Sammanfattning Detta arbete har som syfte att ge förslag pÄ hur man kan anvÀnda sig av Malmös parker i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgÄngspunkt i den offentliga grönskan. Metoderna jag anvÀnt mig av har varit litteraturstudier av olika slag samt förelÀsningar, samtal och grupparbete under kursen Stadens historia pÄ Malmö Högskola samt studiebesök pÄ Malmö stadsarkiv och stadsbibliotek. Vidare redovisas stöd för tanken att arbeta utifrÄn parkerna lokalhistoriskt i styrdokumenten och inom historiedidaktiken. En modell för hur man kan anvÀnda parken som ett pedagogiskt redskap presenteras samt en förteckning över litteratur innehÄllande olika övningar och uppgifter att anvÀnda i samband med parkbesöken..

Att hitta rÀtt i dagens snÄriga förvÀrvsdjungel Àr komplicerat. Detta arbete fokuserar pÄ de problem som möter ett förvÀrvande företag i den inledande fasen av förvÀrvsprocessen..

Syftet med den hÀr uppsatsen var att utforma ett kursupplÀgg till A-kursen i historia pÄ gymnasiet som utgÄr frÄn perioden 1900-2009. Vi ville undersöka om man genom ett sÄdant upplÀgg kunde uppnÄ kursmÄlen och samtidigt skapa ett bra underlag för att fördjupa historiemedvetandet hos eleven. Historiemedvetande och genealogi var tvÄ centrala teoretiska begrepp i utformandet och utvÀrderingen av upplÀgget. I kursupplÀgget arbetar vi oss framÄt genetiskt frÄn Är 1900 och gör genealogiska kopplingar till den tidigare historien. Perioden 1900-2009 delades in i 10 arbetsomrÄden, dÀr viktiga hÀndelser och skeenden behandlades, och utifrÄn vilka genealogiska kopplingar gjordes.

Bakgrund och problem: För att företag ska klara sig i den hÄrda konkurrenssituationsom rÄder idag krÀvs att de stÀndigt förÀndras. Dessa förÀndringar bör genomföras pÄett sÄdant sÀtt att de gynnar företagets prestation genom att öka medarbetarnasmotivationsnivÄ. Att dra nytta av företagets humankapital blir allt viktigare dÄ det somdriver lönsamhet och tillvÀxt i ett företag rör sig frÄn utnyttjandet av fysiska resurser tillatt anvÀnda sitt icke?materiella kapital optimalt. Utmaningen företagen stÀlls inför idagÀr att stÀndigt förbÀttra sin prestation för att locka kunder och klara konkurrensen.

Denna uppsats Ă€r en fallstudie av Söderhalls RenhĂ„llningsverk AB (SÖRAB):s miljöredovisning. Deras motiv till att miljöredovisa Ă€r att deras intressenter ska kunna se vad de har för miljöpĂ„verkan. SÖRAB:s miljöredovisning innehĂ„ller ingen finansiell information vilket gör det svĂ„rt att skapa sig en bild av miljöarbetets ekonomiska effekter. Även KPMG har intervjuats för att ge en allmĂ€n bild av miljöredovisning. Avsaknaden av enhetliga regler och det stora utbudet av olika rekommendationer gör det inte lĂ€tt att fĂ„ klarhet om vad som ska tas med i en miljöredovisning.

Att placera pengar pÄ aktiemarknaden i syfte att fÄ en god avkastning Àr för mÄnga vÀldigt attraktivt. De lite mer försiktiga vÀljer andra sÀkrare alternativ sÄsom bankkonto och rÀntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier Àn i rÀntepapper Àr förstÄs att det Àr högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare vÀljer att positionera sig för aktiemarknaden sÄ Àr det av stort intresse att kunna vÀrdera om börsen Àr sunt prissatt. Att placera pengar pÄ en kraftigt övervÀrderad börs kan fÄ olyckliga följder för den enskildes ekonomi.

