I denna studie presenteras tre lÀrare och deras arbetssÀtt nÀr de arbetar med de teoretiska delarna i musikundervisningen. Studien skildrar hur musiklÀrare kan undervisa teoretiskt i ett klassrum dÀr eleverna Àr vana vid att arbeta praktiskt-estetiskt. Den visar ocksÄ kreativa exempel pÄ hur den teoretiska undervisningen kan bedrivas för att vÀcka intresset för teoretiskt arbete hos eleverna. Perspektivet pÄ studien Àr utifrÄn ett lÀrarperspektiv dÀr musiklÀrare under olika lektioner i olika Ärskurser har observerats och lÀrarna har sedan intervjuats. Empirin Àr analyserad utifrÄn ett fenomenografiskt och didaktiskt perspektiv.

Studien undersöker hur elevernas lÀrande i matematik pÄverkas av att undervisningen sker i utemiljön och riktar in sig pÄ arbetssÀtt, innehÄll och elevernas lÀrande. Litteraturen berör utomhuspedagogik, laborativ matematik och utomhusmatematik. Kvalitativa intervjuer gjordes med sex lÀrare som hade erfarenheter av att arbeta med utomhusmatematik och avgrÀnsades till att beröra skolÄr ett till och med fem. Huvuddragen i resultatet visar att lÀrarna anvÀnder andra arbetssÀtt vid utomhusmatematiken Àn vad de gör i klassrummet. Inomhus arbetar de med matematikböcker och laborativt, utomhus arbetar de endast med laborativa arbetssÀtt.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur klassrummet och undervisningen utformas för att skapa förutsÀttningar för koncentration hos eleverna. För att fÄ reda pÄ detta anvÀnde vi oss av intervjuer med och observationer av Ätta olika lÀrare i skolÄr 1-3, dÀr fokus lÄg pÄ lÀrarnas arbetssÀtt och klassrumsmiljöerna. Resultaten visade att mÄnga lÀrare nÀmnde att de skapade förutsÀttningar för koncentrationen genom att hÄlla lugnet i klassrummet. Undervisningen formades sÄ buller ÀndÄ existerade i klassrummet och det visade sig att de flesta elever ÀndÄ jobbade med det som de skulle i denna miljö. De elever som önskade lugn och ro fick tillgÄng till ett annat rum dÀr de kunde fÄ jobba ifred.

Arbetet Àr en kvalitativ undersökning som har som syfte att undersöka lÀrares uppfattning om vad som krÀvs för att de mÄl i Lpf94, kring kunskap och miljö för lÀrande, skall uppnÄs. Undersökningens syfte Àr dessutom att ta reda pÄ om informanterna delar den kunskapssyn och den pedagogisk metod, som Olga Dysthes presenterar i Det flerstÀmmiga klassrummet. Intervjuer med fem gymnasielÀrare i skiftande Àmnen har genomförts. Deras stÄndpunkter liknar varandra och trots det begrÀnsade urvalet kan ett antal nyckelord för vad lÀrare anser krÀvs för att mÄlen skall nÄs utlÀsas. Dessa Àr följande: 1.

HöglÀsning Àr en vanligt förekommande aktivitet i dagens klassrum. Forskning visar dock pÄ att lÀrarens höglÀsning i mÄnga fall behöver effektiviseras. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka effekter lÀrarens höglÀsning av berÀttande texter har pÄ elevers lÀsförstÄelse och lÀsupplevelse i Ärskurs 4-6. Vidare Àr syftet att belysa hur lÀrarens höglÀsning kan anvÀndas som ett didaktiskt redskap för att utveckla elevers lÀsförstÄelse och öka deras lÀsupplevelse. Fokus i arbetet ligger pÄ berÀttande texter dÄ forskningen visar pÄ att de Àr de mest förekommande texttyperna i Ärskurs 4-6.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare Är arbetar med elevernas sjÀlvbild under lektionerna i idrott och hÀlsa. För att fÄ svar pÄ detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lÀrare som alla undervisar i Àmnet idrottt och hÀlsa i grundskolans tidigare Är. LÀrarna som blev intervjuade var alla utbildade lÀrare i idrott och hÀlsa och var frÄn fyra stycken olika skolor frÄn tvÄ olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lÀrare tycker det Àr oerhört viktigt att jobba med elevernas sjÀlvbild i idrott och hÀlsa men att de tyvÀrr kÀnner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lÀrarna ansÄg att de stÀndigt jobbade med elevernas sjÀlvbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens sjÀlvbild genom att försöka stÀrka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur elever med utlÀndsk bakgrund klarar sig i skolan i England jÀmfört med Sverige. Syftet Àr ocksÄ att se om olika undervisningssÀtt leder till olika resultat. För att besvara syftet har vi valt att göra en komparativ undersökning dÀr vi jÀmför svenska och engelska skolor med hjÀlp av observation. Uppsatsen bestÄr av bakgrund dÀr vi beskriver hur de bÄda skolsystemen Àr uppbyggda. Sen kommer en jÀmförelse av observationerna vi gjort i de bÄda lÀnderna.

