Hur fungerar lÀrandet? Det Àr det frÄga som jag reflekterar över varje gÄng jag trÀffar elever eller funderar kring hur jag skall lÀgga upp ett nytt arbetsomrÄde. En viktig frÄga som jag i relation till mitt kommande profession vill ha svar pÄ. Hur ser religionskunskapslÀrarens tankar om vald pedagogik och metodik ut? De frÄgestÀllningar som kommer att vara ledande i man uppsats Àr följande: - Hur viktigt Àr det dialogiska samspelet i klassrummet för elevens lÀrande? - Existerar det dialogiska klassrummet i realiteten? - I vilken grad reflekterar religionskunskapslÀraren kring elevens lÀrandeprocess? För att utföra detta arbete har jag anvÀnt mig av empirisk metod i form av bÄde enkÀt och intervju.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ kunskap om pÄ vilket sÀtt dialogen förekommer i ett specifikt klassrum med fokus pÄ lÀrarens praktiska arbetssÀtt i att skapa möjligheter för dialoger i klassrummet. Studien har samtidigt ett syfte att försöka förstÄ lÀrarens undervisning genom att höra lÀrarens tankegÄngar kring dialogens förekomst och betydelse i undervisningen. Studiens fokus riktar sig mot lÀrarens undervisning ur ett dialogiskt perspektiv och tar sin utgÄngspunkt i att undersöka de frÄgor som lÀraren stÀller till eleverna och vad som vidare görs med elevernas svar, samtidigt som undersökningen dessutom vill fÄ syn pÄ om och hur lÀraren uppmuntrar eleverna till att initiera en dialogisk interaktion. De begrepp som i studien dÀrför Àr centrala Àr frÄgor, uppföljning, dialog och dialogisk undervisning. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa forskningsmetoder dÀr observation av undervisningens dialogiska aspekter utgjorde det huvudsakliga underlaget i materialet. En intervju med den medverkande lÀraren utfördes dessutom för att försöka fÄ en bredare bild av det insamlade materialet och för att fÄ ta del av lÀrarens synsÀtt angÄende dialogiska aspekter. Studiens resultat uppvisar en undervisning som inte Àr dialogisk i den bemÀrkelsen som studiens teoretiska stÄndpunkter pÄstÄr.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare tÀnker nÀr de planerar miljön i klassrummet och vilka aspekter som Àr viktiga nÀr de utformar sina klassrum. Studien avser att ge smÄ verklighetsbilder av lÀrarnas tankar om klassrumsmiljön, inte till nÄgra generella slutsatser. Det Àr en kvalitativ studie som undersöker nÄgra lÀrares personliga tankar i Àmnet.Studiens material bestÄr av sex intervjuer genomförda med lÀrare i Ärskurs ett till tre. Dessa lÀrare har besvarat frÄgor om deras klassrum och beskrivit sina tankar kring klassrummets utformning.Resultatet visar att lÀrarna utformar sina klassrum utifrÄn elevernas behov, de fysiska ramarna och vilket undervisningssÀtt lÀrarens sjÀlv har och mÄlen med utformningen Àr att skapa trivsel och arbetsro. Hur klassrummen Àr utformade skiljer sig dÀrför Ät emellan de olika lÀrarnas rum..

Abstract Vad erbjuds eleven egentligen att lÀra sig prata om i skolans undervisning i tyska? Förmedlar Àmnet sprÄkliga fragment möjliga att anvÀnda endast i begrÀnsade, specifika situationer eller kan Àmnet stÀrka ett demokratiskt beteende hos eleven? DÄ syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tyska kan fungera som ett demokratiÀmne har jag tittat pÄ vad elever som studerar tyska i Är nio erbjuds att lÀra sig tala om utifrÄn lÀroböcker. Detta undervisningsinnehÄll har jag sedan stÀllt i relation till teorier om deliberativa samtal och dialogiska klassrum dÄ dessa teorier belyser nÄgra av de dimensioner ett utbildningsvÀsen kan behöva innehÄlla för att kunna fostra sina medlemmar till ett demokratiskt beteende. Med ett demokratisk beteende menas hÀr en kommunikativ förmÄga att lyssna och argumentera över vad som Àr viktigt och rÀttvist i diskussioner kring frÄgor som berör samhÀllets medlemmar. UtgÄngspunkt för studien Àr skolans demokratiska utbildningsuppdrag som förmedlas via svensk skollag frÄn 2010 samt via lÀroplan och kursplaner frÄn 2011.

SkolmÄltidsmiljön och dess pÄverkan hos högstadieelever - En jÀmförande analys av skolmÄltider i klassrum kontra matsal.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet Ă€r aktuellt i vĂ„rt mĂ„ngkulturella samhĂ€lle. Forskningsstrategin tar utgĂ„ngspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna anvĂ€nder sig av verbal och icke-verbal kommunikation.

En vetenskaplig text. Hoppas att denna text blir till nytta för kommande studenter och blivande lÀrare..

