Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska sma?fo?retag tilla?mpar samt hur dessa tilla?mpas. Dessutom a?mnar studien att kartla?gga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva pa? att tillfredssta?lla behovet av kapital.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgo?rs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfo?rdelning. Vidare behandlas entrepreno?rens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder.Metod: Studien utga?r fra?n ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man genom upplevelser presenterar och förmedlar historia och kunskaper om ett kulturarv. Detta har utmynnat i följande frÄgestÀllningar:Hur arbetar man för att visa och förmedla kunskap om kulturarvet Vadstena slott?Varför anvÀnder man sig av dramatiserade visningar nÀr man vill presentera Vadstena slott?Denna uppsats avser att belysa hur man förmedlar historia och kunskap om kulturarv samt Àven titta pÄ varför man anvÀnder sig av dramatiserade visningar. Jag har valt att begrÀnsa uppsatsen till att studera frÀmst Vadstena slott och dess turistiska aktiviteter som de ser ut idag..

Jag har i denna undersökning studerat fyra historielÀrares bedömningsunderlag för kursen Historia A pÄ gymnasiet. Syftet med detta Àr att jag vill belysa hur historielÀrare tÀnker om och anvÀnder sig av olika historiska perspektiv i sin undervisning och sin bedömning. För att kunna dela in lÀrarnas examinationsuppgifter utgick jag ifrÄn tre olika kategorier; politisk historia, krigshistoria och kulturhistoria. En intervju genomfördes ocksÄ med varje lÀrare bland annat kring vad som framkommit i min analys.SammanstÀllningen av intervjumaterialet visar att alla fyra lÀrare anser att det kulturella perspektivet skall vÀga tyngst i undervisningen och i examinationsfrÄgorna. De menar framförallt att det Àr viktigt att studera vilka livsvillkor och förutsÀttningar mÀnniskor har levt med genom tiderna.

Jag ville undersöka om man kan anvÀnda en PowerPoint som lÀromedel för att elever ska fÄ kunskap om och förstÄ vikten av kÀllkritik. Jag ville fÄ svar pÄ hur eleverna resonerar nÀr de hittar kontrasterade kÀllor som berÀttar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag ocksÄ fÄ veta hur jag som pedagog kan underlÀtta inlÀrning av kÀllkritik med hjÀlp av en historia frÄn svunnen tid som krÀver förklaring inom omrÄden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svÀlt och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet frÄn Älder 16 - 18 Är som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. DÀrefter genomfördes en diskussion om inlÀrning, kÀllkritik, lÀroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jÀmförelse. Att fÄ elever sjÀlva kÀnna ett behov av att ifrÄgasÀtta kÀllor Àr starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehÄller mÄnga teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala Àmneskunskaper i kÀllkritik utan det Àr i samspel i diskussioner med lÀrare och klasskamrater dÀr eleverna kan nÀrma sig ett flertal av olika kurser och mÄl.

I följande uppsats undersöks hur demokratiseringsprocessen i Sverige framstÀlls i utvalda lÀroböcker för historia i grundskolans senare Är. Uppsatsen Àr en textanalys, som utgÄr ifrÄn Ammerts teoretiska analysmodell för lÀromedel. Den svenska skolan ska enligt statens styrdokument genomsyras av demokratiska vÀrderingar och i denna uppsats undersöks hur detta kommer till uttryck och konkretiseras i historielÀroböcker. Vi har fokuserat sÀrskilt pÄ hur demokrati framstÀlls som normativt, alltsÄ det önskvÀrda och efterstrÀvansvÀrda. Resultatet visar pÄ att demokrati och demokratiska vÀrderingar skildras positivt och normerande i lÀroböckerna, ofta med det nuvarande samhÀllet som facit..

FrÄn Är 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrÀttspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affÀrsvÀrldens generalindex) med ca 200 procent. Det har sÄledes skett en vÀrdestegring pÄ tillgÄngar i Sverige med i genomsnitt nÀrmare 165 procent pÄ 10 Är.VÄr frÄgestÀllning Àr: Bör Riksbanken motverka dessa tillgÄngsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat tvÄ explicita mÄl dÀr den ena Àr att upprÀtthÄlla stabilt penningvÀrde, och det andra att upprÀtthÄlla finansiell stabilitet. TillgÄngsprisökningar kan pÄverka möjligheten att klara bÄda dessa mÄl. Det första mÄlet genom att KPI (inflationen) pÄverkas direkt via ökad konsumtion pÄ grund av förmögenhetseffekter.

