Bakgrund och problem: Belöningssystem av olika varianter är vanliga inom kunskapsintensiva företag, trots att det många gånger är svårt att mäta de prestationer som ska belönas på ett korrekt sätt.Syfte: Att skapa förståelse för vad som motiverar användandet av belöningssystem inom en typ av kunskapsintensiva företag och hur det påverkar mätningen av de anställdas prestationer.Avgränsningar: Uppsatsen har avgränsats till att enbart undersöka belöningssystem och prestationsmätning för konsulter och konsultchefer på operativ nivå.Metod: Kvalitativa intervjuer med personer i ansvarsposition på sex datakonsultföretag har genomförts. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoretisk referensram om inre och yttre motivation, belöningssystem och prestationsmätning relaterat till kunskapsintensiva företag.Resultat och slutsatser: Hur man ser på vad som motiverar människor påverkar vilken typ av belöningssystem man väljer att ha samt hur man utvärderar de anställdas prestationer. Ser man till inre motivation belönar man genom karriärutveckling, kompetensutveckling samt positiv feedback. Prestationsmätningen sker främst genom subjektiva utvecklingssamtal samt kundnöjdhetsundersökningar. Ser man till yttre motivation erbjuder man monetära belöningar och prestationsmätningen baseras på beläggningsgrad och timpris men även subjektiva utvärderingar.Förslag till fortsatt forskning: En utökad studie, det vill säga en undersökning av fler företag skulle vara intressant då man kan dra fler slutsatser.

This is a study about engagements and motivation. Its purpose is, by looking at other motivational theories than Abraham Maslow?s hierarchy of needs, to find out why certain people choose to become engaged as student representatives. The question this study is working from is: why do certain people choose to engage themselves as student representatives?This study has a qualitative approach, which means that a number of interviews have been done and subsequently profoundly analyzed.

Syfte: Syftet med min uppsats var att undersöka hur idrottslärare arbetar för att motivera omotiverade högstadietelever till att delta i ämnet idrott och hälsa.Frågeställningar:Hur ser lärares erfarenheter och upplevelser ut av omotiverade elever i ämnet idrott och hälsa?Hur arbetar idrottslärare för att förebygga ointresse och skapa motivation hos eleverna?MetodMetoden som har använts under datainsamlingen är semistrukturerade intervjuer. Detta eftersom det lämpade sig bäst för uppsatsens syfte. Fyra stycken idrottslärare med varierande erfarenheter som idrottslärare intervjuades. Innan intervjuer med lärarna skrevs en intervjuguide som senare låg till grund för intervjuerna.

Syftet med denna studie var att ta reda på om ungdomar som valt ett liv inom föreningsidrotten på grund av inre eller yttre motivation och faktorer. Finns det skillnader mellan könen?  Vi kom fram till att det väldigt ofta var den inre motivationen som låg bakom påbörjandet eller upprätthållandet av medlemskapet i en idrottsförening. Av de personer som svarat att de valt att inte vara aktiva utövare i en idrottsförening visar det sig att drygt hälften inte är det på grund av yttre faktorer och många anser att aktiviteten är ?tråkig?.

Syftet med vår undersökning var att få en uppfattning om hur rektorer, lärare och elever vid två musikskolor ser på motivationens betydelse i instrumentundervisning. Syftet var även att undersöka vad dessa två skolor gör för att rekrytera elever till träblåsinstrumenten. Till träblåsinstrumenten räknas tvärflöjt, oboe, klarinett, saxofon och fagott. Vi valde att göra intervjuer med rektorer och lärare från de båda musikskolorna samt en enkätundersökning med elever som spelar i blåsorkester. Undersökningen visade att det inte gjorts någon särskild satsning för att rekrytera elever till träblåsinstrumenten.

Bakgrund och problemdiskussion: På senare tid har styrmetoder med inriktning på mål blivit allt vanligare inom den offentliga sektorn. Målstyrning är en metod som övergripande innebär att mål formuleras på kommunal nivå för att brytas ner till lokala handlingsplaner. Som ett led i att medarbetarna har vetskap om målen med sitt arbete kan motivation skapas. Denna studie kommer att beröra Räddningstjänsten Storgöteborg och deras styrning med mål samt motivation hos brandmännen utifrån problemformuleringen:?Hur styr RSG sin organisation med mål, hur uppfattas den styrningen inom organisationen och påverkar vetskapen om mål motivationen hos brandmännen??Syfte: Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur Räddningstjänsten Storgöteborg styr sin organisation med mål och hur den styrningen uppfattas inom organisationen.

Bakgrund: Vad skulle du säga om din chef en dag sa till dig att du skulle vara med i ett projekt? Skulle du tycka att det var roligt och se det som något positivt? Eller skulle du tvärtom inte alls vara intresserad av att var med? Projekt har under de senaste 20 åren varit en organisationsform som ökat i popularitet. Ett brett spektrum av företag använder projekt för att åstadkomma förändringar i sin organisation. Förändring kan dock stöta på hinder, eller misslyckas, om de som ska vara med och förändra inte är motiverade, det blir därför viktigt för företag att förstå vad som motiverar projektovana medarbetare som för första gången går från sitt vanliga arbete till ett projekt.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar projektovana medarbetare, när det gäller att delta, och medverka, i projekt. Vi vill även skapa förståelse för vilka delar, dels i övergången från linje till projekt, men även under projektets gång, som är viktiga att hantera ur motivationssynpunkt.Genomförande: Studien har genomförts som en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer.

