This study is based on motivation theory, communication theory and knowledge about change management and workshop arrangement. The aim of the study is to develop a communication strategy which increases motivation for sustainability work in municipalities.Main focus of this report is to (1) determine whether motivation theory is applicable on a municipality?s sustainability work, in order to gain a willingness to change and (2) decide if workshops are suitable platforms for communication with municipalities. The opinion that global, complex problems require local solutions is a starting point for this study. The role of municipalities is claimed to be of great importance and is furthermore suggested to undergo a change in order to meet the current demands.

Vi är alla födda i en viss tidsperiod och tillhör därför en viss generation. Det samhälle vi väx-er upp i kan komma att prägla vår personlighet och de värderingar som vi har. Då den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi få se fler personer från de yngre generationerna inta chefspositioner på företag. Ledarskapet inom organisationer kan därför ändras under de kommande åren eftersom den äldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis än annorlunda än de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns några skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant.

Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla ett lustfyllt arbetssätt med hjälp av leken. Detta utvecklingsarbete genomfördes i en skola med en År 1 klass. Eleverna har under utvecklingsarbetet visat nyfikenhet, motivation och varit engagerade i de aktiviteter som vi arbetat med. Resultatet visade att om eleverna tycker det är lustfyllt och roligt finns motivationen och nyfikenheten där att vilja fortsätta arbeta med det de gör. Att eleverna fick vara fysiskt aktiva genom exempelvis att springa, spela, göra olika aktiviteter ansåg vi bidrog till att elevernas motivation ökade..

The amount of television entertainment of the character ?reality program series? has increased on Swedish television, because of this it could be generally considered that television entertainment is in a ?reality series era?. In recent years so called ?work soaps? have become very popular. This is a television series, where through the TV screen; we have the possibility to view ordinary people in their daily lives and often dramatic work.

Arbetets syfte har varit att få fram de orsaker, som skapar eller kan skapa motivation och inspiration för eleverna i skolan idag och för deras fortsatta utbildning, samt vad jag som lärare kan göra för att möjliggöra/skapa denna motivation. Genom elevintervjuer och genomgång av litteratur har jag sökt svaren på mina frågeställningar. Resultatet visar att kompisar står som den största motivationskällan, men även framtida utbildning och yrke motive-rar eleverna. En del elever känner sig dock inte motiverade alls utan hävdar att det enda skälet till att de går i skolan beror på att"man måste". Det som påverkar elevens lust att lära är, förutom ovannämnda orsaker, läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, ämnet i sig, lektionsupplägg, miljö samt elevens egen dagsform.

Syftet med att använda budgetering har förändrats över tiden genom ökade krav på ekonomistyrningen. Från att ha haft fyra huvudsakliga syften: implementering av strategi, samordning, ansvarsfördelning och grund för utvärdering, har det på senare tid presenterats sju syften med budget. De traditionella syftena har benämnts, prognos, kontroll, planering och samordning. Till dessa har lagts tre modernare syften, åtagande, motivation och kommunikation (Lindvall, 2001). När man använder sig av budgetansvar, eller som Lindvall definierar det, resultatansvar, kan suboptimeringsproblem, t.ex.

Inom socialt arbete sker möten som berör insatser, förändringsarbete och motivation. De individer som lyckas vända på sina liv är inte längre i behov av socialtjänstens insatser. Föreliggande uppsats analyserar vilka faktorer som motiverade fyra unga män med en kriminell bakgrund att lämna från fortsatt kriminalitet. Genom kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer studerades individernas personliga upplevelser av denna process och detta analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Vägen mot ett liv fritt från kriminalitet har sett relativt lika ut för intervjupersonerna, de har vittnat om betydelsen av deras personliga nätverk, en betydelsefull sysselsättning samt den personliga motivationen.

Vad innebär lycka för de arbetslösa boende på orten Bengtsfors som under många års tid kantats av negativa händelser i form av nedläggningar av industrier? Hur ser livet ut för dessa människor, vilka förändringar i vardagen sker när man förlorar sitt arbete? Kan dessa individer känna lycka och uppnå lyckoeffekter under andra förhållanden, utan ett arbete?Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur arbetslösa individer på en nedläggningsdrabbad ort ser på sitt liv, sin lycka och sin framtidstro. Upplevs lyckan annorlunda beroende på kön, ålder, utbildning eller familjesituation?Jag kommer att diskutera begreppen arbetslöshet, motivation, tillfredställelse, identitet och lycka utifrån de utvalda intervjupersonernas vardag och utifrån Abraham Maslows motivations- och behovsteori, Anthony Giddens teorier om identitet, tillfredställelseteorin, den affektiva teorin samt hybridteorin.Sammanfattningsvis visar min undersökning på att kön och ålder inte har någon betydelse för en persons lycka och tillfredställelse. Utbildning och civilstånd visade sig ha betydelse för lycka och tillfredställelse men det verkar vara grundinställningen till själva livet som är den avgörande faktorn.

