Syftet med studien är att undersöka, belysa och analysera hur tidningen Sydsvenskan skriver omhatbrott, genom att studera alla artiklar som tidningen publicerat under rubriken hatbrott år 2005respektive år 2010. I studien görs jämförelser mellan 2005 och 2010, för att undersöka huruvida detfinns skillnader i rapporteringen över tid. Vidare belyses teoretiska förklaringar, i form avdagordningsteorin, konstruktionism och moralisk panik, för att söka svar på varför Sydsvenskanskriver som de gör. Det är kriminologiskt relevant att undersöka hur det kommer sig attSydsvenskan skriver som de gör för att på så vis få vidare kunskap om förhållandet mellan mediaoch brott. Föreliggande studie förhåller Sydsvenskans rapportering till tidigare forskning ochstatistik.

Bilden av ideella hjälporganisationerna är positiv och relativt stabil över tiden, dock påverkas denna bild av hur mycket uppmärksamhet, positiv som negativ, organisationerna får i media. Negativ publicitet för en specifik ideell organisation leder till en negativ attityd för hela den ideella sektorn. Trots att svenska folket har en positiv inställning till ideella hjälporganisationer, är det många som fortfarande är kritiska till att pengarna som doneras verkligen når fram till de behövande.Uppsatsens syfte är att undersöka välgörenhetsorganisationers nuvarande och potentiella givares attityder, med fokus på UNCIEF, utifrån ett konsumentbeteende perspektiv. Därefter utvärderas denna information för att sedan bistå som ett underlag vid analys ur ett relationsmarknadsföringsperspektiv.För att uppnå detta syfte har uppsatsen en kvalitativ metod där den primära källan för information är intervjuer i form av fokusgrupper. Studien har begränsats till UNICEFS målgrupp, engångsgivare och har utefter dessa kategoriserat de olika fokusgrupperna.

Co-branding är samarbetet mellan två företag som utmynnar i en ny, unik produkt, där kopplingen mellan varumärkena samt gemensam marknadsföring från samarbetsföretagen leder till positiva synergieffekter. Intresset för marknadsföringsstrategin co-branding har ökat i takt med globaliseringen då företagens varumärke riskerar att försvinna i mängden av konkurrerande varumärken och på så sätt förlora viktiga marknadsandelar och varumärkeskännedom.Denna studie ämnar dels öka kunskapen om fenomenet co-branding samt för vilka skäl denna strategi kan vara lämplig att använda och dels hjälpa företag att utröna vilka som kan vara de kritiska framgångsfaktorerna, alltså de absolut viktigaste variablerna för att deras co-brand ska lyckas på marknaden. Vi har intervjuat tre fallföretag inom den svenska modebranschen för att undersöka vilka deras skäl till cobranding är och vilka de kritiska framgångsfaktorerna för dessa samarbeten är. Dessa företag har samtliga genomfört co-branding under de senaste tre åren. Resultatet av studien visar att skälen till co-branding kan vara att skapa en trovärdig varumärkesbreddning, försvara sig mot konkurrenter samt skapa en förhöjd uppfattad kvalitet för konsumenten något som möjliggör prispremium.

Titel: ?Att likna eller att våga skilja ut sig från konkurrenterna?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Elin Larsson & David WiklanderHandledare: Per-Arne WickströmDatum: Augusti 2013Syfte: Syftet är att kvalitativt undersöka likformigheten hos Sveriges största arkitektföretag, exemplifierat genom Tengbomgruppens totala värdeerbjudande.Metod: Studien är en fallstudie av ett arkitektföretag med kvalitativ ansats. Empiriska data består av information om sex större arkitektföretag som är tillgängligt på internet samt djupintervjuer och skriftligt material från det specifika fallföretaget. Vi har också samlat litteratur och forskning utifrån både ett modernt och ett traditionellt perspektiv för att kunna beskriva studiens teoretiska referensram samt relevant forskning rörande ett totalt värdeerbjudande för arkitektföretag. Resultat & slutsats: De största arkitektföretagens totala värdeerbjudanden i Sverige befinner sig i en likformig inramning med klientlojalitet som grundsats. Alla är diversifierade i form av en ?allt för alla?-strategi, samtidigt presenterar de en lågmäld differentiering inom deras värdeerbjudanden.

Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrån andra världskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitära staterna och Sveriges nordiska grannländer. Tidningen har kategoriserats efter sin hållning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrån konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motståndare som inte tar hänsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har även placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frågor har använts i undersökningen:1: Vilken syn hade tidningen på andra världskriget och krig i stort? 2: Vad var synen på andra världskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsåtgärder och deras eventuella rättigheter till sina landområden i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn?Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 där de artiklar som haft anknytning till kriget och världsläget i stort utvalts till analysen.Resultaten visar att tidningen övervägande var en radikalpacifistisk tidning.

Bakgrund: Idag satsar distributörerna i detaljhandeln på differentiering genom att lansera egna märkesvaror till flera olika segment och till högre priser. Detta brukar kallas den fjärde generationens EMV och det är ett relativt nytt koncept i Sverige i jämförelse med andra länder. Detaljhandelskedjan Axfood är en aktör som har inlett en utökning genom lanseringen av Garant som vi anser vara en EMV av fjärde generationen.Problem: Leverantörernas varumärken har under lång tid ansetts vara ?riktiga? märken medan distributörernas egna märkesvaror endast är för priskänsliga konsumenter. Tidigare studier visar att konsumenter är villiga att betala ett högre pris för LMV pga.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två målgrupper tolkar Vings visuella kommunikation med hjälp av två bilder ur deras annonsering för att sedan jämföra detta mellan de två grupperna samt Vings intention med kommunikationen.  För att besvara detta syfte har vi utformat följande forskningsfrågor:Vad vill resebolaget förmedla med sina bilder i sin annonsering?Vilka skillnader och likheter finns det i målgruppers tolkning av resebilder? På vilka sätt stämmer sändarens intention med bilderna överens med mottagarnas uppfattning och tolkning av dessa?Vi har valt att utföra en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Valet föll på denna undersökningsmetod då vi ville inbringa förståelse för vårt problem. Vårt empiriska material är insamlat med hjälp av åtta personliga intervjuer med två målgrupper samt en telefonintervju med Ving för att få information om bilderna som använts i undersökningen.Vi har kommit fram till att resebolaget Ving vill förmedla följande budskap med sina bilder i sin annonsering: kunden ska besöka deras hemsida, kvinnor ska framställas som starka och med respekt, de vill förmedla känslor av avkoppling, lugn, harmoni och semesterkänsla samt differentiera sig på marknaden. Skillnader i målgruppernas tolkning har vi kommit fram till att vara följande: åsikter kring svartvita resebilder, förmågan att urskilja fler komponenter och den manliga modellens framställning.

Jag har granskat Arthur Melnick, Onora O?Neill och Christine Korsgaard och undersökt hur de har tolkat Kants kategoriska imperativ. Trots deras uppenbara olikheter i tolkningen av det kategoriska imperativet går det att se gemensamma nämnare. Det rör sig om motivationen till att följa det kategoriska imperativet som främst ska ligga i vårt egenintresse och utan tvång. Dessutom har jag undersökt Susan Wolf och hennes syn på moraliska handlingar.

Då konkurrensen mellan företag inom kläd- och modebranschen är hög erbjuder mångaföretag kundklubbar och lojalitetsprogram till sina kunder. Kundklubbar ska vara ett sättför företag att differentiera sig, men blir det en differentiering när de flesta företagerbjuder sina kunder liknande kundklubbar och lojalitetsprogram?För att differentiera sig har företag inom branschen utvidgat sina kundklubbar ochlojalitetsprogram, men med åtgärder som de flesta företag kan använda inom branschen,vilket gör att differentieringen uteblir. Den svenska matvarukedjan ICA har tagitkundklubben till en ny nivå och erbjuder sina kunder ?mina varor?.

