Uppsatsen syftar till att undersöka vilka försvarsstrategier som svenska företag anvÀnder sig av efter det att ett fientligt bud har lagts, samt vilka som kan anses vara effektiva i avsikt att avstyra uppköpserbjudandet alternativt höja budet. Studien Àr en totalundersökning av fientligt lagda bud i Sverige mellan Ären 1996-2006. Försvarsstrategiernas effektivitet mÀts utifrÄn tvÄ parametrar, dels om köpet avstyrts och dels om försvarsÄtgÀrderna resulterat i ett högre bud i de fall dÀr uppköpet gick igenom. Den första regressionen visade att vit riddare och finansiell omstrukturering Àr effektiva instrument i avseende att antingen fÄ budet att dras tillbaka eller att höja budet. Efter att en indelning i stark respektive svag effektivitet gjorts genomfördes ytterligare tvÄ regressioner varvid den första visade att anvÀndandet av vit riddare minskar risken för att ett fientligt bud gÄr igenom.

Jag hade inte kommit i kontakt med nÄgon undersökning som fokuserat pÄ lÀroböckers behandling av miljön, vilket lÀmnade en lucka i forskningen. Syftet med undersökningen blev dÀrmed att försöka fylla denna lucka, vilket skulle uppnÄs genom att studera tvÄ gymnasielÀroböcker i historia och deras uttryck för miljöperspektiv. Undersökningens resultat visar att författarna till bÄda böckerna ger uttryck för miljöperspektiv, men att det Àr Epos författare som gör detta mest konsekvent. I bÄda böckerna behandlas mÀnniskans samspel med naturen frÀmst i Àldre kulturer, men Àven i stor utstrÀckning i samband med industrialiseringen samt under miljödebatten som vÀxte fram pÄ 1960-talet. Vad det gÀller karaktÀren pÄ de miljöperspektiv som uttrycks sÄ utgÄr majoriteten av dessa frÄn hur naturen och de omgivande förutsÀttningarna pÄverkat mÀnniskan och dess samhÀllen.

Elevers empatiska förstÄelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism Àr intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. LÀrdomar vi kan dra av Förintelsen Àr dÀrför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar pÄ samhÀllets vÀrdegrund: demokrati, mÀnskliga rÀttigheter, tolerans och tÄlamod samt opposition mot rasism och totalitÀra ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sÀtt att hantera historia och ger förslag pÄ hur Förintelseöverlevandes berÀttelser kan föras vidare in i framtiden. Den teoretiska basen Àr ett hermeneutiskt perspektiv pÄ den muntliga historiens anvÀndningsomrÄden, dess pÄlitlighet och betydelse som kÀlla samt vittnesmÄlens möjlighet att utveckla empatisk förstÄelse. Uppsatsen tar upp svÄrigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsÀndare och mottagare, med hÀnsyn till möjligheten att förmedla vittnesmÄl med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förstÄelse..

Syftet med denna studie var att genom att mera aktivt bredda historieundervisningen till att innefatta sÄvÀl nationell som lokal historia öka det historiska intresset. Jag har i min undersökningsgrupp, 24 stycken 14-Äringar, arbetat med historia ur en rad olika didaktiska modeller i en sju veckors period. Den egna elevinsatsen har varit ett tonbÀrande inslag och den dialektiska pedagogiken har satts i centrum. SjÀlva studien som helhet prÀglas av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och mÀtinstrumenten har bestÄtt av enkÀter, observationer och undersökningsgruppens egna skriftliga kommentarer. Resultatet visar att man kan utkristallisera tre olika elevkategorier, de redan intresserade vilka upplevs ha fÄtt utökat intresse, de mÄttligt intresserade som gör vad som föreskrivs samt en grupp som visade ointresse och som i detta exempel presterade svagt prov pÄ eget kunskapshÀmtande.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare, utifrÄn ett interkulturellt perspektiv, tillgodoser samtliga elevers historiemedvetande och historieidentitet i en klass dÀr det finns elever med annan etnisk bakgrund Àn svensk. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer pÄ fem lÀrare, samtliga verksamma historielÀrare i Ärskurs fem. Av resultatet i undersökningen framgick att lÀrare inte ser detta som prioriterat i undervisningen. Dessa slutsatser kan vi dra dÄ lÀrarna prioriterar och lÀgger stor vikt vid den historiska kanon som representeras i historiska lÀroböcker..