Uppsatsen bestÄr av en lÀroboksanalys av tre böcker anpassade för Historia A pÄ gymnasiet, dÀr syftet Àr att visa vilket utrymme vÀrlden utanför Europa under 1800- talet och 1900- talet fÄr. Jag kommer ocksÄ att titta pÄ hurvida lÀroböckerna lever upp till fyra av Tom Wikmans tio principer om hur en god lÀronok bör vara utformad, som han har skrivit i avhandlingen PÄ spaning efter den godo lÀroboken. Vidare kommer jag att titta pÄ kursplanen och se vilka mÄl som finns för Historia A, och detta för att ta reda pÄ vad som faktiskt stÄr, men ocksÄ om det Àr möjligt att utöva undervisning enbart med hjÀlp av boken och samtidigt uppnÄ kursmÄlen. Undersökningen Àr bÄde kvantitativ, dÄ sidor kommer att rÀknas och presenteras, och kvalitativ, dÄ resultaten av den kvantativa undersökningen tolkas och analyseras. KÀllor som frÀmst anvÀnds Àr tre lÀroböcker och skolans styrdokument, men ocksÄ tidigare avhandlingar som rör Àmnet.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur perspektivet hÄllbar utveckling framtrÀder i tre historielÀroböcker för gymnasiet: Alla tiders historia Maxi, Perspektiv pÄ historien A och Epos historia ? För gymnasieskolans kurs A och B. Dessutom har vi, utifrÄn historiedidaktisk teori kring begreppet historiemedvetande, klarlagt i vilken utstrÀckning de undersökta lÀroböckerna kan utveckla elevers handlingsberedskap. VÄr metod har varit hermeneutisk och i lÀromedelsanalysen har vi utgÄtt frÄn vÄr förkunskap om historien, en definition av hÄllbar utveckling samt teorier om historiemedvetande. Nedslagen som analyserats i böckerna har varit följande: upptÀckterna, mellankrigstiden och svensk nutidshistoria. Resultatet visar att perspektivet hÄllbar utveckling gör sig gÀllande, dock i olika utstrÀckning beroende pÄ nedslag och lÀrobok.

Uppsatsens syfte Àr att förklara skillnaden i varför företag noterade pÄ Stockholmsbörsen lÀmnar olika upplysningar om risker och osÀkerhetsfaktorer. Studien baseras pÄ företag noterade pÄ Stockholmsbörsen OMX, Large-, Mid-, och Small Cap. Sammanlagt granskas 200 noterade bolag utifrÄn dess Ärsredovisningar. Undersökningen delas in i fyra olika riskkategorier; finansiell risk, affÀrsrisk, operationell risk samt strategisk risk. Varje kategori, med sina beroende variabler, analyseras var för sig.

I forskning om den mÄngkulturella skolan ges stort utrymme Ät undervisning som bedrivs dÀr i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieÀmnet. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur lÀrare i historia bedriver sin undervisning med en mÄngkulturell elevsammansÀttning.Den teoretiska utgÄngspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur Àr kvalitativ och tar sin utgÄngspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktÀr. Respondenterna utgjordes av sex stycken lÀrare i historia som undervisade pÄ mÄngkulturella högstadieskolor i nordöstra SkÄne. RÄmaterialet frÄn intervjuerna analyserades med hjÀlp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns tvÄ diskurser betrÀffande historieundervisning med den mÄngkulturella elevsammansÀttningen.

A new curriculum, entailing news for teachers as well as students, was implemented in 2011. Among other things History has been given a more prominent position in that every student will now study the subject. Can this decision lead to history being used more in the future?The aim of this thesis is to study the new curriculum, Gy11, as well the Lpf94 and Lgy70, based on Klas-Göran KarlssonŽs typology where the use of history is divided into seven different categories. I will analyze the curricula, looking at what different uses of history that can be discerned as well as what changes have been made over time.

Arbetet Àr en studie om hur sju högstadielÀrare i SkÄne tolkar och arbetar med begreppet historiemedvetande. Genom den nya kursplanens betoning pÄ historiemedvetande i det övergripande syftet tycker vi det Àr intressant att studera lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt dÄ de vill fördjupa elevernas historiemedvetande. LÀrare, kursplan och lÀroböcker uppvisar överlag en eurocentrisk bild av historien vilket leder oss in i frÄgan kring hur lÀrare kan arbeta med att utveckla och fördjupa historiemedvetandet hos alla elever i det mÄngkulturella klassrummet. NÀr elever med en icke europeisk historiekultur inte fÄr sin historia ÄskÄdliggjord i skolan finns risken att deras historiemedvetande inte utvecklas och fördjupas. Vi vill med undersökningen ocksÄ stÀlla frÄgan ifall narrativ historia kan vara en metod att utveckla historiemedvetandet hos alla elever.

Det primÀra syftet med uppsatsen Àr att studera relationerna mellan de nya och de etablerade börsmarknaderna i EU för att se om det ha skett nÄgon förÀndring under perioden 1996-2005. Ett sekundÀrt syfte Àr att undersöka huruvida den finansiella integrationen inom unionen har blivit starkare under den studerade tidsperioden. I syfte att kunna besvara de frÄgor som vi Àr intresserade av anvÀnder vi oss av VAR-metoden. Med hjÀlp av "impulse response" berÀknade vi hur snabbt en hÀndelse sprider sig mellan de undersökta börsmarknaderna samt hur lÄng tid det tar innan dessa Äter Àr i jÀmvikt. "Variance decomposition" talar om för oss i vilken utstrÀckning de olika börsmarknaderna pÄverkar varandra.

This thesis examines the establishment of auditors as third party assurers of sustainability reports in Sweden. This is done through a qualitative case study that examines the subject from both a preparer?s and an assurer?s perspective. Empirical data was analyzed using a combination of agency- and legitimacy theory. The study reaches the conclusion that sustainability reporting companies in the study demand a verification service for reported sustainability data in order to increase creditability, meet increased stakeholder demand and increased accounting complexity.

Vi har valt att göra vÄrt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete dÀr ett Àmnesövergripande projekt har planerats och genomförts. UtgÄngspunkten för projektet har varit SVT:s ?HistorieÀtarna?. Syftet har varit att undervisa utifrÄn ?den lilla historien? för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att lÄta eleverna laga och Àta mat frÄn 1800-talets Sverige.