I vårt examensarbete undersöker vi olika typer av motivation. Vårt syfte med arbetet var att undersöka lärares syn motivation samt elevers egen motivation i skolan. De frågeställningar vi utgick från var: 1. Vilken typ av motivation har elever i år 4 och år 5? 2.

In order to broaden the understanding of work motivation the aim of the study was to compare how three different teams within the same organization constructed motivation. The three teams consisted of post sorters, team leaders and mailmen. Three focus group interviews were conducted with three men and eight women. The interviews were transcribed verbatim and thematically analysed with QSR NUD*IST. The result showed both similarities and differences in the construction of work motivation in the three teams.

Den här studien handlar om arbetsmotivation på två äldreboenden i Gävleborgs län. Vi gjorde en jämförelse mellan ett privat äldreboende och ett kommunalt äldreboende för att undersöka hur arbetsmotivation diskuteras på enheterna. Syftet med studien var att se om det fanns skillnader mellan det privata och det kommunala boendet samt mellan chef och medarbetare i definitionen arbetsmotivation. För att få svar på våra frågor använde vi oss av en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Det vi i huvudsak kom fram till var att arbetskamraterna, de boende och att prestera bra var de mest framträdande faktorerna till arbetsmotivation.

Ha?lsofra?gan har blivit betydelsefull o?ver va?rlden. Med en plattform som exempelvis smartphone kan begreppet gamification fo?rsta?rka mo?jligheterna till beteendefo?ra?ndringar och la?karbehandlingar. Gamification a?r ett relativt nytt begrepp som anva?nder spelelement och speldesigntekniker som appliceras i annan kontext a?n spel.

En studie om motivation bland lärare och elever på byggprogrammet..

Syftet med studien är att få större insikt i hur pedagoger kan hjälpa sina elever att få motivation till eget musicerande och spelglädje. Med en fenomenografisk utgångspunkt och genom kvalitativa intervjuer där fyra träblåslärare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn på hur de ser på sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgår tydligt att viktiga källor till motivation är mål, samspel, grupptillhörighet och jag-kan känsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhållande till begreppen motivation och didaktik..

Syftet var att kartlägga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för ämnet matematik. Kartläggningen ägde rum i år fyra, sju och nio samt med pedagoger från tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som påverkar elevers motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för ämnet matematik. Vi använde oss av enkätundersökningar för att få en så bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder på att eleverna är beroende av hur man som enskild individ mår, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang, individanpassning, läromedel och lektionens utformning.

Motivation är ett centralt begrepp inom psykologisk forskning och är väsentligt i organisationer för att skapa förståelse om hur aktiviteter på arbetet påverkar anställdas motivation och prestation. Motivationsfaktorer förklaras bero på både inre och yttre drivkrafter. De inre drivkrafterna styrs av individens intressen och tillfredsställelse i arbetsuppgifter på arbetet, medan de yttre förklaras som exempelvis belöning och att uppnå företagsmål. Denna studie bygger på åtta intervjuer där syftet var att undersöka subjektiva upplevelser av inre och yttre motivation på arbetsplatsen. Resultatet analyserades med hjälp av metoden meningskoncentrering vilket uppvisade 4 teman i faktorn inre motivation: frihet, välbefinnande, mål och delaktighet.

I detta examensarbete presenterar vi vår kvalitativa studie kring fenomenet motivation och motivationsarbete i skolan utifrån ett lärarperspektiv. Fokus i studien är vad verksamma lärare lägger i begreppet motivation samt hur det kan gestaltas i praktiken. Metoden vi har använt oss av är observationer på två olika skolor, i fyra olika klasser och intervjuer av fyra lärare. Resultatet visar att begreppet motivation är diffust och tolkningsbart samt att lärare ofta tar till olika slags artefakter för att skapa motivation och lustfyllda lärandesituationer i klassrummet. .

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

An explorative study on the work motivation of employees at a retirement home. The three main factors are internal motivation, external motivation and control. A comparison between how important they estimate the different factors to be and how they experience them today reveals which factor is their key motivator and which areas that need improvement. Results indicat that internal and external motivation are slightly more important than control. And the amount of perceived control reflects the amount of creative and initiative behaviour of the individual.

The study aims to increase understanding and knowledge of motivation; this by examining how the leader experiences her capability to promote employees' work motivation. Also, how employees perceive that the leader influence and enhance their work motivation. Interviews were conducted with a manager and two employees of a government agency in Sweden. The results demonstrate different opinions between manager and employees in the manager's ability to foster motivation in the everyday work. The leader thinks that she promotes her employees work positively and believes that she is giving her employees attention and appreciation.

Studies in Sweden have shown that about 80% of all youth in Sweden have participated in organized sport during their upbringing but at the age of 20 only 50% of these continue. There have been several attempts to understand why youth stop participating in sports but few aimed to understand why they continue. The objective of this study was to examine if there is a difference in motivation between youth (in the ages of 16-20 years) who participate in recreational and elite sports. The study was carried out as a quantitative survey where both recreational (n=35) and elite athletes (n=33) particpated. The study used a Sport Motivation Scale questionnaire translated into Swedish.

Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.