Syftet med detta arbete Àr att diskutera förhÄllandet mellan historisk spelfilm och historieundervisningen i den svenska skolan idag. Spelfilm har blivit en del av elevers vardag och historiker diskuterar i allt högre grad hur historia anvÀnds i spelfilmer och hur detta pÄverkar vÄrt historiemedvetande. Möjligtvis Àr det sÄ att detta bruk av historia leder till ett nytt historiemedvetande. Film kan ses som ett pedagogiskt redskap, en upplevelse som leder fram till intresse och kunskap. Vad detta arbete strÀvar mot Àr att undersöka om man kan lÀra sig nÄgot om det förflutna genom historisk spelfilm samt om historisk spelfilm kan utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet tar sin utgÄngspunkt i ett projekt om historisk spelfilm genomfört med högstadie- och gymnasieelever pÄ tvÄ skÄnska skolor. Med avstamp i visandet av tvÄ filmer om medeltiden; Robin Hood- Prince of Thieves och En riddares historia, diskuteras faktakunskap, förstÄelse och historiemedvetande..

TrÀffsÀkerheten pÄ Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett Àr lÄg, 40 procent, men enligt tidigare studier Àr den lÀgre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyrÄerna i vÀrlden, Big four, marknadsför sig med sin branschkÀnnedom och flera studier pekar pÄ att de har högre revisionskvalité Àn mindre byrÄer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns nÄgon skillnad pÄ kvalitén mellan de fyra största och de mindre byrÄerna. Syftet med denna studie Àr att pröva om stora byrÄer har högre kvalité Àn medelstora och smÄ byrÄer och om det finns skillnader mellan de enskilda byrÄerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mÀter vi i form av GC-varningar och anmÀrkningar pÄ finansiell stress (eget kapital understiger hÀlften av aktiekapitalet).

De senaste Ärens stora redovisningsskandaler har lett till ökade krav pÄ bolagsstyrning och intern kontroll. Bolagsstyrningens fyra hörnstenar bestÄr av styrelsen, den verkstÀllande ledningen,internrevisionen och externrevisionen. En solid bolagsstyrning krÀver ett effektivt samspel mellan dessa fyra parter. I vÄr uppsats fokuserar vi pÄ intern- och externrevisionens roller och relationer. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för internrevisionens och externrevisionens respektive roller, undersöka om koden alternativt SOX har pÄverkat deras roller samt beskriva hur de arbetar och samverkar för att stÀrka den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen för att tillsammans skapa en effektiv revision.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrÄn delvis strukturerade intervjuer med tre internrevisorer och tre externrevisorer samt sekundÀrdata som litteratur, artiklar och Internet.Undersökningen visar att internrevisionen och externrevisionen har olika uppdragsgivare och olika granskningsinriktning, men det ligger i bÄda parters intresse att kvalitetssÀkra den interna kontrollen över finansiell rapportering.

Elever i den svenska grundskolan ska enligt 1994 Ärs lÀroplan inhÀmta ?kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, sprÄk, religion och historia?. För att skolorna ska kunna fullfölja detta uppdrag krÀvs det att lÀroböckerna tar upp frÄgor om den samiska kulturen och samernas levnadsförhÄllanden pÄ ett korrekt och mÄngsidigt sÀtt. En granskning gjord av Statens Institut för LÀromedel (SIL) 1990 betrÀffande hur de samiska förhÄllandena behandlas i lÀromedel i de samhÀllsorienterande Àmnena visade pÄ stora brister ? samerna var i stort sÀtt osynliga i dessa lÀroböcker.

