Enligt Lagen om skydd mot olyckor är en av länsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsområdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvärdig utveckling och likvärdiga förhållande i hela landet med avseende på de lokala förhållandena.Detta examensarbete är konstruerat för att förbättra länsstyrelsen i västra Götalands region förmåga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhämtning av relevant information över tätorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska användas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillämpa betygsättningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmåga att genomföra räddningsinsatser över samtliga tätorter i länet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och säkerhet.

I en värld där konsumenten dagligen överöses av kommersiella budskap är det många gånger svårt, för att inte säga omöjligt, för företag att synas. Ett tuffare klimat kräver tuffare tillvägagångssätt, vilket har resulterat i nya marknadsföringsmetoder. En av dessa nya metoder är provokativ marknadsföring som vänder sig till betraktarens känslor genom provokation. Provokativ reklam och dess effekter på konsumenter har undersökts tidigare. Dessa studier har emellertid övervägande fokuserat på provokation i form av sexuella stimuli, varför det råder stor osäkerhet om hur andra provokationsformer i reklamsammanhang mottas av konsumenter.

Bakgrund: Vi lever idag i ett informationssamhälle där vi ständigt matas med ny kunskap och olika valmöjligheter. Ett område som har fått ökad plats på massmedias agenda på senare tid är hälsa och livsstil och dagligen exponeras vi människor av budskap över hur vi kan förbättra vår hälsa och ändra våra levnadsvanor.Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka om en utvald grupp kvinnor mellan 17-65 år blir påverkade av massmedias hälsorapportering och de hälsobudskap de möter. Vi syftade även till att undersöka hur denna eventuella påverkan yttrar sig samt klargöra vilka eventuella skillnader det finns i påverkan mellan olika åldrar.Metod: För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ studie med samtalsintervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade 6 kvinnor i åldern 17-65 för att ta reda på deras upplevelser och tankar kring problemområdet.Slutsats: Resultatet av undersökningen visade att vår utvalda grupp kvinnor blir påverkade av massmedias hälsorapportering. Resultatet visade även att åldern har betydelse när det gäller hur och i vilken grad respondenterna blir påverkade av hälsobudskapen.

Användningen av produktplacering har ökat då traditionell marknadskommunikation till viss del förlorat sin trovärdighet och kan undvikas av mottagaren. Framväxten av produktplacering har inneburit att det kommit att bli ett betydande kommunikationsverktyg. Kommunikationen mellan sändare och mottagare beskrivs i kommunikationsprocessen där sändaren skickar ett meddelande/budskap genom ett visst media som ska avkodas av mottagaren. Vad mottagaren uppfattar beror på vad som avkodas, och detta skiljer sig mellan individer. För att gruppera individer används ofta kön, och i marknadsföringssammanhang utgör det en stor segmenteringsvariabel.

Recent years have seen a dramatic increase in podcast listening in Sweden. As a result, podcasts has become attractive in marketing purposes among enterprises and organizations. It has also been revealed that the messages about products advertised in podcasts not only spread among the listeners, but also among their friends when publishing on social media. Research in this area has shown that messages spread on social media is a process which not only involve the transmitter and the receiver but also a third party, that is other individuals in the receivers network. This study reveals possible reasons to how and why listeners of the podcast spread commercial messages on social media.In order to identify general trends and to acquire an understanding of the phenomenon about podcasts a case study on Fredagspodden, produced by Hannah Widell and Amanda Schulman, was done.

Den här uppsatsen ska undersöka och diskutera mediedebatten om Kirunasvenskarna och vänsterpartiets ansvarstagande för aktioner deras medlemmar tagit i det förflutna. Jag är intresserad av processen när en organisation större än en eller ett par personer tvingas göra upp med sin egen historia. Jag är nyfiken på tillvilken grad det till en början fanns en tendens hos de vänsterpartister som deltog i debatten att ?sopa historierna under mattan? och i de fall då det fanns olika rapporter av samma händelse tendera att automatiskt ta ställning för partikamraterna eller den sida som var mest skonsam för partiet, innan man slutligen började ta ansvar för sin del i det som skett.Utöver detta anser jag min utförliga och detaljerade genomgång av mediedebatten vara ett slags syfte i sig. En dokumentation av detta slag känns viktig och som den är en poäng i sig utöver att bara vara ett redskap för resten av uppsatsen.