Arbetet handlar om hur bilden av Gustav Vasa förÀndrats i lÀroböckerna i historia för folkskola, realskola och grundskola. Fokus ligger pÄ hur och varför bilden av honom har förÀndrats. För att fÄ en förstÄelse för detta har vi Àven studerat vilken bild styrdokumenten velat förmedla av honom. Vi har gjort en textanalys, utifrÄn Stefan Selanders analysmodell, av sju lÀroböcker i historia och vi har analyserat styrdokumenten utifrÄn Magnus Hermansson Adlers modell. Vi har kommit fram till att bilden av Gustav Vasa har förÀndrats och att den har gjort sÄ i takt med den politiska debatten. Vi kan Àven se att man valt att ta upp samma hÀndelser ur Gustav Vasas liv men att man sedan tolkat dessa utifrÄn olika motiv..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill ta reda pÄ hur verksamma lÀrare undervisar i historia i Ärskurs 4-6 och vilka metoder som anvÀnds. I arbetet har vi tvÄ frÄgestÀllningar, vÄr huvudfrÄga Àr Vilken metodik och didaktik anvÀnder lÀrarna i sin historieundervisning för att elever i Ärskurs 4-6 ska fÄ ett historiemedvetande? och delfrÄgan Àr Vilken betydelse fÄr den nya reformen (behörighet, legitimation och ny lÀroplan) för historieundervisningen? Mycket av den forskning vi anvÀnder oss av Àr tyvÀrr inte riktat mot Ärskurs 4-6. Detta har gjort att vi har fÄtt anpassa oss till och dra paralleller till den forskning som finns nÀr vi skulle framstÀlla vÄrt resultat och analys. De teorier vi har anvÀnt oss av utgÄr frÄn John Deweys teori om lÀromiljö och lÀroprocesser och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv.

Kvakificerad kunskap eller kuriosa Àr en lÀromedelsanalys av lÀroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte pÄ att granska om de utvalda lÀroböckerna genom aktörperspektiv förklarar mÀnniskans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgÄngspunkt i tidigare forskning kring lÀromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att lÀroböckerna tenderar att skrivas som stÀngda berÀttelser dÀr aktörerna framstÀlls som enskild isolerad fakta, vilket gör det svÄrt för lÀsaren att utvinna kvalificerade kunskaper frÄn den fakta som lÀroböckerna erbjuder..

Mellan 1957-61 utredde Nordiska Vattenkraftskommitén möjligheterna att vÀnda pÄ Kalix- och Torne Àlvsystem sÄ att dessa Àlvar skulle fÄ sin mynning i Atlanten istÀllet för i Bottenviken. Detta gigantiska vattenkraftprojekt utreddes i en tid dÄ det svenska samhÀllet prÀglades av hög tillvÀxt, framtidstro och stora strukturomvandlingar vilket Àven karaktÀriserade det statliga vattenkraftsföretaget Vattenfall. Planerna vÀckte dock stort motstÄnd bland kommunerna i Àlvdalen och frÄn internationellt naturskyddshÄll. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva planerna för det största vattenkraftsprojektet i Sveriges historia och resonera kring vilka miljöetiska vÀrderingar som kan ha styrt utredningsarbetet och hur projektet kan förstÄs i ljuset av dÄtidens samhÀllsmönster..

Uppsatsen syfte Àr att studera vilka ord elever med svenska som andrasprÄk finner svÄra i gymnasieskolans lÀrobokstexter i historia och vad de gör nÀr de inte förstÄr ett ord. Detta resultat har sedan jÀmförts med vad lÀrarna anser om lÀrobokstexterna och vilka ord de tror Àr svÄra och slutligen har jag studerat vad som stÄr i skolans styrdokument. Uppsatsen bestÄr i huvudsak av en kvantitativ undersökning, men har mindre kvalitativa inslag.Som underlag för min undersökning har 32 elever pÄ tvÄ gymnasieskolor i VÀstsverige fÄ genomföra en allmÀn enkÀtdel och en ordförstÄelsedel, Àven de lÀrare som intervjuats har fÄtt genomföra ordförstÄelsedelen med uppmaning att stryka under de ord som de tror att eleverna finner svÄra. OrdförstÄelsedelen bestÄr av fem texter, alla hÀmtade ur lÀroböcker som anvÀnds i gymnasieskolans undervisning i historia. Resultatet av undersökningen har sedan jÀmförts med tidigare forskning i Àmnet.För att finna en struktur för vilka ord eleverna har svÄrt med har jag anvÀnt mig av en klassificeringsmodell framtagen i OrdiL-projektet vid Göteborgs universitet.

