Syftet med denna uppsats var att undersöka hur begreppet energi skulle kunna anvÀndas som en förklaringsfaktor i historieundervisningen. Undersökningen bygger pÄ en textundersökning av tre av de mest anvÀnda historielÀroböckerna för kursen Historia A pÄ gymnasiet. Vi har studerat lÀroböckerna i olika nedslag, valda utifrÄn relevant miljöhistorisk forskning, för att se i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt historielÀroboksförfattare anvÀnder sig av energi som en förklaringsfaktor. UtifrÄn lÀroböckerna och forskningen har vi diskuterat hur begreppet energi skulle kunna vara en central förklaringsfaktor i den historiska förÀndringsprocessen. Undersökningens resultat visade att lÀroboksförfattare i relativt hög grad anvÀnder sig implicit av energibegreppet i sina framstÀllningar, Àven explicita exempel förekommer.

Forskningsproblem: De tvÄ forskningsfrÄgor vi utgÄtt frÄn i denna studie Àr: ? Hur ser företagens riskredovisning ut pÄ deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvÀgningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar Àven nÀrmare pÄ om det kan vara lÀmpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: VÄrt syfte Àr att kartlÀgga företagens riskredovisning till aktiemarknaden pÄ deras hemsidor och att undersöka de avvÀgningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta Àr en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjÀlp av en enkÀt och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingÄr i vÄr population Àr alla A-listade företag pÄ Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail pÄ deras hemsidor.

Historieförmedlingen i svenska folkskolan, historiesyn och fostran..

Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av nÄgot.  Bilder kan berÀtta om en historisk hÀndelse, visa hur det gick till och upprÀtta hur vi ska se pÄ ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en hÀndelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjÀlp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berÀtta. Vilka kÀnnetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska hÀndelser? Vad skymmer den ikoniska framstÀllningen?I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk hÀndelse.  Dessa bestÄndsdelar har jag sjÀlv sedan anvÀnt för att skapa en bild för att beskriva en pÄhittad historia i gestaltningen.Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. BÄde mÄlningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv hÀndelse.

Denna lÀroboksanalys Àr en studie med syfte att undersöka hur stormaktstidens mÀnniskor skildras i svenska historielÀroböcker för mellanstadiet. Detta för att öka medvetenheten kring vad text och bild ger för information om de mÀnniskor som levde under denna epok i Sverige. Metoden som anvÀnts Àr en kritisk diskursanalys eftersom den lÀmpar sig vÀl för att upptÀcka eventuella maktstrukturer baserat pÄ texters sprÄkliga uttryck. I den kvalitativa analysen ingÄr 8 böcker som riktar sig till mellanstadieelever och de kapitel som behandlats Àr de som berör tiden mellan 1611 och 1718. De böcker som analyserats visar i bÄde text och bild att stormaktstiden i Sverige anses vara en viktig epok i svensk historieskrivning.

I uppsatsen studeras representationen av William Shakespeares pjÀs Hamlet i affischsammanhang. Ett antal Hamletaffischer frÄn 1900-talet framtill 2008 beskrivs, tolkas och analyseras. Fokus ligger frÀmst pÄ det aktuella anslaget frÄn 2008 Ärs produktion pÄ Dramaten i Stockholm. Bakgrunden innehÄller kortare teoriavsnitt om klassisk och visuell retorik, bildstruktur, semiotik samt affischens historia och roll i dag. En kortare beskrivning av pjÀsens handling ger en naturlig ingÄng till den kortare presentationen av samtliga affischer som följer.

Det hÀr arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet Àr att undersöka hur den matematiska historiens innehÄll inom skolÀmnet matematik har utvecklats genom att jÀmföra lÀroböcker, intervjua lÀrare, samt att jÀmföra dagens lÀroplan och kursplaner med den förra lÀroplanen för gymnasiet, matematik för treÄrig naturvetenskaplig linje och fyraÄrig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag Àven försökt ta reda pÄ vad lÀrare tycker om matematisk historia och har dÀrför medelst intervjuer försökt ta reda pÄ vad dessa Äsikter stÄr för. FrÄgestÀllningar som besvaras i arbetet Àr hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i lÀroböcker och vad lÀro- och kursplaner sÀger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner sÀger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien pÄ olika sÀtt, har jag ocksÄ valt att granska de nationella proven, för att ta reda pÄ om de innehÄller nÄgot matematikhistoriskt inslag.

