Arbetssysslan har en stor påverkan på medarbetarnas motivation. Är arbetssysslan monoton kan det skapa negativ effekt attityden kring arbetsplatsen och motivationen. Syftet med denna forskningsstudie är att bidra med förståelse kring hur företag med monotona arbetssysslor kan öka motivationen hos sina medarbetare. Fokusen i studien ligger på att ta reda på vilka faktorer det är som kan öka motivationen hos medarbetare med monotona arbetssysslor. Utifrån en kvantitativ surveyundersökning hos tre företag tar vi reda på hur företagen arbetar med motivation och hur medarbetarna upplever motivationen utifrån olika motivationsfaktorer.

Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras motivation. Uppsatsen ger förhoppningsvis läsaren en fördjupad förståelse för elevers motivation.För att uppnå studiens syfte har jag genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever. Intervjufrågorna baseras på studiens frågeställningar: Vad är elevernas uppfattning om vad som gör dem motiverade? samt, Vilka faktorer påverkar elevernas motivation?Jag för även ett teoretiskt resonemang kring motivation som baserar sig på vad forskare tidigare har skrivit inom ämnet.Analysen av resultatet visar att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade inför skolan och skolarbetet. Aspekter såsom engagerade lärare och elevernas mål påverkar motivationen.

En kvantitativ studie med syftet att undersöka chefers arbetsmotivation i en större svensk koncern med runt 1000 anställda har genomförts. Vi har använt Self- determination theory (Deci & Ryan, 2008a) samt Tremblay, Blanchard, Taylor, Pelletier och Villeneuves (2009) WEIMS-test (The work extrinsic and intrinsic motivation scale) som teoretiskt underlag i studien. Vi fokuserade på att jämföra skillnader i arbetsmotivation utifrån ålder och chefsposition samt att koppla arbetsmotivation till produktivitet. Totalt deltog 102 chefer, 27 av dem var arbetsledare, 54 var mellanchefer och 21 var högre chefer. Resultatet visade att cheferna i större utsträckning motiverades av inre motivationshöjande faktorer än av yttre motivationshöjande faktorer.

 Denna undersökning är ett försök att visa på vilka faktorer som påverkar elevers inre motivation positivt och som bör eftersträvas i undervisningen, samt de faktorer som bör undvikas. Underökningen är utförd med hjälp av, och vänder sig främst till elever på Hantverksprogrammet, men kan förhoppningsvis vara till nytta och av intresse även för andra utbildningar..

This study intends to discuss what might motivate Swedish upper secondary students to read literature in English. The study was performed through interviews with both teachers and students, as well as questionnaire studies with both students and teachers. The students give different interpretations of what the definition of motivation is, ranging from definitions of extrinsic motivation to signs of their definitions leaning toward intrinsic motivation. The conclusion is that although the English language itself is not a barrier for students? reading motivation, the majority of them are not motivated to read.

My purpose for this essay is to examine what factors are considered to have high influence on motivation to study and what measures can be taken to enhance student?s motivation to study from a student perspective. The main source of theory for this study has been the classification of motivational factors that has been based on Herzberg?s twofactortheory with complementary theoretical sources. The study is based around two research methods, one survey together with complementary student interviews. The empirical material consists of 118 completed surveys together with nine student interviews. The study?s results have found that students find the main source of rising motivational level originates from the professional role of the teacher. Additionally the students find the main source of subsiding motivational level originate from rising level of stress and uninspiring teachers.

Syftet med studien var att undersöka giltigheten i en svensk översättning av mätinstrumentet ?Intrinsic Motivation Inventory? och dess generella användbarhet i relation till lektioner i idrott och hälsa bland svenska ungdomar i åldrarna 12-15 år i årskurs 6-9. Frågeställningar som ingick var 1; skiljer sig den i engelskspråkiga versionen och den svenska översättningen åt i giltigheten att mäta inre motivation? Frågeställning 2 var; påverkar översättningen kontexten basketboll till idrottslektioner samvariationerna av olika aspekter av begreppet inre motivation? Studien har utgått från achievement goal theory (AGT) (Roberts, 2012; Roberts & Kristiansen, 2012; Treasure & Roberts, 1995; Weinberg & Gould, 2007). Deltagare som tog del av studien var 180 grundskoleelever (N=180), flickor och pojkar i årskurs 6-9 från en grundskola i södra Sverige.

Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan rättvisa och motivation bland skolelever, då det tidigare saknats specifik forskning inom området. Enkäter delades ut till högstadieelever för att mäta deras upplevelse av distributiv, procedural, informativ respektive interpersonell rättvisa i relationen till läraren samt deras motivation i skolarbetet. Totalt ingick 227 respondenter i studien. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband mellan samtliga former av rättvisa och motivation i skolarbetet. Graden av informativ respektive interpersonell rättvisa visade sig även förutsäga graden av motivation i skolarbetet.

