Det svenska spelmonopolet har under de senaste åren upplevt ökad konkurrens från utländska aktörer i form av nätspel. Området aktualiseras ytterligare då AB Svenska Spel ansökt om att få bedriva nätkasino. Syftet med denna studie var att undersöka hur den svenska nätspelsmarknaden har utvecklats sedan de utländska aktörerna inträtt och vilken effekt det haft på AB Svenska Spel. Författarna till studien använde kvantitativ data för att studera hur koncentrerad marknaden är. Resultatanalysen ledde till slutsatsen att marknaden utvecklats till en kombination av både Bertrandoligopol och Monopolistisk konkurrens.

Problemställning: Enligt D'Aveni befinner sig 80 % av branscherna inom USA:s tillverkningsindustri i hyperkonkurrens. Vi ser ingen tendens att hyperkonkurrensens drivkrafter skulle ha mattas av sedan D'Aveni myntade begreppet hyperkonkurrens 1994. Detta till trots finner vi lite forskning inom området i Sverige. Därför vill vi ta reda på om hyperkonkurrensen kan ses i Sverige och hur företagen som är utsatta för den agerar ur ett strategiskt perspektiv. Syfte: Vi vill undersöka hur företag som befinner sig i hyperkonkurrens agerar ur ett strategiskt perspektiv, och söka förklaringar till deras agerande.

Konkurrensrätten är ett rättsområde av stor betydelse runt om i världen. Konkurrensrätten har sina ursprungliga rötter i USA där den fick sitt fäste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegränsande beteenden förrän i mitten på 1900-talet. Konkurrensrätten i både EU och USA har som gemensamt syftet att främja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegränsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande ställning.

Syftet med denna studie är att mäta och analysera detaljhandlares uppfattningar om konkurrenshot utifrån fyra olika hypotetiska valsituationer, ett Choice Experiment. Urvalsgruppen bestod av cityhandlare inom ett geografiskt definierat område i Gävle stad i Sverige. Resultatet indikerar att cityhandlare uppfattar konkurrens mellan marknadsplatser i viss utsträckning. Dock indikerar resultatet att konkurrens uppfattas inom marknadsplatsen i högre utsträckning i jämförelse med konkurrens mellan marknadsplatser..

Problemställning: Enligt D'Aveni befinner sig 80 % av branscherna inom USA:s tillverkningsindustri i hyperkonkurrens. Vi ser ingen tendens att hyperkonkurrensens drivkrafter skulle ha mattas av sedan D'Aveni myntade begreppet hyperkonkurrens 1994. Detta till trots finner vi lite forskning inom området i Sverige. Därför vill vi ta reda på om hyperkonkurrensen kan ses i Sverige och hur företagen som är utsatta för den agerar ur ett strategiskt perspektiv. Syfte: Vi vill undersöka hur företag som befinner sig i hyperkonkurrens agerar ur ett strategiskt perspektiv, och söka förklaringar till deras agerande. Metod: Vi har studerat tre olika teorier för konkurrens, monopolistisk-, resursbaserad- och hyperkonkurrens och olika syn på strategier som används inom nämnda konkurrenssituationer. Den empiriska undersökningen har bestått av tre intervjuer med personal på Wilden, Cascades Djupafors och Tarkett.

Syftet med följande studie är att undersöka huruvida universitetsstudenter finner fenomenet konkurrens stressande och isåfall hur detta manifesteras i olika konkurrenspräglade situationer. För att ta reda på detta intervjuades 9 universitets-studenter någonstans i Sverige där de fick besvara 13 frågor om hur de upplevde konkurrens i sin essens, i utbildningen samt i arbetslivet. Det visade sig att studenterna ansåg sig kunna uppleva en viss form och nivå av stress i samtliga konkurrenskategorier, men stressen var som mest framträdande då det gäller att behöva tävla med sina medmänniskor, framförallt i arbetssökarprocessen. Det kan i och med följande studie bekräftas att konkurrens har en betydande, och oftast negativ, inverkan på studenters mentala hälsa då man uppgav att man i konkurrenspräglade situationer kunde uppleva nervositet, oro, frustration och/ eller självförakt..

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors erfarenheter av konkurrens och avund kvinnor emellan inom Försvarsmakten. Tidigare forskning redovisar att friktioner mellan kvinnor skapas på grund av samhällets genusordning, att kvinnor är det underordnande könet vars prestationer inte värderas samma som männens.  Det visar sig också att kvinnors behov av bekräftelse och identifikation genom andra kvinnor skapar slitningar. En enkätundersökning ifylld av kadetter på alla Försvarsmaktens skolor visar att avund och konkurrens är ett tämligen vanligt förekommande fenomen. De kvinnliga kadetterna upplever att männen bidrar till att skapa avund och konkurrens kvinnor emellan. De uppger även att de i högre grad känner konkurrens gentemot männen på grund av att Försvarsmakten är en organisation gjord av män för män och en frustration bland kvinnorna är uppenbara på grund av kvinnors och mäns olika förutsättningar i Försvarsmakten..

