Sökresultat:
876 Uppsatser om Monetära enheter - Sida 35 av 59
Utveckling av processorienterat arbete: en studie vid
Vattenfall AB Vattenkraft
Fler och fler företag och organisationer inser vikten av att stÀndigt förbÀttra kvaliteten pÄ de egna produkterna och tjÀnsterna, men Àven kvaliteten pÄ de processer som verksamheten Àr uppbyggd av. I en processorienterad organisation ses processerna som utgÄngspunkten för det faktiska vÀrdeskapandet men Àven för styrningen, bedrivandet, förbÀttringen och utvecklingen av verksamheten. Denna studie har utförts vid Vattenfall AB Vattenkraft i LuleÄ. Vattenkraften har sedan början av 2000-talet arbetat med övergÄngen till en processorienterad verksamhet men har inte fullt ut lyckats förankra det nya arbetssÀttet. Syftet med detta examensarbete Àr att: ? Undersöka och ge rekommendationer pÄ hur Vattenkraftens processorienterade arbete kan utvecklas ? Undersöka och ge rekommendationer pÄ hur Vattenkraftens processförbÀttringsarbete kan utvecklas.
Motivationens förutsÀttningar och betydelse för lÀrare och elever - ur ett skolledarperspektiv
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur lÀrare resonerar kring vad som pÄverkar elevers och lÀrares motivation och om det finns nÄgra likheter mellan det som lÀrarna uttrycker betydelsefullt pÄ elevnivÄ och lÀrarnivÄ. Arbetet försöker ocksÄ söka svar pÄ vad lÀrarna uttrycker att skolledare har för betydelse i sammanhanget och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt ledaren har betydelse.Teori: Arbetet handlar om forskning med anknytning till begreppen motivation, lÀrande, ledarskap och skolutveckling. Olika ledarskapsteorier lyfts fram med fokus pÄ kollegialt lÀrande och distribuerat ledarskap. Uppsatsen skriven ur ett school-improvement perspektiv. Metod: Studien Àr en ett kvalitativt arbete och bygger pÄ fem halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt 20 lÀrare pÄ olika enheter.
Tankprocesstyrning med MATLAB via USB
Ett vattentanksystem och tillhörande styrelektronik utvecklades pÄ Rubico AB i LuleÄ under sommaren 2011. Detta andra ordningens reglersystem bestÄr kortfattat av tvÄ vattentankar med individuella nivÄgivare, en pump och en störflödeskran. I dagslÀget anvÀnds utrustningen vid laborationer pÄ LuleÄ tekniska universitet i en grundkurs i reglerteknik. AvlÀsning av nivÄgivare och styrning av pump i det existerande systemet sker analogt via ett externt DAC-kort kopplat mellan reglersystem och persondator. Regleringen sker pÄ datorn med hjÀlp av mjukvaran RegSim.
Revisorers trÀffsÀkerhet vid Going concern-utlÄtandet med och utan vetskap om en lÄgkonjunktur
SAMMANFATTNING Under en pÄgÄende lÄgkonjunktur och i en vÀrld med ett antal företagsskandaler fÀrskt i minnet, vÀcks intresset för hur revisorerna bemÀstrar sin uppgift som bedömare av företags fortlevnad. Tidigare studier om revisorers trÀffsÀkerhet vid bedömning av going concern visar att trÀffsÀkerheten i Sverige Àr lÄg, jÀmfört med studier ifrÄn andra lÀnder. VÄrt resultat ger ytterligare belÀgg för en lÄg trÀffsÀkerhet i Sverige. För att besvara vÄrt syfte har vÄr studie föregÄtts av bÄde ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssÀtt, dÄ vi dels har genomfört en datainsamling och en informantintervju. Materialet som vi har utgÄtt ifrÄn Àr 2075 respektive 1528 undersökningsenheter, dÀr alla enheter Àr aktiebolag som gÄtt i konkurs under perioden1 januari - 30 juni 2010.
SQUID (secure quality in dialysis): Statisk prövning av ett instrument
SjukvÄrden Àr idag utsatt för mÄnga organisationsförÀndringar och effektiviseringar. TillgÀngliga resurser ska utnyttjas pÄ bÀsta sÀtt samtidigt som kvaliteten ska upprÀtthÄllas. VÄrden behöver dÄ metoder och instrument för att kunna följa upp verksamheten. Dessa instrument ska ge en beskrivning av vilka resurser de olika enheterna behöver för att kunna ge rÀtt sorts vÄrd och samtidigt vara kostnadseffektiv. Det finns olika instrument och metoder för att samla in fakta och analysera data, som kan ge en fingervisning om hur mycket personal och vilken organisation som bÀst gynnar vÄrden.
