Distriktssköterskan ska bedriva hälsofrämjande arbete både på individ, grupp- och samhällsnivå. Hälsosamtalet kan vara en del av distriktssköterskans arbetsuppgift för att nå fram till patienten med hälsoinformation. Syftet med vår studie är att undersöka patientens erfarenheter av hälsosamtalet. Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att intervjua sex patienter, som deltagit i planerade hälsosamtal på vårdcentral. Intervjuerna spelades in på band och texten skrevs ut ordagrant av författarna.

I denna studie studeras klarspråk och malltexter i tre beslutsbrev om överklagan av kontrollavgift från Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Syftet med studien är att främja läsbarheten för mottagarna och att förenkla och kvalitetssäkra klarspråksarbetet i Eskilstuna kommun genom att förändra beslutsbrevens utformning.De metoder som använts är textanalys i form av en läsbarhetsanalys och Klarspråkstestet och en kvalitativ intervju med en handläggare på Stadsbyggnadsförvaltningen. Med textanalyserna har jag undersökt hur de befintliga breven är utformade utifrån begreppen klarspråk och läsbarhet. Genom intervjun kunde jag undersöka hur en handläggare på Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar med beslutsbreven och hur hen resonerade kring språkanvändning när beslutsbreven skrivs.Utifrån mitt resultat och gällande riktlinjer och principer för klarspråk har jag skapat tre nya beslutsbrev. Beslutsbreven har utformats efter mottagarens behov vilket lett till en förändrad stil i tilltal, disposition, ordval, meningar och rubriksättning för ökad begriplighet.

Denna studie handlar om språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Syftet med studien var att undersöka och få kunskap om vad ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan innebär och vad som kännetecknar detta arbetssätt, samt på vilket sätt lek är involverat i detta. Utgångspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling. Den kvalitativa metoden användes genom att material samlades från intervjuer av fem förskollärare.Resultatet visar att ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan kännetecknas av dialog, kommunikation, samlingar, lek, litteratur och Internet användning. Det framgår även att barn utvecklar den språkliga förmågan bättre om de blir språkstimulerade i förskolan.

Värdebaserad styrning utgörs av en samling principer, vilka ska ge en vägledning för att mäta prestationer, allokera resurser samt sätta finansiella mål. Detta görs utifrån den grundläggande förutsättningen att aktieägarvärde skapas när avkastningen överstiger investerarens kapitalkostnad. För att lyckas med implementeringen och den fortsatta tillämpningen av VBM anser vi att företaget bör följa nio steg. Först bör företagsledningen förmedla synsättet, värdebaserad styrning. Därefter bör företaget välja en effektiv styrmodell.

Detta examensarbete är genomfört på uppdrag av kundansvariga på Banverkets Marknadsavdelning. Avdelningen ansvarar bland annat för samordning av marknadskontakter och avtalssystem rörande bannätets trafikering. Arbetet syftar till att utreda och beskriva det optimala sättet för kundansvariga för kundsegmentet Järnvägsföretag, att nå ut med intern kundrelaterad information. Förutom en grundlig förstudie av den nuvarande arbetsrutinen genomfördes även jämförelser med liknande rutiner hos fem andra stora organisationer. Idéer från dessa organisationer har anpassats till Banverkets egna förutsättningar och de identifierade behoven.Utredningens resultat är tio förbättringsförslag som syftar till att stärka serviceinriktningen, stärka kundansvarigas roll internt samt att skapa en helhetssyn på kunden.

Examensarbetets uppgift är att arbeta fram ett exempel på incitament för att Motivera hyresgäster att vara med och investera i energieffektiviseringar. Arbetet innefattar en energikartläggning av en fastighet för att kunna visa vilka besparingar som kan göras och vilka investeringskostnader det innebär. Den aktuella fastigheten har alla energikostnader inbakad i hyran vilket leder till att hyresgästerna inte har incitament till medinvestering. Energikartläggningen innebar en nattvandring för att se vad som använde energi under natten när verksamheterna stod still, insamlande av timdatafrån Umeå Energi, inventering av belysning samt anskaffande av information om ventilation och kompressor. Kontakt med olika företag togs för att kunna få fram ungefärliga kostnader för effektiviseringarna.

Syftet med min undersökning är att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv på barn i behov av särskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingår också att undersöka pedagogers syn på vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att få öppna och detaljerade beskrivningar från pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av särskilt stöd är barn som avviker från kamraterna i kunskaps- och mognadsnivå samt barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade två perspektiv på barn i behov av särskilt stöd.