BAKGRUND: AllmÀnheten Àr medveten om att historia Àr ett viktigt Àmne för förstÄelsenför samtiden och för att kunna tolka dÄtiden. Historia hjÀlper mÀnniskor att fÄ en förestÀllningom demokratins vÀrld, uppfattning och förstÄelse för andra mÀnniskors kulturarv samt hjÀlpermÀnniskan att skapa sin identitet. Det har i Ärtionden debatterats om historieÀmnets existensoch omfattning i skolans vÀrld av sÄvÀl historielÀrare, historiker, politiker som massmedia.Det Àr pÄ grund av detta vi vill undersöka vad elever tycker om Àmnet.SYFTE: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka i hur stor utstrÀckning elever Àr intresseradeav historieÀmnet i Ärskurs fem. Vi vill ta reda pÄ vad elever Àr intresserade av i historieÀmnetsamt vilka pedagogiska metoder i undervisningen som medför ett ökat intresse hos elever.METOD:Vi har genom en kvantitativ studie delat ut frÄgeformulÀr till elever i Ärskurs fem pÄ tvÄskolor i vÀstra Sverige. UtifrÄn bakgrund, teoretisk utgÄngspunkt och insamlad empiri har visedan bearbetat och analyserat elevers historieintresse med hjÀlp av SPSS (Statistical Packageof Social Science) version 17.RESULTAT:I vÄr studie kom vi fram till att elever Àr intresserade av hur mÀnniskorna levde förr i tiden,andra lÀnders historia och lokalhistoria.

Det hÀr Àr en jÀmförande studie av tvÄ skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar pÄ bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lÀrare uppfattar förhÄllandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn dÀr det gÄr att göra bedömningar utifrÄn strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som krÀver tolkningar. Elevers och lÀrares syn pÄ kunskap Àr lika inom de bÄda systemen.

Matematiken ses ofta som ett grÄtt, trist Àmne. GÄr det att ?fÀrglÀgga? med hjÀlp av estetiska Àmnen som redan finns pÄ skolan som t ex dans och musik. Dans och musik Àr en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhÀllet Àr musiken tillgÀnglig för alla, via internet, tv etc. NÀr musik och dans ofta Àr en central aktivitet hos ungdomar och fÄngar deras uppmÀrksamhet, varför skulle det inte kunna anvÀndas i undervisningssyfte? Genom att berÀtta om matematikens historia sÀtter vi fÀrg pÄ den ytterligare, och gör matematiken mer levande.Matematikens och naturvetenskapens historia gÄr lÀngre tillbaka Àn civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första stÀderna har vuxit fram.

Internationalisering har lÀnge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillvÀxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock bÄde fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende pÄ företagets internationaliseringsprocess, det vill sÀga pÄ vilket sÀtt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mÀngd forskare inom internationell affÀrsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men mÄnga av de senare forskningsresultaten tyder pÄ att ett icke-linjÀrt samband existerar. Inga likande studier har gjorts pÄ svenska företag vilket denna studie Àmnar göra.

Narrative history has a long tradition in history teaching. But during the decades after the second world war, the attitude to storytelling has been seen with doubt and skepticism. There are many indications in Swedish society and media that the narrative story today stand strong. But is narrative history useful in everyday teaching? This essay is a study of narrative history in a Swedish and Scandinavian perspective the latest thirty years.

The object of this master thesis is to study the reading practices offive women as they themselves remember them from theirchildhood and youth in the middle of the 20th century. The study inparticular targets the respondents? reading in relation to the normsfor girls? and young women?s reading at the time. The thesis takesas its starting point the presentation of the respondentsÂŽ readingmemories, based on motifs, preferences and experiences. Equallyimportant is the presentation of the relationship between thesememories and the social discourse their reading practices were partof.