Sök:

Sökresultat:

1285 Uppsatser om Monopolistisk konkurrens - Sida 8 av 86

Den Stängda Basketligan : En studie om hur den svenska basketligans internationella konkurrenskraft kan förbättras

Den Svenska Basketligan är en av få europeiska nationella ligor (oavsett sport) som tillämpar det stängda seriesystemet inom lagidrott. Sedan säsongen 92/93 har den högsta svenska ligan i basket varit stängd och upp- och nedflyttning har vilat på framförallt ekonomiska skäl, och inte sportsliga. Detta är väldigt ovanligt i Europa och i akademisk litteratur görs en tydlig uppdelning mellan europeisk och amerikansk idrottsstruktur. En faktor som bidrar till att göra ligans karaktär stängd är att mästarlagen och övriga topplags deltaganden i europeiska och regionala sammanhang är oregelbundna.I uppsatsen tillämpas ett systemteoretiskt perspektiv som grund och teorier om konkurrens och kompetensutveckling används som stödteorier. 5 spelare, varav 3 med internationell erfarenhet,2 coacher samt en basketfokuserad skribent ger i uppsatsen deras synpunkter på hur ligans struktur påverkar deras och ligans internationella konkurrenskraft.Studiens resultat pekar på att det finns stora möjligheter till en förbättrad internationell konkurrenskraft, men att det krävs förändringar i strukturen och synen på vad basketligan har för syfte..

Särbehandling, konkurrens och kränkningar av officerare: yrkesofficerares erfarenhet och försvarsmaktens arbete inom jämställdhet

Syftet med denna studie har varit att undersöka förekomst av särbehandling, kränkning och konkurrens på grund av kön inom försvarsmakten utifrån yrkesofficerares erfarenhet och upplevelse. På våren 2002 fick jag en tidskrift, Försvarets Forum nr 5, i min hand. Ett tema i tidningen var just om kvinnor i försvaret. Det var även en artikel om hur den nyreviderade jämställdhetsplanen ska förbättra situationen i försvaret för kvinnorna och intervjuer med författare och jämställdhetsombud förekom. Jag diskuterade detta med vänner som är officerare, och de var inte positiva till den nya planen vilken de inte ansåg gynnar kvinnor positivt utan istället ökar risken för särbehandling konkurrens och kränkningar.

Falu stadskärna : ? Vad har konsumenterna för inställning till Falu stadskärna?

Vårat syfte är att undersöka vad konsumenterna har för inställning till Falu stadskärna? Vi har i vår uppsats använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa metoden har vi utfört en observation över Falu stadskärna och den låg sedan till grund för vår kvantitativa metod, det vill säga vår enkät. Enkäten har utförts i Falu stadskärna och 200 respondenter deltog enkätintervju. Vi har även intervjuat personer som är väl insatta i Faluns centrumhandel, dels 2 butiksägare och även Faluns centrumledare.

Falu stadskärna : ? Vad har konsumenterna för inställning till Falu stadskärna?

Vårat syfte är att undersöka vad konsumenterna har för inställning till Falu stadskärna?Vi har i vår uppsats använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa metoden har vi utfört en observation över Falu stadskärna och den låg sedan till grund för vår kvantitativa metod, det vill säga vår enkät. Enkäten har utförts i Falu stadskärna och 200 respondenter deltog enkätintervju. Vi har även intervjuat personer som är väl insatta i Faluns centrumhandel, dels 2 butiksägare och även Faluns centrumledare.

Lag om skydd för företagshemligheter: en analys kring ansvarsskyldigheten

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Lag om skydd för företagshemligheter: en analys kring ansvarsskyldigheten

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Gör förlust, får bonus? ? Bonussystem i bankbranschen.

