VÄrt övergripande syfte har varit att studera om pedagogerna lever upp till att arbeta jÀmstÀllt. För att kunna undersöka detta har vi att stÀllt oss följande frÄgor: ? Finns det skillnader i hur mycket tidsmÀssigt utrymme pedagogen ger tjejer respektive killar? ? Kan de pedagoger vi studerat sÀgas bidra till att upprÀtthÄlla den genuskontrakten som finns mellan könen? ? Vilka skillnader och likheter finns mellan de tvÄ Àmnena historia och religion, baserat pÄ ovanstÄende frÄgestÀllningar? VÄr metod har baserat sig pÄ primÀrt en kvantitativ undersökning dÀr vi undersökt hur mycket tidsutrymme eleverna fÄr i klassrummet men Àven en kvalitativ del dÀr vi analyserat detta utifrÄn ett könsperspektiv. Vi har studerat tvÄ Àmnen, historia och religion, pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, med sammanlagt 4 olika pedagoger. Urvalet gÀllande undersökningsklasser har varit slumpmÀssiga.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den ekonomiska prestationen skiljer sig mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB som styrs av elitlicensens krav inom fotbollen och ishockeyn.Metod: Vi har i denna jÀmförande studie anvÀnt oss av en kvantitativ metod med en longitudinell design dÀr vi med hjÀlp av sekundÀrdataanalys undersökt ideella föreningar och IdrottsAB:s ekonomiska prestationer i utvalda nyckeltal under en femÄrsperiod.Resultat & slutsats: I denna studie har empirin samlats in genom att berÀkna de ideella föreningarnas och IdrottsAB medelvÀrde pÄ de utvalda nyckeltalen och sedan jÀmfört dessa resultat mot varandra. Hypotestester har Àven anvÀnts för att se om det fanns nÄgon signifikant skillnad mellan vad de ideella föreningarna och IdrottsAB presterat i de olika nyckeltalen. VÄr slutsats var att det inte fanns nÄgon större skillnad mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB:s finansiella prestationer men att de ideella föreningarna presterade lite bÀttre sammantaget..

Sveriges marknad blir allt mer heterogen utifrÄn ett etniskt och kulturellt perspektiv. Detta innebÀr att olika behov och konsumtionsmönster gÄr att urskilja. Ett sÀtt att studera marknaden Àr utifrÄn ett kulturellt perspektiv med utgÄngspunkt att kulturella variabler pÄverkar individers och gruppers köpbeteenden. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om Föreningssparbanken kan skapa och upprÀtthÄlla goda kundrelationer med svenskar med utlÀndsk bakgrund genom att anstÀlla personer med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Under arbetets gÄng har det framkommit att kunder med annan etnisk bakgrund tenderar att identifiera sig med personer av samma ursprung.

Detta Àr min reflektion av mitt kandidatarbet 2008. HÀr finns beskrivet mitt arbete samt mina tankar kring det 15 veckor lÄnga kandidatarbetet som resulterade i ett koncept för en helt ny fiktiv vÀrld. HÀr förklarar jag mina orsaker till hur vÀrlden ser ut samt beskriver varför jag valde detta Àmne inom denna utbildning. Förutom sjÀlvaste reflektionen innehÄller Àven dokumentet en förklaring av arbetsprocessen med hjÀlp av veckoreflektioner frÄn varje arbetsvecka. Dokumentationen innehÄller Àven kÀllförteckning samt en ordlista..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man talar om sexualitet pÄ ungdomsmottagningar samt hur den diskurs som formas dÀr verkar i förhÄllande till kön och sexuell lÀggning. Undersökningens metod Àr kvalitativ och grundar sig pÄ intervjuer med barnmorskor verksamma vid olika mottagningar.Ungdomsmottagningarna har sina rötter i preventivmedelsrÄdgivning och i uppsatsen diskuteras hur de prÀglas av sin historia som ett forum för heterosexuella tjejer. Barnmorskorna gör anstrÀngningar för att bryta denna bild och de verkar för att ifrÄgasÀtta traditionella uppfattningar om kön och kritiserar heteronormativiteten. I deras utsagor ryms dock motsÀgelser och samtidigt som de uttrycker en ambition om att förÀndra sexualitetsnormer sÄ riskerar de att reproducera dem..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka befintlig vÀrderingsteoris tillÀmplighet pÄ fallföretaget. Fallföretaget jÀmförs Àven med konkurrenter i branschen för att utreda generaliserbarheten för fallstudiens resultat pÄ branschen som helhet. En kvalitativ analys av ett fallföretag genomförs. Information erhÄlls genom intervjuer med fallföretagets VD och utvalda analytiker och branschkunniga, samt genom insamlande av finansiell data. En kvantitativ branschstudie genomförs i syfte att jÀmföra fallföretaget med dess konkurrenter.

Islamologen Jan HjÀrpe har en gÄng skrivit att ingen historieskrivning Àr oskyldig. Vilket Àven stÀmmer överens med den historia som presenteras i skolans undervisning. Historien Àr en del av sÄvÀl individens som nationens minne, dÀrför mÄste den konstant reproduceras. Historikern Ulf Zander har pÄpekat att för att ens identitet skall övergÄ till en identifikation mÄste den aktiveras och ges en innebörd. AlltsÄ mÄste en nationell, eller annan, identitet sÀttas i förhÄllande till nÄgon eller nÄgot annat för att göras legitim och anvÀndbar.