KlasslÀrare bör ocksÄ ha kunskap om hur de ska möta andrasprÄkselever och utveckla deras sprÄkfÀrdigheter i olika Àmnena i klassrummet, menar Holmegaard och Wikström (2004:539). Syftet med min uppsats var att ta reda pÄ om tvÄ lÀrare i Ärskurs tre, pÄ tvÄ grundskolor, arbetar sprÄkfrÀmjande med andrasprÄkselever i klassrummet. Uppsatsen syftar till att belysa eventuella likheter och skillnader mellan lÀrarnas arbetssÀtt och jÀmföra detta med aktuell forskning. Jag intervjuade tvÄ lÀrare pÄ olika skolor och utförde dÀrefter observationer i deras klassrum. I resultatet framgÄr det att ingen av lÀrarna arbetar med etablerade metoder för att gynna andrasprÄkselevernas sprÄkutveckling.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner Àr att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andrasprÄk). Studien Àr kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt Àr att beskriva och analysera bÄde process och innehÄll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel.Projektet fokuserar i första hand pÄ kulturmöten, livsÄskÄdning och livsfrÄgeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrÄn de medverkande lÀrarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt.

Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har nÄgon betydelse för inlÀrningen. I litteraturbakgrunden diskuterasfaktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses Àr fÀrg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessadiskuteras med utgÄngspunkt i hur de pÄverkar inlÀrnings- och prestationsförmÄgan.I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och Äsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgÄngspunkt i en fenomenografisk forskningsansats.

Enligt lÀroplanen, Lgr 11, ska eleverna ges möjlighet att arbeta Àmnesövergripande, dock anges inte hur eller i vilken utstrÀckning. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka om och, i sÄ fall, i vilken utstrÀckning Àmnesövergripande arbete anvÀnds i Ärskurs 4 - 6. Vi efterstrÀvade Àven att ta reda pÄ hur lÀrare definierar Àmnesövergripande arbete.Vi Àmnade Àven studera om lÀrandeteorierna Àr av relevans för hur och om lÀrare vÀljer att anvÀnda Àmnesövergripande arbete i sin undervisning. Relevant litteratur som belyser för- respektive nackdelar med Àmnesövergripande undervisning kopplades till vÄr empiriska undersökning. I vÄrt empiriska material ligger fokus pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lÀrare i Ärskurs 4 - 6 samt observationer vid undervisning i lÀrarnas klassrum.

Mitt syfte med denna studie var att undersöka om lÀrarrollen pÄverkats samt i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt lÀrarrollen kan ha pÄverkats i och med anvÀndandet av en interaktiv tavla undervisningen. Mina frÄgestÀllningar syftade till att ta reda pÄ, konkretisera och problematisera tvÄ lÀrares uppfattningar och tankar kring deras lÀrarroll bÄde före och efter anvÀndandet av en interaktiv tavla som pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag intervjuat tvÄ stycken lÀrare som arbetade pÄ samma skola i en större kommun i mellersta Sverige under vÄren 2007. UtifrÄn mina intervjuer har jag kommit fram till att lÀrarna anser att undervisningsmiljön och lÀrarrollen har förÀndrats sen den interaktiva tavlan introducerades i deras klassrum. De anser att undervisningen har blivit mer effektiv samt att lÀrarrollen blivit mer flexibel genom tavlans multifunktionella funktioner.

BAKGRUND: DĂ„ media under de senaste Ă„rtiondena vuxit sig till att bli en kraft nog att rĂ€kna med i samhĂ€llet och Ă€ven i skolan tyckte vi att det var intressant omrĂ„de att grunda vĂ„r undersökning pĂ„. I bakgrunden tar vi upp tidigare forskning som pekar pĂ„ vikten av att dagens skola kopplas till den vardag samt det samhĂ€lle eleverna lever i. HĂ€r tas Ă€ven upp hur barns inlĂ€rningsprocesser beskrivs utifrĂ„n Konnektivismen samt det sociokulturella perspektivet.SYFTE: VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka hur lĂ„ngt integreringen av mediala verktyg kommit iklasslĂ€rares verksamhet.METOD: Kvantitativa enkĂ€ter avsedda för klasslĂ€rare.RESULTAT: Övergripande kunde vi utifrĂ„n undersökningen avlĂ€sa att de allra flestalĂ€rare anser att integreringen av media i den traditionella undervisningen kan förbĂ€ttra kvaliteten pĂ„ och fördjupa kunskaperna hos eleverna samt skapa en god lĂ€randemiljö. Majoriteten av lĂ€rarna visade sig ha en positiv instĂ€llningar gentemot mediala verktyg bĂ„de i undervisningensamt i sitt eget arbete. Dock visade det sig att de förutsĂ€ttningar som krĂ€vs för attkunna integrera mediala verktyg i skolan pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande sĂ€tt ofta saknas..