Konkurrens är ett fenomen som vi alla någon gång utsätts för. Vissa träffar på det på arbetsplatsen, vissa gör det inom idrotten och vissa gör det inom det sociala livet med vänner och familj. Troligen får många bekanta sig med konkurrens på alla dessa platser samtidigt.Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärande skapas och vad unga idrottare lär sig i en idrottspraktik med hög konkurrens.  Detta undersöktes med hjälp av intervjuer med unga idrottare som utsatts för konkurrens inom idrotten och även observation av en idrottspraktik där hög konkurrens fanns. Lärandet inom laget vi undersökte byggde på att man provade sig fram. Ungdomarna formulerade teorier och testade sedan dessa teorier i verkligheten. Det man lär sig handlar oftast om att försöka göra saker som man antar att ledarna uppskattar.  Spelarna uppförde sig mycket disciplinerat då de antog att det var det som ledarna uppskattade.

Denna upppsats syfter till att undersöka hur kommuner hanterar ekonomiska faktorer samt vilken rollsom ekonomisk aktör de tar, i den översiktliga planeringen.Arbetet utgår ifrån två stycken frågeställningar: ?Hur hanteras ekonomiska faktorer (i form av tillväxt,konkurrens och sysselsättning) i den översiktliga planeringen?? samt ?Vilken roll har kommunen somekonomisk aktör i den översiktliga planeringen??. För att besvara dessa frågor har 30 stycken översiktsplaner för totalt 32 kommuner undersökts med en innehållsanalys.Undersökningen visar hur kommunerna ofta väljer att välja att lägga fokus på sin ?attraktivitet? för alla tre av de berörda faktorerna. Boende- och livsmiljö pekas ut som särskilt viktiga.

Konkurrens av privata aktörer på skolområdet verkar inte leda till ökad effektivitet, snarare tvärt om. Effekten på medelbetyg verkar vara marginell, samtidigt som de elever i en kommun som redan har svaga resultat drabbas negativt, och effekten i det sambandet kan växa över tid. De elever som drabbas behöver inte vara samma som går i friskolorna. Friskolor ser ut att ha en kostnadsdrivande effekt. Inom den teori som kallas New Public Management antar man att marknadens strukturer kan föras över på den offentliga förvaltningen, men det verkar inte stämma på skolområdet.

Sedan Sverige gick med i EU har landets konkurrenspolitik blivit allt mer betydande.Konkurrens ökar tillväxten och kostnadseffektiviteten vilket främjar konsumenterna.Flertalet marknader i Sverige har monopolavreglerats, så som inrikesflyg-, el-,järnvägs-, post- och telekommunikationsmarknaden. År 2006 bestämde den svenskaregeringen att även avreglera apoteksmonopolet och sedan första juli år 2009 råder detkonkurrens på apoteksmarknaden. På en marknad i konkurrens måste organisationerarbeta annorlunda med sin strategiska kommunikation och syftet med denna studie äratt undersöka hur Apotekets kommunikativa strategier har påverkats dåorganisationen har gått från en monopolsituation till konkurrens..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur konkurrens faktiskt har påverkat skolan. För att konkretisera detta har vi valt att undersöka konkurrensen mellan kommunala skolor och fristående skolor, och hur detta har påverkat skolans betygsättning, kostnader samt lärarna..

Syftet med uppsatsen är att undersöka förhållandet mellan gällande EU-rätt och idrottens egna regler. Framförallt avser jag att utreda gränsdragningen dem emellan; i vilka fall och under vilka förutsättningar tillåter EU-rätten regler som utfärdats av idrottsorgan, trots att de kan anses utgöra hinder mot reglerna om den fria rörligheten? Kan en regel utfärdad av ett idrottsorgan angripas utifrån andra regler, som dem om konkurrens?För att utreda detta kommer jag också försöka besvara följande frågor:Strider reglerna om ett bestämt antal lokalt fostrade spelare mot EU-rättens regler om fri rörlighet och konkurrens?Strider de av FIFA antagna 6+5-reglerna mot EU-rättens regler om fri rörlighet och konkurrens?.

Banksektorn är en av flera tjänstesektorer vars företag är uppdelade i olika enheter där de sköter sin enhet själv samtidigt som de delar på gemensamma resurser. Trots det, är de relativt oberoende av varandra, dock är samarbetet däremellan oundvikligt. Samarbete och konkurrens är möjlig att kombineras i ett och samma förhållande, det så kallade begreppet co-opetition. Ett samtidigt samarbete och konkurrens kan ge upphov till negativa effekter inom företag, så som intern oenighet mellan enheter. Ifall de olika egenintressena är i konflikt med varandra kan det leda till att enheter tävlar mot varandra istället för med varandra, vilket påverkar balansen däremellan.

Bakgrund: Traditionellt sett har två från varandra separata förhållanden dominerat marknaden, konkurrens och samarbete. Företag förväntas ofta delta i skilda relationer med sina konkurrenter respektive samarbetspartners. Det går emellertid att finna företag som både konkurrerar och samarbetar med samma företag, något som brukar benämnas som en co-opetitiv relation. En sådan relation går att återfinna inom den svenska försvarsindustrins offsetrelationer. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att beskriva och förklara hur samarbete och konkurrens förenas i en och samma relation, nämligen en offsetrelation, samt utreda vilka aspekter som är av vikt för att det co- opetitiva förhållandet i nämnda relation skall vara fördelaktigt för alla inblandade parter.