difficulties. This is a qualitative interview based on the experiences of four teachers. I want this study to examine teachers' experience and views about ADHD diagnosis. I would also like to find out what teachers do and think about the practice which surrounds students with ADHD. How to formulate and think of four active teachers about ADHD? What are the implications of the diagnosis perceive the four teachers interviewed that the diagnosis must for students? Among the measures that consider the four teachers interviewed are most effective for students with ADHD because they provide an equal education? Those questions are addressed to specifically learn about how they proceed in their activities.

Arbetets art: C- uppsats 10 poäng i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 45 Titel: Arbetar pedagogerna på förskolan medvetet för att stimulera barns motorik? Författare: Stefan Kruse & Johanna Nilsson Handledare: Ann- Sofi Råstam Datum: 2005/12/16 Bakgrund: Vi är två blivande förskollärare som läser på lärarutbildningen i Malmö. Under våra sidoämnen läste vi 40 poäng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det ämne vi valt att skriva om. Syfte: Syftet med undersökningen var att se om pedagoger i förskolan på ett medvetet sätt arbetade för att stimulera barns motorik. Problemprecisering: Vi valde att undersöka om pedagoger på två förskolor medvetet arbetade för att stimulera barns motorik och i så fall studera hur de arbetar. Vi ville också se hur pedagogerna tänkte kring barn med brister i motoriken. Metod: Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningen har en deskriptiv karaktär.

Undervisningsmetoder för barn med ADHD En intervjustudie om undervisningsmetoder i skolan för barn med ADHD (Pedagogical methods for children with ADHD An interview study of pedagogical methods in school for children with ADHD) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min undersökning är att utvärdera några arbetssätt för skolarbete för barn med ADHD. Jag har undersökt om det finns några arbetsmetoder som lärare/specialpedagoger anser särskilt framgångsrika för skolarbetet när det gäller barn med ADHD och om dessa lärare/specialpedagoger kan rekommendera några metoder/arbetssätt för skolarbetet för barn med ADHD till andra lärare. Jag har använt mig av en kombination av intervjuer och enkäter. Intervjuerna är till sin form delvis ?fenomenografiska?, vilket innebär öppna kvalitativa intervjuer där informanten beskriver sin uppfattning om ett fenomen med egna ord, delvis strukturerade i form av en enkätundersökning där informanten utvärderar dessa fenomen.

The purpose of this study is to find out, explore and see how children with neuropsychiatric problems like ADHD/DAMP are portrayed and treated in five fictional children?s books written by writers who all are related to ADHD issues, except for one writer.I have done a text analysis performed on five children?s books which can be found in libraries in most of the libraries in Sweden. The analysis shows varying results between the five books followed by a general conclusion about how children with concentration problems are being presented in these chosen children's literature. The main problematic of this study is to examine how these characters are being represented and treated within the scopes of school, family relations and how ADHD/DAMP symptoms are portrayed. This study focuses on analysing how the actual ADHD/DAMP behaviour is being reflected and better understanding for the reader to understand the symptoms of ADHD.Another fact is what kind of relations these children with neuropsychiatric dysfunctions are portrayed when facing with other persons, such as family and friends and how ADHD/DAMP is affecting them daily basis.

Forell, E. & Holmström, E. (2010) Sex förskollärares syn på och arbetssätt med motorik, motoriska svårigheter och rörelse i förskolan. Examensarbete i pedagogik, 15 hp. Lärarprogrammet.

Denna c-uppsats handlar om hur personalen inom kriminalvården ser på och hanterar personer med funktionshindret ADHD. Det är en kvantitativ studie där vi genom telefonenkät undersökt vilken kompetens personalen har om funktionshindret och hur de ser på förekomsten av ADHD hos intagna inom kriminalvården. 70 anställda vid 28 anstalter har besvarat enkäten. Vi har även undersökt vad personalen har för upplevelse av att arbeta med intagna med ADHD, och om förutsättningar finns att bedriva ett speciellt stöd. Resultatet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktioniskt perspektiv och mot bakgrund av tidigare forskning om området.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD är en av de mest förekommande neuropsyki-atriska funktionsnedsättningarna bland svenska barn och drabbar pojkar i högre grad än flickor. Kunskapen om ADHD hos vuxna är inte lika omfattande, dock finns en kännedom att mer än hälften av de barn som diagnostiseras upplever delar av symtomen efter att de fyllt 20 år. Studiens syfte är att undersöka hur personer med ADHD påverkas av omgivningens syn på diagnosen. Den utvalda metoden för studien är kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet baseras på intervjuer med sex individer som har diagnosen ADHD.

Med vårt arbete vill vi belysa det pedagogiska tänkande och förhållningssätt som ligger till grund för pedagogens insatser i mötet med elever med ADHD. I arbetet kommer vi dels undersöka hur pedagogerna anpassar miljön för att främja elevernas optimala lärande, dels vilka didaktiska val pedagogerna gör samt var pedagogerna söker sin kunskap kring ADHD-problematiken. Som stöd i undersökningen använder vi oss av utvecklingspsykologiska teorier där Lev Vygotskij och Jerome Bruner menar att kommunikation och stödstrukturer är nödvändiga för att utveckla tänkandet och problemlösning. Val av metoder är observationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger på en gymnasieskola i södra Skåne. Slutsatsen av arbetet är att miljön, didaktiska val och kunskap är centrala begrepp i mötet med elever med ADHD..

This paper examines the Swedish newspaper Aftonbladets conception of the phenomenon ADHD. The essay regards the language that is used (and the values reflected in it) as a sort of mirror where the public opinion is expressed, established and put forward. Being such a constructive factor in the creation of the phenomenon, the language is considered of big importance and therefore this essay is using a discourse-analytic approach to the problem.The aim of the essay is to achieve a discourse-analytic understanding of Aftonbladets ADHD publications. This paper reaches the conclusion that in Aftonbladet, ADHD is put forward as something extraordinary, not normal and unusual, which results in the subject-positions ?Unwanted?, ?Disabled? and ?Function beneficial?.