Dagens samhälle präglas av ett rikt informationsflöde där marknadens aktörer slåss om att förmedla sina budskap till en alltmer krävande publik. Globaliseringen av informationsflödet har medfört att enorma mängder information sprids världen över, vilket gör informationen mer lättillgänglig än någonsin tidigare. Som en konsekvens av den ökade mängden information har människan börjat prioritera och söka relevant information.En förutsättning för förmedlingen av information är kommunikation, något som blivit en ledstjärna för många företag. Lyckad kommunikation skapar oändliga möjligheter och företagen blir alltmer medvetna om att det inte längre handlar om att bara informera, utan kommunicera, nå fram och skapa förståelse.En rad olika faktorer påverkar hur mottagare tolkar de budskap som de ställs inför. Vår undersökning vill specifikt belysa hur faktorerna utbildningsnivå och sysselsättning påverkar mottagarnas tolkning av budskap.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det i ett urval av storsäljande självhjälpslitteratur med fokus på självutveckling förmedlas narcissistiska budskap. Studien grundar sig i tidigare forskning som behandlat narcissism utifrån både ett psykologiskt-, och ett samhällsperspektiv. Därutöver har forskning om självhjälpslitteratur utgjort en del av referensramen för studien. Kvalitativ innehållsanalys har applicerats på materialet. Det empiriska urvalet har bestått av tre svenska självhjälpsböcker som figurerat på topplistor för större återförsäljare av litteratur på internet.

Ett etiskt förhållningssätt anses ofta vara nödvändigt för att företag ska slippa hamna i skandalernas rampljus, samtidigt som moraliska värden också kan vara en konkurrensfördel. I denna undersökning ligger fokus på hur ledarna i en värdestyrd organisation tagit till sig och använder sin organisations värderingar. Resultatet från sex intervjuer visade på en spännvidd av uppfattningar om huruvida organisationen av idag var värderingsstyrd. Många intervjupersoner tog upp organisationens grundläggande idé, och de flesta gjorde detsamma med organisationens värderingsdokument. Värderingarnas spridning i organisationen uppfattades i flera fall som begränsad.

Idén till denna studie uppkom efter att vi tagit del av en tidigare studie. Den tidigare studien behandlade bilder i årsredovisningar och de tog upp olika budskap ett företag sänder via dessa. Resultaten de kom fram till var att företag har förutsättningar för att arbeta medvetet med att skapa budskap genom bilder i årsredovisningar. Vår uppsats går ut på att undersöka om budskapen ett företag sänder via bilderna i årsredovisningen når fram till mottagaren. Problemfrågan vi har är: når de budskap ett företag skickar via bilderna i årsredovisningen fram till dess mottagare? Syftet med arbetet är att undersöka om de budskap som sänds via bilderna i årsredovisningar når fram till mottagaren.

Syftet med studien är att undersöka vad som är legitimt återbruk och användning av någon annans tidigare designat material, i nya formgivna produkter eller verk. Frågeställningarna som diskuterats i arbetet är; Hur mycket av någon annans tidigare formgivna material får återanvändas i kommersiella återbruksprodukter?Vad är legitimt bruk av ?ready-mades? i konstnärliga verk?Anses det vara ett konstnärligt verk när konstnären inte själv åstadkommit alla delar av verket? Dessa frågeställningar har diskuterats utifrån juridiska och moraliska perspektiv. Som metod användes en litteraturbaserad studie av juridisk litteratur som behandlar immaterialrätt, avgränsat till bestämmelser av lag i Sverige. De juridiska reglerna jämfördes sedan med etiska teorier.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor.Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskiljatvå huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskapanvänder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vihar i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska ochvisuella redskap som använts.Naturskyddsföreningen.

Finns det värdefakta? Kan vi ha kunskap i moralfrågor? Finns det över huvud taget rätt och fel i moralfrågor? Med dessa frågor i bakhuvudet vill författaren undersöka ett vanligt argument mot moralisk realism i allmänhet, och Michael Huemers variant av moralisk realism i synnerhet. Detta antirealistiska argument säger att det är så pass vanligt med oenigheter i moralfrågor och att den bästa förklaringen till detta är att moralen är subjektiv. Argumentet säger vidare att etiken lider av bristande konvergens beträffande upplösta etiska oenigheter över tid, jämfört med exempelvis naturvetenskapen. Detta faktum verkar, menar vissa antirealister, ytterligare tala emot att det existerar värdefakta.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Idag är marknadskommunikationen troligtvis det enklaste, snabbast och kanskedet viktigaste sättet att påverka ett företags lönsamhet på. Därmed blirmarknadskommunikation företagens främsta resurs i kampen om att vinnakunderna på marknaden samt förmedla sina budskap. För att kunna påverkakonsumenterna krävs det att marknadsföraren bygger upp kunskap ommålgruppen och sedan kodar budskapet på ett sätt som målgruppen är kapablaatt förstå. Risken är annars stor att budskapet inte avkodas enligt företagetsavsikt då olämplig information kan kodas i budskapet.Då marknadskommunikationen spelar en viktig roll för företagen är syftetmed studien att undersöka om mottagarna avkodar företagets reklambudskappå det sätt som företaget har avsett.För att besvara studiens problemområde har vi använt oss av en kvalitativstudie med två kvalitativa intervjuer. Vår första kvalitativa intervju var medinformationschefen på Högskolan i Borås i syfte att ta reda på vilket budskapHögskolan vill förmedla genom sin reklamkampanj ?Sorry Handels ochChalmers?.

Frivillig enkelhet är en livsstil/rörelse som tar avstånd från cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhängarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till självförverkligande, förestående miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förståelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och välbefinnande utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgångspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrån Bourdieu (1984) och värderingar utifrån Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-värderingsmodell användes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av åtta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och välbefinnande går att kombinera.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.