Huvudsyftet med vÄr uppsats var att i första hand undersöka vilka intentioner som lÄg bakom idén att införa en obligatorisk historiekanon i den danska grundskolan, men Àven se hur Svend SÞdring Jensens tre historieundervisningsteorier kan tillÀmpas i den danska kanonrapporten. Resultatet visade att kanonrapporten först och frÀmst kritiserade de danska elevernas kunskaper i historia och kronologi samt lÀrarnas bristfÀlliga kunskaper i Àmnet. Detta var ocksÄ de huvudargument som försvare och föresprÄkare för en obligatorisk historiekanon manade fram i den aktuella debatten kring Àmnet. Resultatet av vÄr studie kring kanon-rapporten kunde vi Àven hÀrleda till tvÄ av SÞdring Jensens tre undervisningsteorier, det vill sÀga den objektivistiska och klassiska teorin. Vi hade Àven som syfte att undersöka hur de danska lÀrarna sÄg pÄ förslaget med en obligatorisk kanon. Det vi kom fram till var att lÀrarna var tillfredsstÀllda med de mÄl som lÀroplanen för historia frÄn Är 2004 behandlar, och att en obligatorisk kanon inte skulle förÀndra elevernas syn eller kunskap nÀr det gÀller historieÀmnet.

Denna uppsats fokuserar pÄ mÀnniskans subjektiva verklighetsuppfattning kring skogsmiljöer, utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. FrÄn olika aktörers livsvÀrldar har relationen till begrepp som natur, kultur, kulturmiljöer och kulturmiljövÄrd studerats, liksom hur aktörernas förhÄllande till detta i sin tur pÄverkar vad som anses vara bevarandevÀrt. För att genomföra detta har intervjuer utförts med aktörer i anknytning med projektet Skog och Historia eller skogsbruk pÄ sÄvÀl central, regional som lokal nivÄ. UtifrÄn detta har aktörernas begreppstolkningar interpreterats till att kulturen Àr den tolkning som var och en av aktörerna gör. Detta resulterar i att kulturbevarandet pÄverkas subjektivt, vilket i sin tur kan komma att pÄverka livsvÀrlden..

Examensarbetet utgör en lÀromedelsstudie som granskar omrÄdet imperialismen i fem lÀroböcker i historia för gymnasiet kurs A. Metoden arbetet anvÀnder sig av en innehÄllsanalys och en syftesrelaterad analys med en exponerande kritik. Arbetet utgÄr ifrÄn orientalisten Edward Saids postkoloniala teori och övertar Àven Luis Ajagån-Lester och Masoud Kamalis begreppsapparater vid analysen av de granskade lÀroböckerna. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om lÀroböcker i historia för gymnasieskolan innehÄller ett företrÀdelsevis vÀsterlÀndskt perspektiv, det vill sÀga om lÀrobokstexterna utgÄr frÄn aktörer i VÀsteuropa och USA. Om sÄ Àr fallet, vad ett sÄdant vÀsterlÀndskt perspektiv kan medföra.

Uppsatsen syftar till att genom en jÀmförande analys undersöka Stefan Löfvens och Fredrik Reinfeldts historiebruk under valrörelsen 2014, för att pÄ sÄ sÀtt se pÄ vilket sÀtt ideologiska skillnader pÄverkar anvÀndandet av historia. Det finns förhÄllandevis fÄ studier gjorda om de borgerliga partierna, och om deras förhÄllande till de partier som ligger till vÀnster pÄ den politiska skalan. Tidigare undersökningar har frÀmst fokuserat pÄ partiernas historia. Denna uppsats handlar istÀllet om dagens politikers anvÀndande av historien. Uppsatsens kÀllmaterial utgörs av tal som partiledarna hÄllit under valrörelsen.