MĂTUTRUSTNING OCH METODIK FĂR MĂTNING AV ENERGIFĂRBRUKNING PĂ BATTERIDRIVNA STRĂMSNĂ LA APPARATER
Detta examensarbete har utförts pÄ Saab Training Systems (STS) AB i Huskvarna. Arbetet handlar om metodik och utrustning för mÀtning av ström och energiförbrukning pÄ Saabs batteridrivna apparater, nÀmligen SAT och SAAD.Nuvarande mÀtutrustning klarar inte av de tekniska kraven som STS stÀller. DÀrför behövs det ett instrument eller en metod som generellt kan mÀta energiförbrukningen pÄ Saabs batteridrivna enheter. Problemet Àr att strömmen till apparaterna varierar kraftigt frÄn nÄgra mikroampere till flera hundra milliampere i en vÀldigt kort tidsperiod.Arbetet har genomförts som en teoretisk utredning men innehÄller ocksÄ praktiska mÀtningar pÄ Saabs SAT och SAAD för att undersöka vilka svÄrigheter som kan uppstÄ vid mÀtning. Dessutom har tvÄ förslag pÄ lösningar presenterats.
Bring Your Own Device : En fallstudie som undersöker implementeringen av BYOD i svenska företag
Jag har studerat fenomenet Bring Your Own Device (BYOD) och hur detta har implementerats i svenska företag. Syftet har varit att beskriva vad BYOD kan innebÀra i olika verksamheter utifrÄn vad som kan anses inkluderat i trenden. Jag har Àven studerat drivkrafterna bakom implementeringen samt vilka företagsspecifika förutsÀttningar som kan pÄverka lösningen.Undersökningen har genomförts genom en fallstudie och tre företag har studerats. Den empiriska undersökningen har visat pÄ en stor skillnad mellan företagens valda lösningar och Àven tydliggjort vilka faktorer som kan komma att spela roll vid utformningen av en BYOD-lösning. I analysen har sedan de olika lösningarna jÀmförts med varandra utifrÄn ett underlag som tagits fram ur litteraturen.
En meningsskapande introduktionsprocess : En kvalitativ studie om introduktionsprogram
Introduktionsprocessen har betydelse för den nyanstÀllde likvÀl som för organisationen. Detta dÄ anstÀllda numera oftare byter arbete och organisationerna behöver fÄ den nyanstÀllde snabbt arbetsförd samt hÄlla kvar sin personal. VÄrt syfte med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för den formella introduktionen vid en organisation. Vi ville undersöka hur introduktionen förstÄs och upplevs i praktiken. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med fokus pÄ intervjuer med en komplettering av relevanta dokument för introduktionsprogrammet.
Nuklearmedicinsk diagnostik: ur ett farmaceutiskt perspektiv
Nuklearmedicinsk diagnostik omfattar en teknik dÀr man med hjÀlp av
radioaktiva isotoper kan studera funktion, blodflöde, metabolism eller
morfologi hos olika organ och vÀvnader i mÀnniskokroppen. Radioaktiva
isotoper kan Àven anvÀndas i terapeutiskt syfte, s.k. radioterapi.
Detta arbete utgÄr frÄn en bestÀllning av verksamhetsföretrÀdare inom hÀlso-
och sjukvÄrden. Arbetet belyser ett farmaceutiskt perspektiv eftersom
gÀllande lagar föreskriver att en beredningsansvarig farmaceut mÄste vara
utsedd för att verksamheten skall kunna bedrivas.
De metoder som anvÀnts för arbetet Àr litteraturstudier, studiebesök,
genomgÄng av gÀllande lagar och förordningar som styr verksamheten samt
intervjuer med de olika personalkatagorier som Àr involverade i
verksamheten. DÀrtill har en förfrÄgan skickats till samtliga
nuklearmedicinska enheter i Sverige om hur organisationen ser ut vid
respektive enhet.
Arbetet ger en översikt över de vanligaste undersökningarna som utförs vid
en nuklearmedicinsk avdelning pÄ ett lÀnssjukhus i Sverige och vilka
radiofarmaka som anvÀnds.
Individuell utveckling för utvecklingsstörda - En studie hur personal arbetar med individuell utveckling pÄ daglig verksamhet
Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan frÀmjas i daglig verksamhet. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer gjorda pÄ tvÄ dagliga verksamheter i tvÄ olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag Àven lÀsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som anvÀnds pÄ de enheter som intervjuerna Àr genomförda pÄ. Analysarbetet har bestÄtt av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjÀlp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen pÄ daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse nÀr planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.
