Arbetet studerar Göteborgs-Postens rapportering om företag de senaste tio åren. Syftet med undersökningen var att se i vilken utsträckning tidningens bevakning av den ekonomiska makten kan anses vara granskande..

Moraliska bedömningar har länge ansetts komma från rationellt tänkande, men även andra aspekter har setts ha en inverkan på individers moraliska bedömningar: så som socialt samspel med vänner och föräldrar. I arbetet undersöktes det om två till synes likvärdiga situationer bedöms som moraliskt olika, där ena situationen utspelar sig i verkligheten och den andra på Internet. 276 gymnasielever med en medelålder på 17 år användes i analysen, 137 slumpades till betingelsen verklighet. Det framkom att situationen över Internet ansågs som moraliskt värre än situationen i verkligheten. Vissa inomgruppsskillnader observerades, exempelvis att färre diskussioner om moral med vänner, samt det upplevda förtrycket av kritiskt tänkande från lärare, samvarierade med åsikten att individerna agerade moraliskt bättre.

A dilemma often met by entrepreneurs is whether or not to share information about their business ideas in order to increase the probability for success. The reason for sharing information is presumed to be an increased ability to develop the business idea, whereas the reason for maintaining secrecy would be to protect the idea from being stolen. Common as this dilemma is in practice, it is not very well covered in the entrepreneurial theories. The purpose of this thesis is to elaborate the theories in this subject by investigating an entrepreneurial case. The case shows that one possible solution to the dilemma is a situation-based information sharing.

Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ?determinism?, ?fri vilja? och ?moraliskt ansvar?, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur.

I dagens samhälle läggs stort fokus på kroppsliga ideal. Fixering över den egna kroppen kan resultera i att vardagliga aktiviteter som att träffa vänner eller arbeta utesluts, detta kan tyda på en ätstörning. Syftet med studien var att belysa de problem platschefer, på en gymkedja, ställs inför vid hantering av misstänkt ätstörning. Studien utgick från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med platschefer vid sex gym inom en gymkedja i Göteborg. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, där respondenternas känslor, tankar och underliggande meningar gällande hanteringen av medlemmar med misstänkt ätstörning beforskades.

In the world after the Cold War, internal and ethnic conflicts have been predominant. Ethnic conflicts have their own theories on why they erupt and what can be done to solve them. This essay seeks to analyze how the Ethnic Security Dilemma can explain the causes, and possible solutions, of today´s armed ethnic conflicts.By making an ideal types typology over different types of ethnic conflicts, and then analyzing the Ethnic Security Dilemma´s impact on each conflict type.

Syftet med studien var att studera om attraktiviteten hos en person kan påverka graden av hur moraliskt förkastlig en handling som utförs av personen bedöms vara och huruvida det föreligger någon könsskillnad. Med ett experiment undersöktes 151 studenter på ett medelstort universitet i södra Sverige. Deltagarna tilldelades ett fiktivt moraliskt scenario med ett bifogat foto av antingen en oattraktiv eller en attraktiv person. En kontrollgrupp blev tilldelade samma scenario men utan något foto. Därefter fick deltagarna svara på hur moraliskt förkastlig de upplevde handlingen som beskrevs i scenariot och hur attraktiv de upplevde personen på fotot vara.

Denna uppsats argumenterar för tesen att moraliskt tänkande är en irrationell produkt av evolutionen och att detta underminerar värderealismen. Den argumenterar för att värdeomdömen i praktiken inte bygger på rationella övervägningar utan på känslor och att vi har fått dessa av naturen. Om värdeomdömen bygger på naturliga instinkter som vi har fått av evolutionära skäl är de opålitliga. Denna tankegång leder till skepticism och amoralism verkar vara den mest rationella inställningen till moral eftersom andra inställningar förefaller bygga på irrationella omdömen..

The aim of this essay is to find out how students at Malmö University relate to moral responsibility in their private consumption. I am going to test moral theories in order to find out if researchers have a too moral starting point in comparison to everyday use. Through a critical research, free from valuation, I also aim to raise a discussion about moral responsibility which should lead to fair trade in the long run. My essay discusses the subject out of a Swedish city, Malmö - a place where many stores, cafés and restaurant are using moral responsibility as a step in their marketing. The results show that students are interested in morality but their financial conditions are their prior factor..