Den globala finanskrisen har lämnat spår inom den finansiella industrin och svenskaekonomin. Effekten var så stor att den påverkade hela samhället. Bankernas bonusar är kändasom en av orsakerna till krisen som har väckt enorm uppmärksamhet och har skapat debatt imedia och regering där bonusutbetalningarna blivit kritiserade. Bonus eller rörlig ersättninganvänds för att uppnå ett bättre resultat, men hur kan de betalas ut trots förluster? Dettaväckte vårt intresse och vi har genom denna uppsats försökt att undersöka samt få enförståelse för motivet bakom bankernas bonussystem.

?Metaforen? Priskrig ? En undersökning av priskriget i elektronikbranschen.

Metaforen priskrig är en term som används för att beteckna kombinationen av en intensiv konkurrens och rivalitet mellan olika aktörer samtidigt som en serie sänkningar av produkters priser. Aktörer sänker sina priser, varpå övriga i priskriget genomför motsvarande prissänkningar till följd av någon sänker priserna ytterligare och handlingen upprepas.Denna uppsats syfte är att undersöka det rådande priskriget inom elektronikbranschen och att utsätta branschen för en omläsning. Vi vill undersöka hur de olika återförsäljarna och ledarna inom dem agerar i priskriget, målet är inte att finna svar eller sanningar utan snarare belysa vad som sker i branschen. För att lyckas med detta har vi presenterat relevanta källor, gjort en skrivbordsanalys och utfört en kvalitativ studie med intervjuer. I vår empiri står vi under texten och arbetar som professionella översättare för att på ett så verklighetstroget vis spegla materialet vi fått från våra intervjuer.

Konfliktlösningsregeln. Kommuner och landsting

Den 1 januari 2010 infördes den så kallade konfliktlösningsregeln i Konkurrenslagen (2008:579) 3 kap. 27 § som syftar till att hantera situationen när saten, en kommun eller ett landsting konkurrerar med privata aktörer. Enligt regeln får staten, en kommun eller ett landsting förbjudas att i en säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande om detta snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden. Ett sådant förbud får även meddelas om förfarandet hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten av sådan konkurrens. Kommuner och landsting kan, under samma förutsättningar som ovan, även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet om själva verksamheten anses ha denna effekt.

Kassaregisterlagen : En studie i kassaregisterlagens effektivitet och rättvisa

Inledning: Skatteundandraganden i kontantbranschen har sedan länge varit ett känt problem för skatteverket vilket också leder till en snedvriden konkurrens. En ny lag, kassaregisterlagen, ska undvika skattefusk och illojal konkurrens. De flesta inom kontantbranschen inkluderas i lagen med få undantag så som torghandel. Borde även torghandeln omfattas av lagen? Borde klädbranschen kanske undantagas från lagen? Kommer lagen att vara slagkraftig i att stävja skattefusk?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera kassaregisterlagens slagkraft samt även lagens nödvändighet i klädbranschen och torghandeln.Metod: En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för undersökningen där empiri studeras i form av insamlad information och intervjumaterial.

Konkurrens eller samarbete mellan kommuner - hur ser relationen ut inom turismnäringen? : Med perspektiv på större kommuner i Norrland

This paper is the result of a study of competition and cooperation in regard to tourism between the five largest municipalities in Norrland in northern Sweden. The municipalities are Luleå, Skellefteå, Umeå, Sundsvall and Gävle. The aim was to study the relation between competition and cooperation between these municipalities. An important theoretical aspect in this study is coopetition, where competition and cooperation occur at the same time. The studies on coopetition in the Nordic kontext is limited and the main literature on coopetition study the relationship between firms. This study however takes a geographical standpoint and aims to fill the gap in the literature on how competition and cooperation are connected to each other between chosen municipalities. To do this the tourism strategies of the municipalities were studied thoroughly. These written strategies provided information about how the municipalities view their competitive advantages and disadvantages and some general information about how they cooperate with the nearest regions. To find out how the municipalities think about competition and cooperation with the other four specific municipalities interviews were made with experts on the tourism field in each municipality. The results show that the municipalities do not have established strategies for how they are to be competitive compared with other specific municipalities. They do not see it as profitable to compete, instead they should complement each other. At the same time however, most of the municipalities mostly cooperate with municipalities in a short distance from them, and due to lack of resources only briefly or not at all with the municipalities studied here..