Syftet med detta examensarbete är att studera den påverkan som olika typer av mål har på inre motivation för studenter. Hypotesen är att försökspersoner i genomsnitt erhåller högre inre motivation för en uppgift med inlärningsmål än för en identisk uppgift med resultatmål. Uppgiften behandlade det psykologiska begreppet kognitiv dissonans. Uppgiften genomfördes av 30 försökspersoner där15utförde uppgiften med inlärningsmål och 15 med resultatmål. Efter att försökspersonerna hade genomfört uppgiften mättes deras inre motivation för uppgiften med hjälp av en enkät.

Detta arbete analyserar vilket samband det finns mellan kostnaderna för sjukskrivning och motivation utifrån en undersökning av företaget Pacwire. I dagens samhälle blir sjukfrånvaro allt vanligare och har fått stora konsekvenser på företagens ekonomi och anställda. Vid genomförande av denna studie har jag använt mig av metoden deduktion då jag utifrån teorin har bildat mig teorier som i sin tur har undersökts. Vad jag kom fram till är att det fanns ett samband mellan motivation och sjukfrånvaro och rekommenderar därför Pacwire att öka personalens motivation genom att till exempel ha mer varierande arbetsuppgifter..

Under vår tid på lärarutbildningen har vi tagit del av en omfattande mängd litteratur som behandlar hur lärare ska väcka och upprätthålla elevernas drivkraft och intresse för skolarbetet. Med hänvisning till detta uppstod frågan om vad som driverlärarnaoch vad som får dem att känna tillfredsställelse i sitt yrke. Syftet med denna uppsats blev av den anledningen att belysa de faktorer som är mest bidragande till att hämma eller främja lärares motivation och arbetstillfredsställelse. För att finna svaren utfördes en intervjustudie med kvalitativ ansats. Resultatet av intervjuerna diskuterades utifrån HerzbergsThe two factor theory.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar arbetslösa deltagare i AMA Arbetsmarknads verksamhet Jobbcentrum att söka ett arbete. Ett annat syfte var också att undersöka om AMA hjälper dessa deltagare att motiveras och kunna återvända till den ordinarie arbetsmarknaden. Tidigare forskning inom området har ofta fokuserat på samband mellan arbetssökarbeteende och de arbetslösas förväntningar på och värderingar av arbete. Motivation sägs vara påverkad utifrån såväl inre som yttre faktorer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit Becks teori om risksamhället samt två motivationsteorier, dels en teori om förväntningar och dels en teori om självbestämmande.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare anser motivera elever i skolan och hurlärare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgå frånkvalitativt arbetsätt och i undersökningen har vi intervjuat åtta grundskolelärare medolika antal år i yrket. Resultatet med undersökningen påvisar att relationen mellanlärare och elever har betydelse för elevers motivation i skolan. Under interjuvernaframkom även betydelsen av lärares återkoppling till elever samt skolmiljönsbetydelse för elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen avatt synliggöra syfte och mål med undervisningen för eleverna.

Den, i olika forskningsartiklar, återkommande uppfattningen om att enperson som är autonomt orienterad är mer benägen till att utveckla enmotivation till personlig utveckling ledde till denna undersökning.Syftet med studien var att undersöka hur autonomi påverkar människortill motivation till personlig utveckling. Studien tar sin utgångspunkt iself-determination theory och dess underteori causality orientationstheory, med de tre orienteringarna kontrollerad, impersonell ochautonomi, vilka handlar om orsak till varför en person handlar på ettvisst sätt och effekten därav. De olika orienteringarna mättes med enenkät konstruerad efter general causality orientation scale ochmotivation till personlig utveckling mättes med egenkonstrueradefrågor. Enkäten lades ut på fyra olika sidor på Internet medförhoppning om att nå ett brett deltagande. Studien visade att denkontrollerade orienteringen var den av de tre orienteringarna sompåverkade människor i högst grad till motivation till personligutveckling.

Studiens syfte var att undersöka några elevers och pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar elevernas motivation till skolarbete. För att få svar på dessa frågor gjordes en studie där vi genom kvalitativa intervjuer låtit nio elever och fyra pedagoger från två skolor tala om sina upplevelser av motivation i skolan. Studien innehåller informanternas berättelser om vilka faktorer som inverkar på motivationen, resultatet diskuterades utifrån Jerome Bruners motivationsteori och  John Hatties studie om motivation. När vi sammanfattade resultatet kunde vi ur samtliga informanters svar utläsa att elevers motivation var starkt kopplad till fyra huvudområden; meningsfullhet, delaktighet, variation och upplevelsebaserad inlärning. Nyckelord: motivation, motivation, pedagogik, lärare, learning, elever, klassrum, arbetsformer.