BARA BOSTÄDERPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvĂ€gen breder Tyresö gymnasium ut sig. VĂ„r ingĂ„ng blir att riva skolan, materialet ?kremeras? till tegelkross och sprids i en röd löparbana lĂ€ngs den befintliga landsvĂ€gen, att tillĂ„tas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstĂ„s som en del av det befintliga landskapet, det Ă€ndrar bara form och byter plats.Vad hĂ€nder nĂ€r man slĂ€cker ett lager i AutoCad?Det nĂ€rvarar i sin frĂ„nvaro.

Sammanfattning I denna uppsats har jag har valt att fokusera pÄ hur film anvÀnds i den svenska grundskolans obligatoriska historieundervisning i Ärskurserna 7-9. Tanken Àr att belysa hur film anvÀnds som redskap och komplement i undervisningen och pÄ vilket sÀtt filmen följs upp. Undersökningen har visat att anvÀndandet av film kan fungera som komplement i undervisningen, dÄ detta i mÄngt och mycket kan ge en djupare förstÄelse och inblick i mÀnniskors livsvillkor och samhÀllets förÀndringar genom historien. Men det Àr sjÀlva uppföljningen och bearbetningen av filmen som Àr avgörande om historiefilmer ska fungera i undervisningssyfte. Undersökningen utfördes som en halvtstrukturerad kvalitativ intervju.

MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..

Lyxmarknaden i vÀrlden har ökat, detta trotts den ekonomiska oron. VÄrt intressefÄngades dÄ vi observerat varumÀrken i Sverige vilka har en prestige kÀnsla men vioch massan Àndock har rÄd att köpa produkterna. Silverstein och Fiske (2003)definierar fenomenet som Masstige. Masstige Àr en sammansÀttning av orden prestigeoch massa, alltsÄ prestige som massan kan ha rÄd med. Syftet med undersökningen Àratt undersöka om masstigevarumÀrken i Sverige anvÀnder sig av klassiskamarknadsföringsstrategier som finns för lyxigavarumÀrken.

Problem & bakgrund: Den grundlÀggande problematiken med etisk redovisning Àr att den inte Àr lagstadgad, dÀrför kan företagen sjÀlva styra hur de vÀljer att redovisa den samt hur de vÀrderar informationen.  Etisk redovisning Àr ett viktigt och aktuellt Àmne som succesivt bör utvecklas i nÀringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat stÀlla högre krav pÄ företagen att ta sitt miljömÀssiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera pÄ den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr förklara vad etisk redovisning Àr samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka hur företag anvÀnder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen Àr att de faktorer som pÄverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta Àr storleken pÄ företaget, trovÀrdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch vÀljer att redovisa etisk redovisning likvÀrdigt det största företaget inom branschen.Det sista mÄlet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad etisk redovisning Àr. Etisk redovisning Àr en icke-finansiell redovisning som företag vÀljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

Smycken har en relation till en bÀrare och bÀraren har en relation till sina smycken. Som skapare av smycken har man en relation till bÄde smycken och bÀrare. En unik och viktig roll.BerÀttelser eller anekdoter som mÀnniskor berÀttar, bisarra fakta som man snubblar över titt som tÀtt, smÄ noveller. Detta Àr nÄgot som attraherar mig starkt. NÀr jag gör smycken tycker jag om att kunna berÀtta en historia om det smycket.

Bankerna har ett stort ansvar i samhÀllets finansiella system. En eventuell rubbning i kredit-systemet drabbar bÄde lÄntagare och lÄngivare. Banker sÄvÀl som vÀrdepappersinstitut mÄste noggrant kunna berÀkna och bedöma sin riskexponering för att pÄ sÄ sÀtt kunna gardera sig mot riskerna genom att hÄlla en kapitalbuffert. För att förhindra uppkomsten av bankkriser samt fÄ en finansiell stabilitet i samhÀllet infördes den 1 februari 2007 ett nytt regelverk, Basel II, gÀllande analysering och hantering av kreditinstitutens risk. Regelverket Àr en förfinad, mer individanpassad version av föregÄngaren Basel I.

Since 1820 there has been a continuous discussion about the contents of history courses and the current debate considering this school subject is no exception; it is as vital as ever. Both in educational policy and public debate the role of history as a school subject has been brought up for discussion.In this study the writer has chosen to study the politically independent interest organization HLF. The organization is a non profit association, which works for the consolidation of history in Swedish schools.The purpose of this study is to investigate how the organization HLF has received and met the ongoing debate on this issue. The writer has chosen to examine the strategies the organization has used in order to influence this school subject and if they have succeeded in doing this.To carry out this study the writer has made use of HLFÂŽs annuals as well as Aktuellt om historia, which is a publication that the organization issues three or four times a year. The conclusion of this study is that HLF has little influence when it comes to the formulation of the education of history.