Införandet av generiskt utbyte i Sverige 2002. En analys av reformens effekter på kostnad och konkurrens.

Generiskt utbyte infördes i Sverige 2002 och innebär att läkemedel på recept automatiskt byts ut mot billigaste likvärdiga alternativ på apoteken. I uppsatsen analyseras reformens effekter på kostnad och konkurrens efter patentutgång och vad dessa kan ha inneburit för effektiviteten på den svenska läkemedelsmarknaden. Det empiriska materialet utgörs av 15 storsäljande läkemedel som tappat patent under perioden 2000-2004, varav 4 före och 11 efter reformen. Resultatet av analysen tyder på att den generiska konkurrensen har ökat avsevärt och att kostnaderna för de läkemedel som tappade patent efter reformen är betydligt lägre. Samtidigt har prisskillnader mellan generika och originalpreparat ökat, vilket bidragit till att begränsa förlusten i intäkter för originaltillverkare.

Med vatten som begränsande faktor : en litteraturstudie om artval och skötsel av agroforestrysystem i Östafrika

Träd har alltid använts inom jordbruket och de senaste åren har de spelat en viktig roll i miljö- och klimatforskningen. Att integrera träd i jordbruket kan ha en mängd fördelar, såsom förbättrad jordstruktur och ökad avkastning. Östafrika är en av regionerna där man använder och forskar inom agroforestry. Delar av regionen har problem med svår torka, varför vattentillgången är en begränsande faktor inom jordbruket. Risken finns att trädens konkurrens med grödorna inte väger upp de fördelar som ett agroforestrysystem kan medföra.

Vem konkurrerar om din elfaktura? : En studie om konkurrensstrategier mellan elhandelsföretagen.

Bakgrunden börjar med att ta upp den svenska elmarknadens historia där Vattenfall har varit den dominerande aktören. Elmarknaden är sedan 1996 avreglerad, vilket innebar att elhandelssidan och produktionssidan är utsatt för konkurrens. Elmarknaden präglas av tre stora elhandelsföretag som har ungefär hälften av marknaden. De andra elhandelsföretagen måste nyttja strategier för att konkurrera mot de stora elhandelsföretagen samtidigt som konkurrensen möjligen är orättvis. Uppsatsens frågeställningar är: Hur ser konkurrensvillkoren ut på elmarknaden? Vad har de olika elhandelsföretagen för konkurrensstrategier? Hur använder elhandelsföretagen sina konkurrensstrategier för att bemöta andra elhandelsföretag? Syftet är att jämföra likheter och skillnader mellan elhandelsföretagens strategier för att försöka förstå och diskutera vad detta beror på.

Lagen om kassaregister : Konkurrens på samma villkor inom restaurangbranschen i Gävle?

Titel: Lagen om kassaregister ? Konkurrens på samma villkor inom restaurangbranschen i Gävle? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Therese Pedersen och Bilgen Soysüren Handledare: Markku Penttinen Datum: Juni 2010 Syfte: Syftet med vår uppsats är att få en djupare kunskap om lagen om kassaregister, eftersom det är en ny lag vill vi undersöka vad den kommer att ge för konsekvenser på företagsnivå just i restaurangbranschen. Vilka kostnader kommer det medföra med den nya lagen och kommer lagen att innebära att konkurrensen inom restaurangbranschen kommer att minska? Vi kartlägger även situationen med kassaregisterlagstiftningen internationellt. Detta genom att samla in åsikter från restaurangägare samt en representant från Skatteverket. Metod: För att besvara uppsatsens syfte har vi använt oss av kvalitativ metod genom intervjuer med åtta restaurangägare i Gävle och en skatterevisor på Skatteverkets kontor i Gävle.

<- Föregående sida 8 Nästa sida ->