Uppsatsen undersöker fyra artiklar ur den konservativa kulturtidsskriften Axess magasin, vilka orsakade två infekterade kulturdebatter åren 2008 och 2009 i Sverige. Dessa artiklar menade att skönheten gått förlorad i samtidskonsten och riktade sin kritik mot det rådande kulturetablissemanget. Axess menade att det modernistiska normbrytande idealet allt för länge varit ett kriterium för god konst och de förespråkade därför ett alternativ till denna norm. Detta alternativ blev sedan hårt kritiserat av kultursidorna i dagspressen och av kulturtidsskrifter generellt.Men vad var det som var så provokativt med Axess alternativa konstideal? För att få en förståelse för detta, krävs en ingående analys av dessa artiklar, vilket är vad denna uppsats gör.

Fokus för magisterstudien riktades mot de allra yngsta förskolebarnens meningsskapande då visuell information i form av illustrationer som relaterar till naturvetenskapliga fenomen, förekommer som inslag i förskoleverksamheten. Forskningsfrågorna som ställdes var hurnågra av förskolans yngsta barn i en planerad aktivitet hanterar ett i förväg iordningställt material bestående av föremål som relaterar till fenomenet tyngd och illustrationer av föremålen, samt om det är möjligt att hos så unga barn finna återkopplingar till illustrationerna.Det finns inte mycket forskning att tillgå när det gäller hur våra allra yngstaförskolebarn hanterar och förstår budskap i visuell information, trots att barn dagligen möter en stor mängd bilder och modeller av olika slag både i och utanför förskolan. Inte heller föreligger hittills forskningsresultat som konstaterar att små barn faktiskt tillägnar sig det som var avsett med de bilder som presenteras för dem eller att en bild ger olika barn ett ochsamma budskap. I ett snabbt föränderligt samhälle torde det därför ses som nödvändigt att vi klargör för oss hur barn faktiskt tillägnar sig visuell information. Studien genomfördes med hjälp av olika kvalitativa angreppssätt vars resultat redovisas i denna uppsats.

I min jämförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetsläran samt Janssons relation till erikjansarna, och då i synnerhet till de kvinnliga anhängarna. Det som skiljer sig väsentligt mellan de två forskarna är deras syn på vilka anhängarna var. Wejryds hushållsdimension ger en helt ny insikt och förståelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhängarna. I Janssons budskap och förkunnelse och då i huvudsak syndfrihetsläran som jag studerat skiljer sig inte forskarna åt, åtminstone inte vad gäller innehållet i läran.Däremot ser forskarna olika på hur och när dessa idéer växte fram hos Jansson. Herlenius menar att Jansson i tidiga år ifrågasatte och tog avstånd ifrån uppbyggelselitteraturen och att hans egen kristendomstolkning med syndfrihetsläran var utvecklad redan före den första Hälsingeresan i januari 1843.

Isabella Löwengrips karriär tog fart genom att hon 2005 startade en blogg där hon delgav omvärlden delar av sitt liv som tonåring. Hennes blogg växte snabbt till en av Sveriges mest lästa bloggar och hon gjorde sig känd under namnet Blondinbella. Isabellas personliga varumärke har under de senaste sex åren genomgått en ompositionering på marknaden från att ha varit en ytlig skönhetsbloggare till att idag vara en av landets främsta unga entreprenörer. Den här studien avser en fördjupning i ompositioneringsprocessen och en jämförelse av hur Isabella framställde sig själv i sin blogg 2006 respektive 2012. Studien baseras på material från Isabellas blogg och analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen sker i två steg, först en beskrivande analys av det manifesta innehållet i materialet och därefter en tolkande analys av det latenta innehållet.

