Den här studien handlar om hur matematiklärare varierar sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka vad matematiklärare använder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklärare anser om variation i undervisningen.Fem matematiklärare på tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer använts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lärarna varierar undervisningen och även åsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lärarna förespråkar ett traditionellt undervisningssätt och betonar vikten av mängdträning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikämnet. Samtliga intervjuade lärare använder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta är den vanligaste alternativa undervisningsformen som lärare använder sig av.

Den här kvalitativa studiens syfte var att ur ett ledarskapsperspektiv undersöka vad chefer upplevde som signifikanta utmaningar i att leda en arbetsgrupp utifrån de fem arbetskaraktäristika dimensionerna; uppgiftsidentitet, uppgiftsbetydelse, variation i färdigheter, autonomi och feedback. För att uppnå studiens syfte valdes att göra djupgående, semistrukturerade intervjuer med fyra chefer ifrån fyra olika verksamheter med varierande erfarenhet av ledarskap. Intervjuerna genomfördes vid personliga intervjuer med stöd av en intervjumall men också med utrymme för lämpliga följdfrågor för så uttömmande svar som möjligt. Resultatet av studien visade på att utmaningar återfanns i att arbetsgruppens autonomi tillsammans med variation i färdigheter begränsades av arbetsbeskrivning. Utmaningar upplevdes också kring att få de anställda att förstå hela bilden samt i anställdas sätt att nyttja eller utnyttja autonomi och hantera feedback i de fall de erbjöds.

Vi har en föreställning om att bedömningsformerna i matematik och de naturvetenskapliga ämnena inte är särskilt varierande. Syftet med denna uppsats är att se huruvida förutsättningarna finns för en rättvis bedömning i matematiken och de naturorienterande ämnena. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med åtta lärare på två skolor i Malmöregionen, där lärarnas svar skulle hjälpa oss att besvara våra frågeställningar. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i lärarnas strategier vid bedömning i de båda ämnena. Efter undersökningen har vi kommit fram till att det förekommer liten variation av bedömningsformer i matematiken, medan det i de naturvetenskapliga ämnena förekommer variation av bedömningsformerna i större utsträckning.

I interventionsstudien var vårt syfte att undersöka om det finns ett samband mellan intensiv läsundervisning och ordavkodningen hos elever som har en långsam och osäker läsning. Vi genomförde tre läsrelaterade tester på 29 elever i årskurs 2 för att kartlägga deras ordavkodningsförmåga. Utifrån resultaten gjorde vi ett urval av fyra elever som vi kallade försöksgrupp. Dessa fick en-till-en-undervisning i olika ordavkodningsstrategier under fyra veckor vid 16 tillfällen, varje gång i 25-30 minuter. Vår undervisningsmodell inriktade sig mot fonologisk, morfologisk, syntaktisk och semantisk lästräning.

Syftet med detta examensarbete är att belysa vilken variation som kan finnas i elevers åsikter om elevinflytande i klassrummet och dessutom att ta reda på om elevers inflytande över lärandet påverkar studiemotivationen och trivseln. Studien genomfördes i en gymnasieklass inom ramen för ett kursmoment i ämnet geografi på det samhällsvetenskapliga programmet. Resultatet visar att det finns en stor variation mellan elevernas åsikter om vilken grad av elevinflytande som de föredrar, att studiemotivationen inte ökar nämnvärt, men att trivseln i klassen ökar något genom den modell för elevinflytande som prövades. Förklaringar till detta kan vara flera, bl.a. att eleverna i fråga har olikartade upplevelser av inflytandets innebörd och konsekvenser, att de mer uppskattar andra och mer varierade uttryck för inflytande än vad de fick pröva och att deras uppfattning om nyttan med det valda kursmomentet varierade..