Hur hanteras genus i modebranschens marknadsföring? De senaste åren har det funnits en påtaglig strävan mot ett mer genusmedvetet, jämlikt och jämställt samhälle. Vissa forskare menar att de har märkt en ökad sexualisering av utbudet i media och att medierna spelar stor roll för hur samhället definierar kvinnligt och manligt. Ökar den könsstereotypiska reklamen eller är det vi som blivit mer kritiskt tänkande? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur modeföretag gestaltar genus i sin marknadsföring samt hur företag kan arbeta med att motverka könsstereotypisk reklam.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternasförtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubblarollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan pårevisorns oberoendeställning.I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få endjupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer harvi fått fram vårt empiriska material.

Basel II kommer att få positiva effekter inom banksektorn, bland annat för att bankerna genom mer riskkänsliga metoder att beräkna kreditrisk kan sänka sin kapitalbas utan att samtidigt sänka kapitaltäckningsgraden under den lagstadgade nivån. Det medför att bankerna får större möjligheter att differentiera villkoren för enskilda krediter än tidigare utan att detta påverkas av reglerna för kapitaltäckning. Det innebär i sin tur att konkurrensen inom banksektorn ökar.Den nya lagen innebär att kapitalkraven för kreditrisk minskar generellt, men mest för banker som utvecklar egna interna riskhanteringsmetoder (IRK) och banker med hög andel hushållslån (inklusive bostadslån) i sin kreditportfölj.I takt med att mer riskkänsliga metoder utvecklas och en ökad riskprövning sker på engagemangsnivå, får bankerna incitament att finna olika lösningar på kundens behov. Resultaten kommer att bli ökad konkurrens, större specialisering och ökad differentiering av krediter.Ökad konkurrens innebär att kundens ställning förbättras. Ett mer differentierat utbud av krediter kommer att medföra större valmöjligheter för bankernas kunder.

Marknaden för terapeutiska proteiner kan grovt delas in i 2 områden: de proteiner som inte modifieras efter translationen och de som kräver posttranslationell modifiering (bl a glykosylering) för att vara biologiskt aktiva. Eprex®: humant rekombinant erytropoietin är ett glykoprotein som används vid anemi, det stimulerar mitos och differentiering av stamceller i benmärgen till mogna erytrocyter. Erytropoietin är bara ett av många läkemedel för humant bruk som tillverkas i mammalieceller. Mammalieceller är de som är lämpligast att använda som uttryckssystem för terapeutiska glykoproteiner tänkta för humant bruk. Detta eftersom de innehåller de organeller och enzym som krävs för att erhålla korrekt proteinkonformation och utföra avancerade posttranslationella modifikationer.

Kriminalvårdsverket är det statliga verk som har hand om kriminalvård i Sverige. Vid årsskiftet 2003/2004 finns det 4 571 nominella anstaltsplatser fördelade på män och kvinnor. Ett stort problem idag är att antalet anstaltsplatser inte räcker till, samtidigt som ekonomin inte tillåter några större utbyggnationer. Simuleringen speglar en önskad väg genom svensk kriminalvård för att på så sätt utnyttja platserna som finns på ett tillfredställande sätt. Utdata från simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgå inom alla områden.

I dagens samhälle är det flera faktorer som utgör en butiks överlevnad på den i många fall hårt konkurrensutsatta marknaden. En av dessa faktorer är butikens miljö, vilken kan delas in i tre stycken olika byggstenar. Dessa är den interiöra, externa och psykosociala butiksmiljön. Det är dessa faktorer som vi i den här rapporten valt att studera. Arbetar butikschefer i herrklädesbranschen aktivt med butiksmiljöerna? Vi har studerat fyra stycken butiker där vi genomfört intervjuer samt observationer.