De internationella företagens välgång har alltid har fascinerat oss.Deras omättliga hunger för gott resultat och receptet för att nå ditär förmodligen vad som skiljer dem från andra mindreframgångsrika verksamheter. De är virtuoser på att skapa ettvärde inom företaget både genom produkter eller tjänster som deerbjuder. När de väl har etablerats på marknaden blir företagetsnamn oftast ett tillförlitligt varumärke förknippad med det demhar att erbjuda.I denna uppstats undersöks företaget Adobe, som ärmarknadsdominerande inom sitt område, med mer fokus på en avderas många kärnteknologier Photoshop. Studien kommer attbidra med information om vad som ligger bakom Adobesframgång, vilka som är deras trogna kunder och vad deras åsikterär angående Adobes framgång. Frågor som kommer att belysasberör områden inom externredovisning.Det övergripande syftet med studien är således att ta reda på hurföretaget Adobe skapar ett värde i deras företag och vad det ärsom gör dem så unika.

Studiens syfte är att via en diskursanalys urskilja existerande och framträdande diskurser om övervikt och fetma utifrån dags- och kvällspressen. Tonvikten ligger på begreppen orsak, ansvar och åtgärd. Vidare är syftet att undersöka om övervikt och fetma konstruerats som ett samhällsproblem i tidningarna och i så fall hur. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångsläge är socialkonstruktivismen och de teorier som använts i analysarbetet har varit diskursanalys, Faircloughs tredimensionella modell samt Losekes teori om konstruktionen av samhällsproblem. Resultatet indikerar att de tre olika begreppen genererat varierande svar men att vissa diskurser kunnat urskiljas som mest framträdande.

Uppsatsen handlar om mobbning och hur detta synliggörs i idrottsföreningar. Ledarna inom idrottsföreningar har intervjuats med en narrativt inspirerad metod för att på så sätt nå deras erfarenheter av hur mobbningen på detta område ser ut. Intervjupersonerna berättar hur de hanterar mobbning personligen och hur detta hanteras inom respektive idrottsförening. Vi lyfter även fram hur ledarna ser på ledarskap i allmänhet och hur de ser på sitt eget ledarskap. Vidare ser vi också till deras utbildningsbakgrund.

SammanfattningLäkemedelsindustrins mission är att förlänga människoliv samt bota sjukdomar. Människans hälsa är det som är i fokus, enligt läkemedelsindustrin. Det uppfattas dock råda en viss konflikt huruvida läkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat på att dubbelt såmycket pengar finansierar marknadsföringen jämfört med forskning och utveckling, i syfte att sälja mer läkemedel. Läkemedel somliga läkare ifrågasätter om de ens behövs på marknaden.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstås utifrån Lukasevangeliet. Att närstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebär en mycket tydlig avgränsning. Värdet i att försöka förstå vad Jesus säger utifrån denna enskilda sammanhängande källa är att den kan ha ett större djup än en bild som sätts ihop av ett godtyckligt antal fragment från olika källor.I Lukasevangeliet nämner Jesus ordet rike med syftning på Guds rike över 20 gånger fördelat på 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa ställen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstås utifrån Lukasevangeliet. Att närstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebär en mycket tydlig avgränsning. Värdet i att försöka förstå vad Jesus säger utifrån denna enskilda sammanhängande källa är att den kan ha ett större djup än en bild som sätts ihop av ett godtyckligt antal fragment från olika källor.I Lukasevangeliet nämner Jesus ordet rike med syftning på Guds rike över 20 gånger fördelat på 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa ställen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket.

Syfte: Syftet med detta arbete är att utifrån ett etiskt och moraliskt synsätt beskriva hur spelbolagen balanserar faktorerna lönsamhet och spelansvar. Detta är genomfört med en avgränsning till två svenska spelbolag, Svenska Spel och ATG. Mer specifika frågeställningar för studien är: -          Hur arbetar spelbolagen med sin marknadsföring med hänsyn till spelansvar?-          Hur balanserar Spelbolagen faktorerna lönsamhet och spelansvar?-          Vilka åtgärder mot spelmissbruk har spelbolagen och hur ser den framtida utvecklingen ut av dessa? Metod: I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av fem stycken telefonintervjuer. Respondenterna är utvalda för att få en god uppfattning om hur spelbolagen står i denna fråga och för att få en syn i hur relevanta respondenter utomstående från spelbolagen ser på Svenska Spel och ATG gällande detta syfte. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att de två utvalda spelbolagen har ett genomarbetat spelansvar.

Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen.

På uppdrag av Naturvårdsverket och kommunstyrelsen startade våren 2006 miljöprojektet för utbildningssektorn i Linköpings kommun. Miljöprojektet bestod av två delar. Dels skulle all kommunal personal utbildas i miljöfrågor, och dels fanns möjligheten för personalen att söka medel för olika typer av utvecklingsprojekt. Omkring tio piloter från var och ett av de elva geografiska områdena gick en miljöutbildningsdag, varefter de skulle vidarebefordra informationen till sina kolleger. De skulle också inspirera sina kolleger till att starta utvecklingsprojekt.Marcus Olsson, lärarstuderande på Linköpings Universitet, fick uppdraget att utvärdera utvecklingsprojekten samt spridningen av informationen som delgetts under utbildningsdagen.

SammanfattningLäsförståelse är en komplex process där flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar visar att trots snabb och korrekt läsning har en del av dessa elever svårigheter med förståelsen av innehållet i sammanhängande texter. Syftet med denna studie är att ur ett lärarperspektiv få reda på vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar väljer och hur lärare arbetar med dessa elevers läsförståelse samt vilka svårigheter lärare möter i elevernas litteraturläsning. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs på två gymnasieskolor med fem lärare som på olika sätt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, främst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar oftast väljer litteratur som har med deras intresseområde att göra, vilket också framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lärarna framhåller också att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturläsning, har svårigheter att förstå sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgångsrik arbetsmodell med elevernas läsförståelse bygger på att eleverna får läsa kortare stycken med efterföljande frågor och genomgång av textens budskap.

Med utgångspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillämpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap på materialet, som består av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkätstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande människa som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen såsom å ena sidan blivande människa och å andra sidan varande människa från såväl verksamhet som besökare. Undersökningen påvisar att de båda ideologierna (om barnet som blivande och varande människa) är alltjämt närvarande i både verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsättningar, dess egen förståelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förståelse av verksamheten är bred och bitvis brokig. Också de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, från godtyckliga till oppositionella.Uppsatsen påvisar att verksamheten kan användas som ett forum för förverkligande av barnets rättigheter men att detta inte alltid görs..

SammanfattningLäsförståelse är en komplex process där flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar visar att trots snabb och korrekt läsning har en del av dessa elever svårigheter med förståelsen av innehållet i sammanhängande texter. Syftet med denna studie är att ur ett lärarperspektiv få reda på vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar väljer och hur lärare arbetar med dessa elevers läsförståelse samt vilka svårigheter lärare möter i elevernas litteraturläsning. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs på två gymnasieskolor med fem lärare som på olika sätt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, främst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar oftast väljer litteratur som har med deras intresseområde att göra, vilket också framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lärarna framhåller också att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturläsning, har svårigheter att förstå sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgångsrik arbetsmodell med elevernas läsförståelse bygger på att eleverna får läsa kortare stycken med efterföljande frågor och genomgång av textens budskap.

Bakgrund: Stroke är en sjukdom som innefattar olika skador som uppstår i hjärnan som orsakas av en emboli eller en trombos som täpper till kroppens blodkärl där en förträngning finns. Detta gör att hjärnans celler inte får syre. Cellerna dör och en skada uppstår. Tre av fyra som insjuknat i stroke får kommunikationssvårigheter i form av afasi som resulterar i svårigheter att tala och förstå. Tidigare forskning har visat att personer som har afasi är beroende av den icke-verbala kommunikationen.

Detta examensarbete är utformat ur ett kombinerat kvalitativt/kvantitativt perspektiv; där enkätundersökningar vid två gymnasieskolor utgör grunden för själva analysen. Studien har sökt utröna inställningar och attityder hos elever och lärare på frågor som handlar om fusk och fuskbeteenden i skolan. Den centrala frågan är huruvida inställningen till fusk bland elever och lärare är avhängig yttre faktorer? (Till yttre faktorer räknas exempelvis skola, geografisk region, inriktning eller andra rimliga variabler.) I arbetet används enkätformen som empiriskt grepp tillsammans med en hermeneutisk metod. De data som erhållits, har analyserats och tolkats med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teorier, främst angående språket som förmedlare av erfarenheter. Studien har genomförts med hjälp svaren från 98 gymnasieelever i årskurs 1-3 vid såväl praktiska som teorietiska program.