Jag Ă€r aktiv, jag sitter inte hĂ€r och virkar och sĂ„nt : Ăldre personers upplevelser av sjukgymnastisk verksamhet i kommunal vĂ„rd och omsorg för Ă€ldre
Syftet med studien var att utifrÄn ett vÄrdtagarperspektiv nÄ ökad kunskap om och förstÄelse för hur Àldre personer uppfattar och upplever sjukgymnastik inom kommunal verksamhet. Studien baseras pÄ Ätta intervjuer med Àldre vÄrdtagare mellan 67 och 89 Är, fyra mÀn och fyra kvinnor, med olika grader av erfarenhet av sjukgymnastisk behandling utförd pÄ olika enheter i kommunal verksamhet.Under analysen framkom tre kategorier;?Den Àldre som individ - förutsÀttningar och förvÀntningar?Yttre pÄverkande faktorer ? rehaborganisation, miljö och bemötande?Sjukgymnastinsatsernas innehÄll och karaktÀrResultatet visar att de intervjuade med en övergÄende funktionsnedsÀttning, t.ex. efter höft-fraktur, som fÄtt sjukgymnastik under en kort, intensiv behandlingsperiod pÄ en rehabenhet eller i ett hemrehabteam, vÀsentligen var nöjda med den behandling de fÄtt. DÀremot beskri-ver de intervjuade med en kronisk funktionsnedsÀttning, t.ex.
KÀnner ni pressen? : En studie om hur socialsekreterares arbete pÄverkas av media
Det Àr sÀllan man lÀser i tidningar om det goda sociala arbetet som utförs av socialtjÀnster i Sverige. Den enskilde medborgaren vÀnder sig inte heller ofta till media för att fÄ berÀtta om stödet och det goda bemötandet de fÄtt av myndigheten. DÀremot kan klienter kontakta media för ett sista försök till att fÄ uppmÀrksamhet samt upprÀttelse i ett beslut. Denna kontakt i kombination med journalistens sökande efter nyhetsvÀrde kan resultera i artiklar dÀr socialtjÀnsten arbete framstÀlls negativt. SÄledes kan en missvisande bild mÄlas upp i media, sÀrskilt hos mÀnniskor som aldrig sjÀlva haft kontakt med myndigheten.
Dotterbolags autonomi och initiativförmÄga i en centraliseringsprocess : en studie av Stora Ensos dotterbolag
Papperskoncernen Stora Enso har sedan Är 2002 pÄbörjat arbetet med en process förkostnadseffektivisering. Konceptet benÀmns Stora Enso Shared Service (SESS). Skalfördelarska fÄs genom att funktioner hos dotterbolagen flyttas till gemensamma Service Center.Enheter som lyfts ur Àr framförallt administrativa tjÀnster dÀr varje center ansvarar för enspecifik administrativ tjÀnst. Vad som sker Àr alltsÄ i grund och botten encentraliseringsprocess.Hur pÄverkar dÄ denna centralisering dotterbolaget? Kommer processen att pÄverkadotterbolagens sjÀlvbestÀmmanderÀtt (autonomi) och entreprenörsanda (initiativförmÄga)?Stora Ensos koncernledning vill dra nytta av skalfördelar och pÄ sÄ sÀtt kostnadseffektivisera.Men de vill samtidigt inte att detta skall pÄverka dotterbolagen negativt.
ProblembÀraren : en textanalys av 10 ÄtgÀrdsprogram
Denna kvalitativa textanalys tar fram och analyserar de uttryck som lÀrarna skriver i ÄtgÀrdsprogrammen kopplade till individen eller omgivningen. Syftet Àr att undersöka vad lÀraren skriver ifrÄga om vem som Àr den s k problembÀraren i varje Àrende och hur ÄtgÀrderna utformas efter detta. En skola för alla Àr ett uttryck som myntades redan Är 1980 och innebÀr att alla elever har rÀtt till likvÀrdig utbildning efter individuella behov och förutsÀttningar. Detta uttryck innebÀr ocksÄ att skolan inte ska försöka anpassa eleven efter omgivningen utan istÀllet anpassa omgivningen efter eleven. Tidigare forskning visar pÄ att det varit för stort fokus pÄ individen i arbetet med ÄtgÀrdsprogrammen. Vi valde textanalysen som metod eftersom vi var intresserade av att se vad lÀraren skrev. Vi samlade in tio ÄtgÀrdsprogram frÄn tre enheter och tolkade uttrycken lÀraren anvÀnde i dokumenten.
VÀrdering av fastigheter : En jÀmförelse mellan kommunala och privata fastighetsbolag
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan hur kommunala och privata fastighetsbolag arbetar med vÀrdering. Vi vill Àven undersöka om de metoder som beskrivs i teorin anvÀnds och hur, samt om det Àr skillnad i attityd till fastighetsvÀrdering mellan de olika kategorierna av bolag.För att samla in data till vÄr undersökning har vi valt individuella öppna besöksintervjuer dels för att relativt fÄ enheter skall undersökas och dels för att vi vill fÄ fram den enskilda individens Äsikter och tolkningar. Som utgÄngspunkt för vÄr undersökning har vi studerat relevanta teorier, huvudsakligen angÄende fastighetsvÀrdering, vilka vi ocksÄ redovisar i uppsatsen.Tydliga skillnader mellan de tvÄ bolagstyperna har vi frÀmst mÀrkt i syftet med vÀrdering samt vid anvÀndandet av externa vÀrderare. De kommunala bolagen vi undersökt har till exempel inget behov av externt vÀrderingsutlÄtande för att fÄ banklÄn. De privata bolagen bedriver i större omfattning handel med fastigheter.