2011 fick det svenska utbildningsväsendet en ny skollag, i vilken det står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har påvisat att förskollärare känner en osäkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebär. Den här studien syftar till att undersöka förskollärares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar på vetenskaplig grund. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär en syn på människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data härrör från fokusgrupper med förskollärare samt intervjuer med en lektor och en professor.

Denna studie har undersökt gymnasieelevers motivation i franska, med elevinterjuver som empiriskt material. Den grundläggande strukturen för dessa intervjuer har baserats på det aktuella forskningsläget, vilket främst utgjordes av verk som behandlade motivation inom ramen för andra- och tredjespråksinlärning. Från detta forskningsläge inhämtades även ett antal termer, vilka agerat utgångspunkter för jämförelse i den senare diskussionen, däribland lingvistiskt kapital, instrumental motivation, integrativ motivation samt situationsbunden ångest. Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevers uppfattningar av språkinlärning i allmänhet och franskundervisning i synnerhet, vilket realiserades med ett fenomenografiskt perspektiv, där de analyserade utsagorna strukturerades i hierarkiserade beskrivningskategorier. Dessa beskrivningskategorier är även studiens primära resultat, alltså att de intervjuade respondenterna hade omfattande språkliga resurser, att de hade väldigt olika synsätt på språks funktion och värde samt högst varierande uppfattningar av Frankrike och fransmän.

Abstract/Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram föräldrars syn på skolifieringen av förskolan. Skolifiering är ett nytt begrepp och innebär att det förs in termer, begrepp och i vissa fall handlingar in i olika pedagogiska verksamheter, men som ursprungligen figurerar i skolans värld. Undersökningen bestod av en enkät som lämnades ut till en och samma förskola samt intervjuer med fem föräldrar. Frågor som belystes var följande: Vad tycker föräldrarna om skolifiering av förskolan och vad anser de om en gemensam terminologi för samtliga skolformer? Hur upplever föräldrarna den pedagogiska verksamheten och vad tycker de om förskolans arbetssätt och innehåll? Vilka färdigheter/kunskaper tycker föräldrarna att deras barn ska ha förvärvat inför starten av grundskolan samt vad tycker de är viktigast att deras barn lär sig i förskolan innan de börjar i förskoleklassen? Resultatet av studien visar att det finns olika åsikter angående skolifiering av förskolan.

Tidigare forskning har visat samband mellan språkanvändning och den uppfattning som kvinnor själva och samhället har om våld och övergrepp. Kvinnor som har blivit utsatta för våld och övergrepp möter ofta misstro och skuldbeläggande från omgivningen, vilket leder till att de inte blir trodda och att förövaren i många fall inte döms. I detta arbete undersöks hur en viss språkanvändning framställer våld och övergrepp på ett sätt som bland annat skuldbelägger offret, och vilka konsekvenser den språkanvändningen får. Metoden för arbetet är diskursanalys, och består av en textgranskning av domar från en svensk tingsrätt. Resultaten visar att rätten beskriver våld och övergrepp på ett sätt som leder till konsekvenser som att våldet döljs, förövarens ansvar minskas samt att offret skuldbeläggs.

Negativa tal har inte alltid varit lika självklara som de är idag. En elev som aldrig tidigare mött ne-gativa tal, än mindre räknat med dem, kommer troligtvis anse att det är ologiskt att tala om äpplen. Forskning visar på att det finns en mängd svårigheter och missuppfattningar om operatio-ner med negativa tal. En del av dessa missuppfattningar grundas i den tvetydighet som finns be-träffande minustecknets funktioner - då minustecknet både används som operator och som be-teckning för negativitet. Den negativa talmängden är en del av kursplanen i matematik för årskurs 4 till 6.

God kommunikation med patienter, anhöriga och medarbetare är essentiell för sjuksköterskans yrkesutövande. Information och undervisning har två huvudmål; att skapa trygghet och at hjälpa patienten att hantera situationen på bästa sätt, både fysiskt och psykiskt. I föreliggande studie var syftet att undersöka på vilket sätt sjuksköterskor på en korttidsvårdavdelning informerar patienter inför en gastroskopi. Frågeställningarna var; Vilken information som ges och på vilket sätt den ges? Hur försäkrar sig sjuksköterskan om att patienten har tagit till sig informationen och vilket språkbruk använder hon sig av? Data inhämtades genom intervjuer med sex sjuksköterskor.