Det finns olika teorier om hur moraliskt ansvar bör tillskrivas, och hur människor faktiskt verkar tänka vid tillskrivande av moraliskt ansvar till andra. Denna rapport utreder vilken betydelse kunskapsvillkoret har vid tillskrivande av moraliskt ansvar. Hur medveten en agent måste vara om konsekvenserna av sina handlingar för att anses ansvarig undersöktes med en experimentell studie. Undersökningen genomfördes med enkäter och totalt 350 personer deltog. Resultat visar att agenter kan tillskrivas ansvar för konsekvenser av sina handlingar de saknar kunskap om dessa konsekvenser.

I denna uppsats presenterar och diskuterar författaren tre invändningar som riktats mot dygdetikern Rosalind Hursthouses förslag om vad som är en moraliskt riktig handling. Hursthouse menar att en handling är moraliskt riktig om den är vad en dygdig agent karaktärsenligt skulle göra i omständigheterna. Den form av invändningar som författaren presenterar och diskuterar i uppsatsen försöker visa på att Hursthouses förslag exkluderar handlingar som vanligen anses är rätt.Författaren argumenterar för att en dygdetik lik den Neo-Aristoteliska dygdetik Hursthouse försvarar kan formuleras så att den undgår invändningar som presenteras i uppsatsen. Författaren föreslår att vi istället för att förstå Hursthouses förslag som om det gällde de faktiska handlingar som en dygdig agent gör, istället bör uppmärksamma att en dygdig agent följer handlingsmaximer vilka hon prövat under sin moraliska utveckling till att bli dygdig. Författaren föreslår vidare att det är huruvida en handling utgår från en maxim som karaktärsenligt kan ingå i ett dygdigt liv som är avgörande om den är moraliskt riktig eller inte..

Vår avsikt med uppsatsen är att utöka varumärkesteorin. Detta har vi försökt göra genom att införa ett nytt begrepp som vi kallar varumärkestvätt. Den varumärkesteori vi haft som utgångspunkt är varumärkesutvidgning och varumärkessamverkan. Vi menar att det finns olika branscher där mer eller mindre moraliskt tvivelaktiga produkter marknadsförs. Vårt fallstudieföretag Private, är en stor aktör inom en traditionellt moralisk tvivelaktig bransch, nämligen porrbranschen.

Syftet med detta examensarbete är att, mot bakgrund av såväl det etiska som det moraliska som det juridiska perspektivet, undersöka lärares erfarenheter i förhållande till anmälningsplikten. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ fallstudie, i vilken vi intervjuat två erfarna lärare som båda varit med om anmälningar till socialtjänsten. Resultatet av vår uppsats visar att anmälningar till socialtjänsten kantas av en rad olika moraliska och etiska problem, både på det personliga och det organisatoriska planet. Intervjupersonerna ser dock anmälningsplikten som en del av sitt arbete, det vill säga att de anser att denna form av kontakt med socialtjänsten ingår i lärarrollen. Resultatet visar dessutom att lärarna får litet stöd av skolledningen, vilket leder till att de kan känna sig utelämnade till dessa etiska och moraliska problem..

De sista decennierna har modern hjarnavbildningsteknik borjat anvandas allt mer flitigt for att svara pa fragor om moraliskt beslutsfattande. Det har lett till en explosion av data som ror korrelativa samband mellan neural aktivitet och moraliskt beteende. Studier med bl.a. fMRI har genererat data som antyder att tva delvis skilda processer ar inblandade i moraliskt beslutsfattande. Den ena mer deliberativ eller kognitiv och den andra mer emotionellt orienterad.

I denna uppsats presenterar och diskuterar författaren tre invändningar som riktats mot dygdetikern Rosalind Hursthouses förslag om vad som är en moraliskt riktig handling. Hursthouse menar att en handling är moraliskt riktig om den är vad en dygdig agent karaktärsenligt skulle göra i omständigheterna. Den form av invändningar som författaren presenterar och diskuterar i uppsatsen försöker visa på att Hursthouses förslag exkluderar handlingar som vanligen anses är rätt.Författaren argumenterar för att en dygdetik lik den Neo-Aristoteliska dygdetik Hursthouse försvarar kan formuleras så att den undgår invändningar som presenteras i uppsatsen. Författaren föreslår att vi istället för att förstå Hursthouses förslag som om det gällde de faktiska handlingar som en dygdig agent gör, istället bör uppmärksamma att en dygdig agent följer handlingsmaximer vilka hon prövat under sin moraliska utveckling till att bli dygdig. Författaren föreslår vidare att det är huruvida en handling utgår från en maxim som karaktärsenligt kan ingå i ett dygdigt liv som är avgörande om den är moraliskt riktig eller inte..