AbstractThe aim of this study is to find out how the central content of the compulsory school curriculum (Lgr11) is handled in three teacher?s manuals for instruction in reading and writing for grade 1, and how these consider interaction and variation in learning how to read and write. Through a qualitative analysis with a hermeneutic approach, the three teacher?s manuals in Swedish for grade 1 were subjected to a close reading. The result shows that parts of the central content of the curriculum are considered, but that it is by studying exercises and texts that these become visible.

Den här kvalitativa studiens syfte var att ur ett ledarskapsperspektiv undersöka vad chefer upplevde som signifikanta utmaningar i att leda en arbetsgrupp utifrån de fem arbetskaraktäristika dimensionerna; uppgiftsidentitet, uppgiftsbetydelse, variation i färdigheter, autonomi och feedback. För att uppnå studiens syfte valdes att göra djupgående, semistrukturerade intervjuer med fyra chefer ifrån fyra olika verksamheter med varierande erfarenhet av ledarskap. Intervjuerna genomfördes vid personliga intervjuer med stöd av en intervjumall men också med utrymme för lämpliga följdfrågor för så uttömmande svar som möjligt. Resultatet av studien visade på att utmaningar återfanns i att arbetsgruppens autonomi tillsammans med variation i färdigheter begränsades av arbetsbeskrivning. Utmaningar upplevdes också kring att få de anställda att förstå hela bilden samt i anställdas sätt att nyttja eller utnyttja autonomi och hantera feedback i de fall de erbjöds.

Denna uppsats är en litteraturstudie som behandlar hur man kan jobba med att främja elevers medvetande om det egna lärandet. Syftet med arbetet är att förbättra kunskapen om att arbeta med metakognition hos blivande lärare samt redan verksamma lärare. Materialet för analysen har bestått av litteratur skriven av fyra författare inom området, nämligen Howard Gardner, Peter Gärdenfors, Ference Marton et al. samt Roger Säljö. Metoden jag har använt mig av är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har delats in i tre metodkategorier; variation, struktur- och mönsterskapande samt dialog.

The piglet mortality rates have become a major issue in today?s pig production. While other production traits such as number of born piglets or produced piglets per sow have been improved, the mortality rate has escalated. High mortality rates before weaning does not only affect the economy but must also be looked at as both an animal welfare problem and an ethical issue. The background to this problem has been addressed many times, and its salvation has also been addressed by breeding.

Syftet med vår studie är att undersöka lärares uppfattningar om vad som är bra och fungerande metoder som stödjer barns läs- och skrivutveckling. Våra frågeställningar är vilka olika metoder som lärare använder för att främja barns läs- och skrivlärande, hur lärare hanterar elevers olikheter vid läs- och skrivlärande samt om det finns en medveten variation i undervisningen för att möjliggöra elevers läs- och skrivlärande. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort intervjuer med lärare i tidigare år från Norrbotten. Från resultatet kan vi utläsa att lärarna berättar att de använder sig av olika metoder i sin undervisning för att stödja barns läs- och skrivutveckling. Det vi kan konstatera utifrån denna studie är att lärarna är väl medvetna om vikten av variation av metoder då de arbetar med olika individer som har olika behov och förutsättningar..

Föreliggande studie bygger på att skapa kunskap inom vad och hur lärare i samtalsgrupperresonerar och reflekterar kring undervisning om ett undervisningsområde. Vadlärare säger sig fokusera/icke fokusera på i undervisningssituationer och vilken medvetenhet lärare har om de variationsmönster de arbetar med.Studiens teoretiska antagande utgår från variationsteori med ursprung i forskning omlärande inom den fenomenografiska forskningsansatsen.Utgångspunkt tas i antagandetatt förmågan att erfara och kunna urskilja vissa aspekter av ett objekt förutsätter enmöjlig erfaren variation av aspekten i fråga. Den mening som är möjlig att erfara är relaterad till en möjlig erfaren variation. Studien är ett försök att närma sig vad lärare riktar uppmärsamhet mot i undervisningssituationer och målgruppen för studien är alla de som på olika sätt intresserar sig för och söker kunskap om undervisning och lärande.Datainsamlingen gjordes vid fyra tillfällen. Fem lärare från samma skola men med olikautbildningar satt tillsammans diskuterade och reflekterade om undervisning inom ettavgränsat område.