Med fysisk aktivitet avses all kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning. Det är bevisat att regelbunden fysisk aktivitet har en mycket positiv verkan på många av kroppens system. Därför är syftet med studien att undersöka samband mellan typ av motivation och fysisk aktivitet bland studenter. Fysisk aktivitet och motivation har därför kopplats till teorier, framförallt self- determination theory (SDT). Resultaten framtogs genom en kvantitativ metod som bestod av en enkätundersökning.

Syftet med studien var att undersöka vad som får män som brukar våld mot sin kvinnliga partner att motivera sig att få professionell hjälp, samt att påbörja och fortsätta ett förändringsarbete. De frågeställningar som använts handlade om hur männen hittar motivation, vad som gör att de vill förändras, vad i den professionella relationen de tycker är positivt respektive negativt för förändring samt vad i deras övriga tillvaro som hindrar eller främjar förändring. För detta användes en kvalitativ metod som bestod av halvstrukturerade intervjuer med tre män som gick i ett behandlingsprogram via frivården efter att ha utövat våld i nära relation. Det insamlade materialet strukturerades upp i teman som var centrala i männens berättelser och som kunde kopplas till syftet. Resultatet analyserades med hjälp av ett ekologiskt systemteoriperspektiv samt begrepp från generell systemteori och socialpsykologi.

Denna studie underso?ker hur medarbetarens Motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? distans.

Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja arbetsförmåga genom arbetsterapeutiska åtgärder. Undersökningsgruppen bestod av sex arbetsterapeuter yrkesverksamma på arbetsförmedlingen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes där deltagarna uppmuntrades att berätta om sina erfarenheter av arbetet med att främja arbetsförmåga. Data analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: ?Individens engagemang och delaktighet i processen?, ?Aktiviteten som terapeutiskt redskap för förändring? och ?Samverkan med andra aktörer?.

Författare:Elin Larsson och Ida Persson, studenter vid Magisterprogrammet i Projektledning vid Karlstads universitet.Bakgrund: Agila metoder är ett samlingsnamn för ett antal processer främst inom mjukvaruutveckling, men även för projektledning (Cervone 2011). Detta arbetssätt kom under mitten av 1990-talet som svar på en önskan om ett mer flexibelt arbetssätt och intresset för dessa metoder har ökat markant de senaste åren (Lindvall et al. 2002). I en omfattande studie kring bland annat motivation har Amabile och Kramer (2011) definierat termen inner work life som de processer som tillsammans bearbetar de intryck som en person får utifrån arbetsdagens  händelser. Beroende på hur dessa händelser påverkar personen presterar denne mer eller mindre bra på sitt arbete.Problemdiskussion: Enligt Tessem och Mauer (2010) har allt fler organisationer börjat använda sig av agila metoder med ett gott resultat på deltagarnas känsla avmotivation.

Multi-branch companies are facing many challenges in order to become successful. Competitive advantages can be gained through a unified strong brand, standardised products and economies of scale. This normally calls for centralisation. On the contrary is decentralisation, which is said to improve work motivation and local market orientation, which are also competitive advantages. The focus of this thesis is to study how local branch managers want their companies to be structured in accordance with this dilemma.

Self-Determination Theory är en teori som handlar om hur hur och vilken grad av motivation vi har för att göra saker. Vi applicerade denna teori på Crossfitutövare då vi tror att det är en motiverande träningsform. Syftet med studien är att undersöka upplevd kvalitet av motivation i samband med Crossfit-träning. En enkätundersökning genomfördes mot 94 Crossfit-utövare från två Crossfit-anläggningar i västra Sverige. Enkäterna mätte tre olika variabler inom ramen för Self-Determination Theory: tillfredsställelse av psykologiska behov, målsättningar och motiv till träning.

Baselregelverket är en samling rekommendationer och riktlinjer som syftar till att skapa global finansiell stabilitet. Det gällande regelverket, Basel II, riktar sig till kreditinstitut och andra värdepappersbolag i de länder som har valt att införliva regelverket i nationell lag. Basel II införlivades i svensk rätt i början av 2007 och därmed har regelverket blivit bindande för svenska banker. Basel II stipulerar att banker ska använda internt utvecklade modeller för att utvärdera risk och kapitaltäckning samt fastställer att denna utvärdering ska användas för beslutsfattande i den dagliga verksamheten. Regelverkets krav har bland annat resulterat i ökad bolagsstyrning då utvecklandet av strategier och kontrollsystem för sådana typer av riskmodeller är något som sker på hög organisatorisk nivå, vid bankens huvudkontor. Problematiken i detta är att implementeringen av ett regelverk som influerar bankens organisationsstruktur blir en svårhanterlig fråga och får stor inverkan på arbetet för anställda med operativa befattningar.