Syftet med denna uppsats var att genom kvalitativa djupintervjuer av chefer och medarbetare studera, beskriva och förstå fenomenet utvecklingssamtal. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk försvarsindustri enligt en fenomenologiskt inspirerarad metodik. För att analysera studiens resultat utvecklades ett teoretiskt ramverk baserat på förväntansteori, moderna psykologiskakontraktoch Maslows behovshierarki. Studien visade att utvecklingssamtal fyller flera behov och har potential att öka medarbetarnas trivsel, engagemang och motivation. På motsvarande sätt kan dock utvecklingssamtal även skapa missnöje och sänka motivation om dess resultat upplevs som ett brott mot de informella psykologiska kontrakt som återfinns på arbetsplatsen.

Det övergripande syftet med vårt arbete är att belysa den lokala konstruktionen av motivation. Vi vill mer specifikt belysa skillnader mellan hur motivation kommer till uttryck i olika omgivningar. Utifrån detta har vi skapat en modell som bygger på två parametrar kunskapskrav och karriärmöjligheter. Vi har sedan utgått från dessa när vi strukturerat vårt empiriska urval. Primärdatan är ett urval av 12 respondenter från både privat och offentlig sektor.

Denna studie behandlar relationen mellan kabinpersonalens motivation och den kundupplevda servicen ombord. Det övergripande målet med denna studie är att se om motivationen hos kabinpersonalen inverkar på den kundupplevda servicen och om servicen påverkar val av flygbolag. Vid en eventuell relation mellan motivation och kundupplevd service avser studien även att beskriva de beroende variabler som styr detta samband. Ett svenskt charterflygbolag blev utvalt och all kabinpersonal och 20 av passagerarna blev utvalda att delta i undersökningen på 40 olika flygningar under en treveckorsperiod. Resultatet visade på att det inte fanns någon signifikant korrelation mellan kundupplevd service och kabinpersonalens motivationsnivå.

I detta examensarbete har vi gjort en undersökning av attityder och förväntningar kring lärande i fysik och matematik hos en grupp gymnasieelever på NV-programmet. Vi har sökt sammanlänka dessa attityder och förväntningar med elevernas motivation så som vi tolkar den utifrån en specifik teori som benämns ?self determination theory?. Detta är en teori inom psykologin som beskriver olika typer av motivation och hur dessa är knutna till välbefinnande och kreativitet hos individer. Vi har samlat in data i form av intervjuer och enkätsvar. Dessa data har vi analyserat på tre olika sätt.

Involuntary childlessness is a big problem around the world. One way to solve the problem is to receive oocytes or semen from a donor. In Sweden, semen donation has been regulated by law since 1985 and oocyte donation since 2003. The aim of this study was to investigate what motivations women and men in Sweden have to donate gametes, if they feel any ambivalence to donate, and to compare if there is any difference in motivation and ambivalence between women and men. Motivation was measured with eight statements based on previous results and clinical experience.

Studien syftade till att undersöka om det finns samband mellan conscientiousness, Locus of Control och arbetsmotivation samt om ålder och anställningslängd predicerar en del av ar-betsmotivation. Studien omfattade 63 anställda (28 kvinnor och 35 män) på ett telekommuni-kationsföretag i Sverige. För att studera conscientiousness användes ett egenformulerat test med god intern homogenitet, Cronbachs alfa = 0,85. För att mäta Locus of Control och ar-betsmotivation användes redan konstruerade test med god validitet och reliabilitet, skapade av Rotter (1966) och Cammann, Fichman, Jenkins och Klesh (i Bowling & Hammond 2008). I den statistiska prövningen användes både bivariat korrelation i form av Spearmans rho och MRA-standard och hierarkisk.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka motiv utifrån Self-Determination Theory (SDT) som är främst förekommande samt vilken intensitet och frekvens gymmotionärer har till att motionera. Detta har undersökts genom självskattningsformulär där instrumenten Goal Content for Exercise Questionnaire (GCEQ) och Godin Leisure Time Exercise Questionnaire(GLTEQ) har använts. Deltagarna för studien (n=164) bestod av både män (n=82)och kvinnor (n=82) i fyra ålderskategorier yngrevuxna, vuxna, äldre vuxna och äldre. Resultatet visar att inre målorienteringar är starkare motiv än yttre för ökad motionsintensitet och frekvens. Resultatet visar även att män har en högre frekvens än kvinnor inom ansträngande motion.

Syftet med detta examensarbete är att titta på hur lärare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare på elevernas syn på undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i ämnet matematik. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod där både lärare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av läraren och lärarens förhållningssätt och undervisningsmetoder..

Syfte & frågeställningSyftet med undersökningen var att undersöka hur tränares ledarskap och relation till spelare, påverkar spelares motivation. Det föreslogs att ledarskapet och relationen som en del av det, är två faktorer som påverkar hur en idrottare presterar, genom att bland annat påverka idrottarens motivation. Fyra frågeställningar skulle besvaras. (1) Om tränare upplevs som de önskar och tror att de upplevs. (2) Hur beskriver tränare och spelare sin tränare-spelare relation.