Studien syftar till att kartlägga vad den nya generationen, även kallad Generation Y, motiveras av i arbetslivet och om det skiljer sig mellan inre eller yttre motivationsfaktorer. Eftersom Generation Y skiljer sig från tidigare generationer finns ett behov att förstå vad som krävs för att attrahera och behålla denna unga arbetskraft. Organisationer står inför stora pensionsavgångar och för att inte gå miste om värdefull kompetens krävs alltmer från organisationerna för att möta den nya generationens krav på arbetet. Utifrån denna problematik ser vi det viktigt att belysa och lyfta fram den nya generationen för att öka förståelsen för vilka faktorer som Generation Y värdesätter i arbetslivet. Undersökningen som gjordes utgick från en kvalitativ ansats och utgjordes av intervjuer som analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.

Som specialpedagog är det viktigt att se det goda, det friska och vad det är som skapar framgång, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete är att hitta framgångfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick på ett individuellt program på gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de främsta framgångsfaktorerna för att de skulle uppnå sina mål ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats då jag har intervjuat tre elever och deras föräldrar samt två pedagoger.

Syftet med detta examensarbete är att urskilja de faktorer som är särskilt viktiga och även avgörande för ett främjande eller hindrande av elevens motivation för matematik. Som grund för arbetet finns en litteraturstudie som behandlar begreppet motivation i undervisningen. Därefter följer en kvalitativ intervjustudie där fyra utvalda lärares erfarenhet av motivationshöjande undervisning i matematik beskrivs.Resultatet av undersökningen visar att lärarna genom ett gediget intresse samt en drivkraft för vidare utveckling inom matematiken lägger stor vikt vid att förmedla sin egen kunskap samt entusiasm för ämnet till eleven. Detta förhållningssätt beskrivs som den centrala faktorn för elevens motivation för matematik. Den ligger till grund för övriga faktorer: lärarens förmåga att variera undervisningen samt lärarens förmåga att individualisera undervisningen utifrån varje elevs behov.

Rehabilitering är en process som bland annat hjälper klienten att återgå till arbete och även skapa en förändring i livet. Arbetssättet sker på olika sätt i avsikt att klienterna ska kunna uppnå det som krävs för att kunna komma ut på arbetsmarknaden. Undersökningens fokus är sjukskrivning, då detta skapar ett hinder för människan att komma ut på arbetsmarknaden. I den här studien undersöks hur utbildade studie- och yrkesvägledare arbetar med sina klienter för att hjälpa dem att finna motivationen till att återgå till arbete samt hur de utskrivna klienterna upplevde sin tid på rehabiliteringen på Arbetslivsresurs. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där intervjuerna genomfördes med tre studie- och yrkesvägledare och fem klienter.

Syftet med studien är att beskriva vad som motiverar individer till att gå ner i vikt, och vilken upplevelse deltagarna menar att Family Sports Clubs viktminskningskurs har på motivationen. Många människor har en önskan om att gå ner i vikt, men många upplever svårigheter med att lyckas. Av den orsaken är förståelsen av motivation, och hur den påverkar en individ ett intressant ämne. Studien omfattar fyra deltagare mellan 46-54 år, tre kvinnor och en man. Viktminskningskursen anordnades hösten 2013 på Family Sports Club i Oslo.

Många av de mest populära webbtjänsterna på internet idag bygger på ett användargenereratinnehåll, stora aktörer såsom FaceBook, Instagram, YouTube, reseapplikationer, diversebloggportaler och wiki-sidor vore inget utan sina användare. Tidigare forskning visar dockatt det bara är en liten del av användarna som faktiskt är aktiva bidragare, majoriteten avbesökarna är mer intresserade av att läsa vad andra skriver istället för att själva bidra. Dettaanser författarna vara ett problem då onlinerecensioner blir felrepresenterade genom att detbara är en liten procent av besökarna som faktiskt bidrar med sin åsikt. Studien undersökeranvändarnas beteende och behov både kvalitativt och kvantitativt genom enenkätundersökning och sex intervjuer. Fallstudien avser att ta reda på sambandet mellananvändbarhet och motivation med fokus på bidragandet bland användarna.

Vi har valt att undersöka om elevinflytande påverkar elevers motivation och eget ansvar för inlärning. Detta har vi gjort genom att låta elever i årskurs sju på ett demokratiskt sätt välja arbetsområde, arbetssätt och examinationsform. Undersökningen gjordes i en årskurs sju genom att eleverna själva fick välja utifrån ett begränsat antal ämnesområden. Valen de fick göra gällde ämnesområde, arbetssätt och hur de ville presentera resultaten. I början av praktiken lämnade vi ut en enkät som eleverna fick svara hur de upplevt sin skolgång.