Aktiesparandet blir allt mer utbrett. I och med detta strÀvas det efter en sÄ hög avkastning som möjligt, placerare vill helst slÄ index. Huvudantagandet inom finansiell ekonomi Àr att marknaden Àr effektiv, vilket speglas i den effektiva marknadshypotesen. Om marknader Àr effektiva bör det inte vara möjligt att generera överavkastning och anomalier som kan utnyttjas som investeringsstrategier borde inte förekomma. Studiens syfte Àr att undersöka förekomsten av anomalier, mer precist: P/E-talseffekten, januarieffekten och julieffekten, under perioden 2000-2010. Forskningsprocessen Àr av deduktiv karaktÀr, dÄ redan befintliga teoriers riktighet testas med hjÀlp utav empiriska observationer. Vidare har vi vid studiens genomförande tillÀmpat ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt.Studien visar inte pÄ nÄgra statistiskt signifikanta resultat dÄ det gÀller förekomsten av P/E-talseffekten.

Syftet med vÄr studie Àr att studera förhÄllandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i aktieavkastning i nÀra anslutning till rapportsdagen. Vi Àmnar ocksÄ studera effekten av analytikernas uttalanden pÄ företagens aktiekurser. DÀrmed undersöker vi indirekt hur marknaden som helhet utvecklas med koppling till analytikernas vinstprognoser. Vi anvÀnder en kvantitativ studie, dÀr vi genom regressionsanalys undersöker sambandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i aktieavkastning i nÀra anslutning till rapportsdagen. Vidare anvÀndes ?Event study? metoden och finansiell marknadsdata för att möjliggöra undersökningen.

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.

Detta Àr ett examensarbete som handlar om ormbunkar, dÀr jag försöker ge en lite mer nyanserad bild av ormbunkarna som vÀxtgrupp Àn den som vanligen Àr rÄdande. Dels genom att beskriva deras fascinerande historia, förökning och odling och dels genom att beskriva ett större antal arter och sorter som skulle kunna vara intressanta att anvÀnda i svenska trÀdgÄrdar och parker, samt deras olika krav pÄ vÀxtförhÄllanden. Första delen av arbetet, som bygger pÄ litteraturstudier, belyser ormbunkarnas historia. BÄde i det lite lÀngre geologiska perspektivet och i det kortare perspektivet som odlade trÀdgÄrdsvÀxter, genom det Viktorianska Englands ?Fern craze? fram till dagens mer begrÀnsade anvÀndning. I ett arbete om ormbunkar kan man nÀstan inte undvika att gÄ in pÄ deras avvikande livscykel och nÀmna nÄgonting om hur man gÄr till vÀga för att föröka dem.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som bestÀmmer valet av kapitalstruktur hos företag pÄ stockholmsbörsen med utgÄngspunkt frÄn Graham & Harveys studie. Vidare Àmnar vi utreda hur viktiga faktorerna Àr för utformningen av kapitalstrukturen hos företag och om vi kan finna stöd för vÄra resultat i Graham & Harveys studie. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ ansats i form av en enkÀtundersökning. Vi utgÄr frÄn ett deduktivt perspektiv för att sÄledes testa befintlig teori. Vi har kommit fram till att vÄr undersökning finner stöd och till största del överensstÀmmer med Graham & Harveys studie.

Kvakificerad kunskap eller kuriosa Àr en lÀromedelsanalys av lÀroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte pÄ att granska om de utvalda lÀroböckerna genom aktörperspektiv förklarar mÀnniskans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgÄngspunkt i tidigare forskning kring lÀromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att lÀroböckerna tenderar att skrivas som stÀngda berÀttelser dÀr aktörerna framstÀlls som enskild isolerad fakta, vilket gör det svÄrt för lÀsaren att utvinna kvalificerade kunskaper frÄn den fakta som lÀroböckerna erbjuder..

Vi har analyserat Forum för levande historias material brott mot mÀnskligheten under kommunistiska regimer genom en hermeneutisk textanalys. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om materialet förmedlar historiemedvetande. Resultatet visar att materialet inte förmedlar det som krÀvs för att historiemedvetandet ska stimuleras. De historiska hÀndelserna sÀtts inte tillrÀckligt vÀl in i sitt sammanhang och det rÄder otydlighet betrÀffande vad som orsakade utvecklingen. Materialet redovisar inte tillrÀckligt mÄnga förklaringsperspektiv.

Uppsatsens syfte Àr att ge lÀsaren en uppfattning över problematiken som uppstÄr vid vÄrt nyttjande av jordens rÄvaruresurser. Uppsatsen försöker visa ett par alternativa vÀgar nÀr det gÀller vÄr framtida anvÀndning av resurserna och vilka konsekvenserna av respektive vÀgval kan bli. De vÀgval som uppsatsen behandlar Àr vad som hÀnder om vi gÄr in och reglerar anvÀndningen av rÄvaror och naturresurser mycket hÄrt vilket innebÀr att stora grupper mÀnniskor tappar sin försörjning. Det andra vÀgvalet som tas upp Àr att vi fortsÀtter med en hög konsumtion och dÄ blir problemet att resurserna tar slut snabbare med andra problem som följd sÄsom miljöförstöring och rÄvarubrist..