Inledning: Fysisk aktivitet och motivation i kombination spelar en viktig roll i det sjukgymnastiska arbetet. Fysisk aktivitet bidrar till ett flertal positiva effekter och för att undersöka vad som motiverar individer kan kategoriseringar vara till hjälp. Mycket av dagens hälsoarbete kretsar även kring de två snarlika begreppen prevention och hälsopromotion vilka kan vara en bidragande motiverande faktor till varför individer är fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som motiverade individer till att vara fysiskt aktiva, motsvarande eller överstigande rekommendationen för fysisk aktivitet. Metod: Sju anställda vid LTU som var medlemmar i StiL intervjuades.

Att använda influenser från spel på andra sorters tjänster har i dagens samhälle visat sig vara ett vinnande koncept. Det är inom de flesta områden en utmaning att få personer att finna motivation i en tjänst eller produkt, det är med den anledningen som gamification utvecklats och tagits fasta på.I den här studien har vi studerat två liknande tjänster för löpträning där gamification använts i olika grad. Vi har genomfört intervjuer med användare för att ta reda på vad det  i tjänsterna är som gör att de använder dem och om det finns någon skillnad på användarna av dessa två tjänster som har samma grundfunktion dock med lite olika upplägg.Resultaten visade på att träningsmålet hos användaren i viss mån styrde val av tjänst. Att det beroende på vilken sorts motivation som styrde personens träning fanns behov av olika spelmekanismer och funktioner för att förstärka motivationen. .

Syftet med arbete var att få en ökad kunskap om och förståelse för vad som motiverar eleverna i skolarbetet. Inledningsvis gjorde vi en litteraturfördjupning inom området och fördjupade oss i begreppet motivation, olika teorier om motivation och vad läroplanen säger om området. För att få ökad kunskap och förståelse delade vi ut 81 stycken enkäter i årskurs tre och sex. För att få en ytterligare förståelse genomförde vi 12 stycken intervjuer. Resultatet visar att det är positiv uppmuntran, belöning, varierade arbetsuppgifter och skolan i allmänhet som eleverna i undersökningen anser som motiverande faktorer i skolarbete.

Forskare menar att unga uppvisar en arbetsattityd som skiljer sig från den äldre generationen. Tidigare forskning visar på att tillfredställelse i relation till olika variabler, bland annat ålder, förekommer det konkreta skillnader mellan unga och äldre i deras sätt att resonera kring vilka faktorer som är viktiga i arbetslivet. Tidigare forskning visar även att samhället och arbetsmarknaden präglas allt mer av de postmaterialistiska värderingarna där unga i större utsträckning prioriterar faktorer såsom självutveckling och livskvalitet medan de äldre lägger större vikt vid anställningstrygghet och ekonomisk trygghet. Ungas attityd hänger samman med de förändringar som sker på arbetsmarknaden, det vill säga att man går mot en mer postmaterialistiskt marknad där arbetsformerna och arbetstiderna tenderar vara allt mer flexibla och diffusa. Utifrån Herzbergs teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer, är vårt syfte med denna studie att få en uppfattning och förståelse av hur några unga upplever sin arbetstillfredsställelse och prestation i arbetet.

Tidigare forskning har visat att olika bollsporter dominerar i ämnet idrott och hälsa och att idrottsämnet har formats av den redan organiserade föreningsidrotten. En intressant fråga är om de elever som redan en gång har sagt nej till, eller aldrig har lockats av, den organiserade föreningsidrotten är motiverade för ämnet idrott och hälsa? Genom en kvalitativ ansats undersöktes detta och tio elever intervjuades för att skapa en förståelse för den enskilda elevens motivation till ämnet idrott och hälsa. Utgångspunkten var vilka upplevelser icke föreningsaktiva elever har av ämnet idrott och hälsa och vilka tidigare erfarenheter de har av fysisk aktivitet. Examensarbetet har sin teoretiska utgångspunkt i Deci och Ryans (2000) Self-determination Theory i vilken tre grundläggande psykologiska behov; tillhörighet, kompetens och självständighet, alla med likvärdig betydelse för individens motivation och välbefinnande ingår.

Studiens syfte var att se vilka personlighetsegenskaper som anses vara nödvändiga inom polisyrket samt om dessa sammanfaller med Big Five dimensionerna.     Tidigare studier har utförts och påvisat samband mellan polislämplighet och personlighet. Det har påvisats en negativ samband mellan neuroticism och prestation inom polisyrket samt ett positivt samband mellan extraversion och prestation inom polisyrket.     För att belysa arbets- och personkrav för poliser intervjuades sex personer av både manligt och kvinnligt kön. Urvalet bestod av poliser från Södra Sverige. Intervjupersonerna fick besvara frågor utifrån en utformad intervjuguide som bestod av tre olika delar: vilka krav poliser ställs inför i sitt arbete, vilka egenskaper poliser har samt om dessa två delar sammanfaller med Big Five dimensionerna.     Resultatet visade på att intervjupersonerna tog upp åtta olika nödvändiga egenskaper inom polisyrket: tolerans, ärlighet, analysförmåga, kommunikation, samvetsgrannhet, neuroticism, trevlighet, öppenhet och extraversion.     I diskussionen framgick det att tidigare studier och den utförda studiens resultat hade mycket gemensamt. De egenskaper som ansågs vara nödvändiga inom polisyrket enligt de sex intervjupersonerna hade relativt god överensstämmelse med tidigare forskning inom området samt polisens aktuella kravprofiler som används vid rekrytering..