Varför köper vi idag skandaler? Och varför är det främst den kända kvinnan som attribueras med skandal? Konkurrensen medier emellan ökar konstant enligt medieforskare. Givetvis väcker skandaler uppmärksamhet, vilket handlar om våra tankar och känslor, som dessutom handlar om medias närmanden oss. Detta kan även ha att göra med synen på den exponerade kvinnokroppen. Ena sidan väcker detta mannens sexuella lust och andra sidan väcker det negativ uppmärksamhet.

Tidigare forskning pekar på försämrad kommunikationsförmåga som ett av de mest uppmärksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning använder dementa som alla andra människor både verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försämras deras verbala uttrycksätt och de börjar istället att i allt högre grad använda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppsspråk, gester, paraspråk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssätt ibland kan vara väldigt svåra att tolka av andra i deras närhet, är det av stor betydelse att ta reda på de förutsättningar som påverkar detta. Syftet med denna studie är att utifrån vårdpersonalens berättelser belysa vilka faktorer som påverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssätt under omvårdnadsmötet.

Det senaste Riksdagsvalet blev ett segertåg för det främlingsfientliga, populistiska partiet, Sverigedemokraterna. Riksdagsspärren på fyra procent klarade dock inte partiet och procentuellt sätt kunde partiet tillskriva sig knappt tre procent av svenska folkets röster. Att jag i inledningen av sammanfattningen kallade valet för ett segertåg för partiet omfattas av andra faktorer än enbart nästan representation i Riksdagen. I efterskalvet av partiets valframgångar dök det upp frågor hos mig framför allt det minst sagt förvirrade förhållandet som samhället uppvisar gentemot Sverigedemokraterna. Det framkom tämligen snabbt hur komplext och snårigt det var för framför allt politiker, debattörer och media att debattera med partiet.

The Smart Grid technology has during the last decade been established as a way to create a greater flexibility on the electricity grid that will be needed as the development moves towards an increased share of renewable primary energy sources in the electricity production. One part of the Smart Grid technology is the ability to shift loads in time, to adapt to either price or emissions, known as Demand Response. This project, which was conducted at KTH in collaboration with the consulting corporation Capgemini, examines the economic, environmental and social aspects of the Demand Response technology. In the project, three household products are used in a model that derives the potential savings in costs and emissions of CO2e. The results show that the actual savings measured in SEK are small, but that the savings measured in percent can be as high as 20 percent. Reduction of CO2e emissions is slightly lower.

ABSTRACT TitelDen digitala kaffestugans gråzon- En beskrivande studie om läkemedelsbranschens användning av sociala medier FörfattareLouise Ottosson & Rebecka Hoberg HandledareEmma Håkansson KursMedie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT2010 SyfteStudien syftar till att beskriva hur läkemedelsbranschen använder sig av sociala medier utifrånde förutsättningar branschen har.Teoretiskt perspektivDen teoretiska grunden i denna studie bygger på Issues Management och Publics kopplat till Det nya medielandskapet. MetodStudien har genomförts med kvalitativa samtalsintervjuer med sex styckenkommunikationschefer inom läkemedelsbranschen. ResultatResultatet tyder på att läkemedelsbranschen har insett att sociala medier är en viktig del förbranschen i både omvärldsbevakningssyfte och för att interagera med publics. Dock har intesociala medier en framträdande roll i den dagliga omvärldsbevakningen men sociala medierhar en desto större del i branschens samarbete med patientföreningar. I användandet avsociala medier handlar det främst om att informera eller sprida sitt budskap för att förebyggaryktesspridning. På grund av lagen kan inte läkemedelsbranschen ta del av del av den dialogsom sociala medier erbjuder men i samarbete med patientföreningar har man hittat ett sätt attändå föra en dialog med publics. NyckelordPublic Relations, Sociala medier, Issues Management, Läkemedel, Omvärldsbevakning.