Uppsatsen har undersökt de gotiska verbalprefixen med utgångspunkt i att de ingår i ett system, i vilket prefixen hör hemma på olika positioner före verbets stam. Syftet har varit att fastställa, om någon av dessa positioner har varit avsedd för prefix bärande särdraget State or Change of State, som inom det teoretiska ramverket Lexical Template Morphology antas bära tre variabler. Materialet har bestått av belagda kombinationer av preverbala element, samtliga påträffade förekomster av verb på miþ- och dis-, samt stickprov av verb på ana- och us-. Genom en i huvudsak morfologisk analys har fem preverbala positioner i en ordbildningsmall föreslagits, här från det yttersta till det innersta kallade P5?P1.

Studiens syfte är att undersöka hur åtta lärare i grundskolan resonerar kring hur de skapar förutsättningar för lärande, då elever med lindrig utvecklingsstörning som läser enligt grundsärskolans läroplan ingår i grundskolegruppen. Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt i lärandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen.För att genomföra studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i grundskolan som har elever med lindrig utvecklingsstörning individintegrerade i sin grupp. Studiens resultat har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys där sju kategorier som skapar försättningar för lärande analyserats fram. De sju kategorierna är:Goda relationer och gemenskap, Lärarens ledarskap och tydliga kunskapsmål, Variation av arbetsmetoder, Samarbete och kommunikation, Individuella anpassningar och hjälpmedel, Kunskap kring didaktik, elevutveckling och styrdokument och Samverkan och stöd i organisationen.En ytterligare djupare analys genomfördes för att se likheter och variationer mellan lärarnas resonemang kring hur de skapar förutsättningar för lärande och där de olika lärarnas resonemang kopplades till de tre olika lärandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen. Fem olika "lärartyper" analyserades fram.Slutsatser som dragits är att lärarna har många gemensamma strategier för att skapa förutsättningar för lärande, men att det finns en variation hos lärarna, där flera lärare anser att de använder sig av goda relationer och gemenskap, varierade arbetsmetoder och kommunikation och samspel för att skapa förutsättningar för lärande och där lärarnas resonemang bygger på en variation utifrån de tre lärandetraditionerna.

På histopatologiska laboratoriet vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping är dehydreringsprocessen i dagsläget förlagd över natt. För upprätthållande av god kvalitet på diagnos med förbättrat provflöde och utnyttjande av instrumentens fulla kapacitet önskas att ett kortare dehydreringsprogram implementeras och förläggs dagtid. Syftet med denna studie var således att utvärdera ett kortare dehydreringsprogram för stansbiopsier från human hud och portio. Detta har gjorts utifrån cellmorfologiska bedömningsgrunder och bedömning av färgkvalité av rutinfärgning med Hematoxylin och Eosin samt specialfärgningarna polykrommetylenblått enligt Unna, Periodic acid-Schiff och Giemsa. Ett material om 87 biopsier från human hud samt portio dehydrerades fördelat över gällande rutinprogram samt utvärderat kortprogram.

Bakgrund och problem: Ett tolkningsutrymme har identifierats i IAS 38 gällande kriterierna som behandlar aktivering av FoU. Detta kan innebära ett problem då det finns risk för variation mellan företag i tolkning och tillämpning av kriterierna. Det kan i sin tur påverka jämförbarheten mellan företagen i redovisningen av FoU.Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett informationsasymmetriproblem studera jämförbarheten mellan företag i redovisning av FoU. Vi ämnar kartlägga tillämpningen av kriterierna i IAS 38 med avseende på variation mellan företag. En eventuell variation ämnar vi förklara utifrån hur företag förhåller sig till försiktighets- och matchningsprincipen.Metod: Metodvalet är en kvalitativ undersökning med djupgående intervjuer med fem företag i IT-branschen.