En designers främsta uppgift är att hitta lösningar på problem som är svårformulerade vilket kräver full förståelse för designsituationen. Interaktionsdesignern fungerar dessutom som länk mellan olika aktörer i en beställarprocess med syfte att tillgodose slutanvändarens behov, som ofta faller mellan stolarna. Avsikten med denna rapport är att studera hur interaktionsdesignern kan vara den kommunikatör som krävs. Detta har gjorts genom att titta på hur objekt används i kommunikationen mellan designern och dess klient. Studien är gjord genom en videoanalys som tolkats utifrån Herbert H.

Uppsatsen syftar till att belysa och granska värdegrundsarbete inom en ideell organisation. Ett grundläggande antagande i studien är att medarbetare inom ideell sektor besitter starka värderingar, vilket i sin tur sätter värdegrundsarbetet i fråga. Webers handlingsteoretiska perspektiv utgör studiens teoretiska ramverk och används i syfte att ringa in motiv som kan förklara ledarnas förhållningssätt gentemot värdegrunden.Studien är en etnografisk fallstudie av Fryshuset och dess värdegrundsarbete. Empiri grundar sig i observation av intern ledarutbildning, intervjuer samt dokumentsanalys. Fryshusledare som tidigare deltagit på den specifika ledarutbildningen intervjuades i syfte att skapa en inblick i vem personen bakom Fryshusledaren är.

Den 1 februari år 2012 genomförde LKAB en organisationsförändring som bland annat innefattade införandet av explicita värderingar. Dessa värderingar är engagemang, nytänkande och ansvar vilket sammanfattas till ENA. Värderingarna är framtagna i en process som involverade medarbetarna. Syftet med denna organisationsförändring är, bland annat, att höja attraktionskraften av det egna varumärket, bygga en gemensam företagskultur samt minska avståndet mellan omvärldens uppfattningar och företagets verksamhet. Vi har i denna studie valt att beskriva och analysera hur LKAB:s anställda upplever företagets nylanserade explicita värderingar.

Tvångsvård inom psykiatrin tillämpas runt om i världen när patienter inte bedöms kunna fatta adekvata beslut om sin egen omvårdnad. Tvångsåtgärder är ett mycket känsligt förfarande där patienten lätt utsätts för övergrepp och kränkningar när åtgärder vidtas utan hans eller hennes medgivande.Vi ville belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrin och på så vis ta reda på om eller hur vårdpersonal skulle kunna tillämpa denna kunskap för att förbättra vården.Denna systematiska litteraturstudie har gjorts med syftet att ta reda på hur dessa patienter upplever de tvångsåtgärder som de utsatts för.Studien omfattar sju artiklar som berör ämnet och har valts ut från tre databaser, PubMed, PsycInfo och Cinahl, från sökkriterierna ?commitment of mentally ill?, ?psychiatric patients?, ?involuntary commitment? och ?attitude?, beroende på vilka termer databasen rekommenderade. Artiklarna analyserades och fyra gemensamma teman belystes.Resultaten tyder på att många kränkningar sker vid tvångs-omhändertagande, men att flertalet patienter i efterhand accepterar den tvångsvård de utsatts för. De aspekter som påverkar upplevelsen positivt tycks vara god information, goda relationer med personalen samt delaktighet i vården.

Under 99 % av den tid som människan funnits på jorden har löpning skett barfota. Sen 1970-talet har mängder av löparkorskor utvecklats och dagens moderna skor är konstruerade att både ge skydd och stabilitet för foten. Under senare år har medvetenheten av att ha en fysiskt aktiv livsstil ökat och löpning har blivit en populär aktivitet. I och med detta har också riskgruppen för utvecklandet av överbelastningsskador i nedre extremitet ökat.Att sammanställa vetenskaplig kunskap om barfotlöpning jämfört med skodd löpning i ett skadeförebyggande syfte.Litteratursökning genomfördes i de medicinska databaserna PubMed, PEDro, Primo, Scopus, Cinahl och ProQuest med både fritext och MeSH-termer som sökord. Efter granskning av innehåll och inklusions- och exklusionskriterier återstod 13 relevanta artiklar för resultatet.