Meaningful teaching in physical education ? A study of pupils opinions of the contents and teachers methods to activate and account inactive pupils.Nowadays people in society are getting more and more inactive, and we have during our practice at different schools, noticed that many pupils are uncalled for and inactive at the lessons in physical education. The purpose with the study is to see what pupils in the ninth grade thinks about the contents of the subject and what they want it to contain to make the teaching more meaningful. The study also looks in to different methods that teachers in physical education use to make the lesson feel meaningful for all the pupils and how they work to activate and account inactive pupils. To collect the information we chose to distribute questioners to pupils and do interviews with teachers.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur den sekulära samhällsutvecklingen påverkar utformningen av religionskunskapsämnet. Framförallt vill vi veta hur lärare reflekterar kring och förhåller sig till samhällsutveckling (primärt religiös förändring) och styrdokument i sin undervisning, d.v.s. vilka didaktiska konsekvenser som följer. Vi har i vår kvalitativa studie intervjuat verksamma gymnasielärare i olika åldrar och belyst deras svar ur ett religionsdidaktiskt perspektiv samt utifrån vad man har kommit fram till i dels den samtida forskning som beskriver sekularisering, dels den som intresserar sig för ungdomars religiositet. Våra resultat visar att lärarnas ålder inte verkar ha någon avgörande betydelse för vilka didaktiska val man gör, utan att religionsundervisningens traditionella faktaorienterade innehåll fortfarande tycks leva vidare i stor utsträckning, oavsett lärarnas ålder.

Syftet med studien var att undersöka vid vilken situation som simmare använder visualisering mest och varför samt simmarnas visualiseringsförmåga. I studien deltog 278 simmare (15-30 år) i den kvantitativa delen och 3 simmare (17-23 år) i den kvalitativa delen av studien. De instrument som tillämpades till den kvantitativa delen var en konstruktion av SIAM och IPIES som tillsammans mäter idrottares visualiseringsförmåga och användning. Till den kvalitativa delen användes en semikonstruerad intervjumall. Resultaten från studien visade att det fanns några statistisk signifikant skillnad mellan högpresterade och lågpresterande simmare i visualiseringsförmåga.

Syftet med studien var att beskriva hur anpassningar i den fysiska, kulturella och sociala miljön främjar aktivitetsutförande för barn med ADHD. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt som kan öka kunskap och förståelse inom det valda området. I studien inkluderades fjorton artiklar som analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållanalys som beskriver det synliga i artiklarna. Analysen av data resulterade i tre kategorier: ?Lugn miljö främjar aktivitetsutförandet?, ?Rutiner i miljön främjar självständigheten? och ?Aktiviteter tillsammans med andra människor främjar aktivitetsutförandet?.

Syftet med föreliggande studie var att förstå några grundskolelärares upplevelser av hur disciplin samspelar med planering och struktur i klassrummet samt hur de upplevde att de genom handling kan påverka oordning. Studien ämnar även undersöka huruvida grundskolelärare upplever att de i sin utbildning lärt sig att Motivera elever och hantera oordning. Urvalet bestod utav sex lärare på grundskolans senare år som varit yrkes-verksamma mellan 1 och 27 år. En halvstrukturerad livsvärldsintervju användes där en intervjuguide med föreslagna frågor hade förberetts. Av resultatet framkom det att de intervjuade lärarna upplevde att disciplinen i klassrummet var relativt god, då de generellt sett upplevde att ordningsreglerna följdes av eleverna.

Denna rapport syftar till att finna vilka fördelar som finns med ett gott bemötande från polisens sida, mot kriminella. Rapporten ska således Motivera till ett bättre förhållningssätt mellan polis och kriminella. Som polisstuderande har jag funnit att det finns problem i relationen mellan poliser och kriminella. Dessa problem torde vara missgynnande för båda sidor. Stor vikt har i rapporten lagts på vilka faktorer som är viktiga vid arbetet att skapa förtroende.

Matematikundervisningen är idag kritiserad och tidigare undersökningar visar att elevernas lust till att lära matematik är låg. Det hävdas att lärarna är en stor bidragande orsak till att matematik idag ses som ett tråkigt ämne och det de kritiseras för att hålla en alltför enformig undervisning som eleverna inte ut får ut det bästa möjliga av. Syftet med min studie var att belysa lärarnas motiveringar till deras val av under­visningsmetoder samt att redogöra för deras inställningar till de faktorer som skapar lust att lära. Studien grundade sig på kvalitativa intervjuer där matematiklärare på en högstadieskola fick möjlighet att berätta om sina undervisningsmetoder. Studiens resultat visar att lärarna mycket väl kan Motivera sina val av undervisningsmetoder och att det finns ett flertal gemensamma faktorer som styr lärarnas val.

Syftet med att använda budgetering har förändrats över tiden genom ökade krav på ekonomistyrningen. Från att ha haft fyra huvudsakliga syften: implementering av strategi, samordning, ansvarsfördelning och grund för utvärdering, har det på senare tid presenterats sju syften med budget. De traditionella syftena har benämnts, prognos, kontroll, planering och samordning. Till dessa har lagts tre modernare syften, åtagande, motivation och kommunikation (Lindvall, 2001). När man använder sig av budgetansvar, eller som Lindvall definierar det, resultatansvar, kan suboptimeringsproblem, t.ex.