Denna studie har undersökt hur en grupp elever anvÀnder ett virtuellt rum som klassrum. Effekten blev att de lÀrde sig fakta med hela kroppen. Det virtuella klassrummet kan bli ett nytt pedagogiskt redskap för skolungdomar dÀr de kan vara med och bygga upp eller pÄverka innehÄllet. Studien Àr en etnografisk undersökning dÀr jag har studerat multimodalitetsteorier av bl.a. Gunther Kress i vilken man tar hÀnsyn till alla teckenvÀrldar som ljud, bild, gester och kroppens rörelse i rummet.

Abessinienskolan Àr en struktur. Eleven har en hemvist i sin klass för att sÄ gradvis knyta an till Ärskursen, skolan och samhÀllet. Skolan har en struktur med en gemensam mitt omslutet av egna klassrum och terrasser. De vetter ut mot det omgivande landskapet som eleven kan utforska. Klassrummen bestÄr av en serie fristÄende volymer anpassade till terrÀngen dÀr varje klassrum Àr slutet för koncentration, med utblick över och i anslutning till landskapet.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mÄn nÄgra lÀrare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan nÄgra klassrum med avseende pÄ individualisering samt hur variationerna kunde förstÄs. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstÄs ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats dÀr semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lÀrarnas synsÀtt och Äsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mÄn som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering pÄ olika sÀtt och att individualisering skapades i större utstrÀckning i de klassrum som följde ett eget arbetssÀtt snarare Àn de som arbetade med fÀrdigt undervisningsmaterial..

Denna uppsats har som syfte att undersöka om, och i sÄ fall hur, matematiklÀrare upplever att interaktionen mellan dem och deras elever förÀndras dÄ de övergÄr till att arbeta med det inverterade klassrummet som undervisningsmodell i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturella, kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. UtifrÄn tidigare litteratur kring denna undervisningsform, Deweys tankar kring det demokratiska klassrummet samt en sociokulturell syn pÄ lÀrande, analyseras dessa fem lÀrares uppfattningar kring interaktioner i det inverterade klassrummet, möjligheter att skapa fler samtal i klassrummet, elevcentrerad undervisning och ett mer jÀmlikt och demokratiskt klassrum. Resultatet visar att tankarna kring vad denna undervisningsmodell kan bidra med Àr vitt skilda hos studiens informanter. Vissa ser modellen endast som ett sÀtt att organisera sin undervisning medan andra ser modellen som en möjlighet att pÄverka lÄngtgÄende relationella maktstrukturer..

SAMMANFATTNINGIntresset för klassrummets fysiska miljö vÀcktes under den verksamhetsförlagda utbildningendÄ klassrummen inte alltid kÀndes sÄ tilltalande. Klassrummet Àr den plats dÀr vi somverksamma lÀrare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med vÄra elever.DÀrför finner vi det viktigt att ta reda pÄ hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredasför att fungera optimalt.Syftet med föreliggande uppsats Àr att ta reda pÄ verksamma lÀrares erfarenheter kringmöblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vihar undersökt om det gÄr att anvÀnda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ettpedagogiskt/individanpassat perspektiv.För att verkligen fÄnga essensen av lÀrarnas erfarenheter valde vi att genomföra en?casestudie? med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lÀrarnas respektivehemklassrum.Resultatet av studien visar att den fysiska miljön pÄverkar pedagogiken pÄ sÄ sÀtt att denantingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur elever upplever sin fysiska klassrumsmiljö, hur en önskvÀrd miljö skulle kunna se ut samt vad de tycker Àr bra respektive dÄligt med sin klassrumsmiljö. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ intervju med elever i Är 1-3. Eleverna intervjuades i grupp om tre och tvÄ olika skolor var med i undersökningen. Resultatet visar att de flesta elever verkar ganska nöjda med sin klassrumsmiljö. De vill gÀrna ha en plats att sitta avskilt pÄ samt en bekvÀm plats dÀr de kan sitta och exempelvis lÀsa. MÄnga av dem anser att de störs av ljud frÄn andra klassrum och utifrÄn.

Skolan Àr en miljö som elever och lÀrare vistas i timme efter timme, varje dag. VÄr omgivande miljö sÀnder olika budskap och pÄverkar oss bÄde fysiskt och psykiskt.Syftet med vÄr rapport Àr att ta reda pÄ hur klassrumsmiljön pÄverkar elevernas motivation. Vi kommer Àven att belysa om eleverna anser att de fÄr vara delaktiga i utformningen av deras egen klassrumsmiljö klassrummet. Vi valde att intervjua sammanlagt tio elever frÄn Är fyra. Eleverna gÄr pÄ tvÄ olika skolor i Kalmar Kommun.Anledningen till att vi valde att göra intervjuer var att vi pÄ detta sÀtt skulle bli mer insatta i hur eleverna tycker och tÀnker.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare i grundskolans tidigare Är har om de kommunikationsorienterade mÄlen i Lpo94. Syftet med mitt arbete Àr ocksÄ att undersöka hur dessa tankar kan gestaltas och vad som sker nÀr flerstÀmmigheten gestaltas i en konstnÀrlig installation. Begreppet reception behandlas och diskuteras samt skillnaderna mellan dialogisk och monologisk undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med tre lÀrare i grundskolans tidigare Är kom jag fram till att lÀrarna strÀvar efter att göra sina klassrum dialogiska och demokratiska. LÀrarna anser att deras egen insats spelar en avgörande roll för hur demokratiskt klassrumssituationen kan bli.