Syfte:Författarna ämnar beskriva hur teknisk analys fungerar medutgångspunkt i hur stort marknadsvärde ett bolag har. Ettdelsyfte är att bidra till den praktiska och teoretiskakännedomen om teknisk analys. Metod:För att uppfylla vårt syfte använder vi oss av en kvantitativmetod med en deduktiv ansats. Vi undersöker totalt 30bolag från OMX nordiska lista under en tioårsperiod (1997-2006), bolagen indelas i grupper baserade påmarknadsvärde och den tekniska analysen representeras avGlidande medelvärde, RSI och Stochastic. Resultat:Det kan statistiskt säkerställas att teknisk analys, i form avGlidande Medelvärde, fungerar bäst på Small-Cap bolagen,genom att resultera i högre avkastning än Buy & Holdstrategin.

L?grangmatriskomplettering innefattar algoritmer som fyller ut saknade v?rden i en matris under antagandet att den kompletta matrisen ?r av l?g rang. Rapporten har unders?kt tv? olika algoritmer f?r l?ngrangmatriskomplettering, singular value thresholding (SVT) och nor malized iterative hard thresholding (NIHT), p? slumpm?ssigt genererad data och ett urval av databasen Netflix prize data. Rapportens syfte ?r att best?mma vilken av dessa tv? algoritmer som l?mpar sig b?ttre f?r komplettering av Netflix-datan och slumpm?ssigt genererad data. F?r att m?ta detta unders?ktes hur n?ra algoritmerna konvergerar till de kompletta matriser na i termer av bland annat RMSE samt hur l?ng tid det tar f?r de olika algoritmerna att k?ra givet olika parameterval.

Att hitta preventiva metoder för att motverka ungdomars psykiska ohälsa är ett angeläget forskningsområde, både sett till mänskligt lidande för individen och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Föreliggande kontrollerade studie, som är randomiserad stratifierat för kön avsåg undersöka om en gruppbaserad ACT-intervention (n=15) kunde vara statistiskt signifikant mer effektiv än sedvanligt omhändertagande (n=17) av ungdomar med eller i riskzonen för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa operationaliserades i termer av ångest, depression, stress, upplevd global livskvalitet, allmän psykisk hälsa, psykologisk flexibilitet, beteendemässigt och emotionellt undvikande, samt medveten närvaro. Resultatet visar att interventionen hade starka positiva effekter på stress, upplevd global livskvalitet och medveten närvaro, samt måttliga effekter på allmän psykisk hälsa, och svaga effekter på depression, ångest, psykologisk flexibilitet, beteendemässigt och emotionellt undvikande. P.g.a.

ABSTRACTSyftet med denna studie var att undersöka och jämföra dygnsvårdsplacerade ungdomars syn på och tal om familj och föräldraskap utifrån tre olika familjeperspektiv; den biologiska familjen, familjehemmet och egen framtida familjebildning. Också att undersöka vad de tycker är viktigt gällande föräldraskap och vilka föräldrapraktiker de beskriver utifrån de olika familjeperspektiven. Det empiriska materialet har utgjorts av livshistorieintervjuer med dygnsvårdsplacerade ungdomar som initialt genomfördes inom ett forskningsprojekt kallat YiPPEE, och som syftade till att studera faktorer som kan underlätta för ungdomar i samhällsvård att fortsätta till högre utbildning efter grundskolan. Eftersom intervjuerna har haft ett annat syfte från början är ungdomarnas tal om familj och föräldraskap väldigt varierande, men studien har ändå kunnat påvisa skillnader i vilka föräldrapraktiker ungdomarna använder sig när de talar om föräldraskap utifrån de olika familjeperspektiven. Vad gäller egen framtida familjebildning visade sig struktur och stabilitet, d.v.s.