This study revolves around calculating the extent of appearance of both anonymously and named men and women as well as determining whether or not Yvonne Hirdman?s gender theory is applicable on two versions of a Swedish educational history textbook called Epos: historia: för gymnasieskolans kurs A (2008) and Epos [historia] 1b (2012), published for two different curriculum. Our qualitative investigation of two parts of the book?s content proves that the two principles of gender system are present in both books, although to a lesser extent in the latter version. Calculating the material, results have shown that anonymous men and women are almost equally presented in Epos 2012, which is not the case in the 2008 version.

Syftet med denna rapport Àr tvÄdelat. För det första görs ett försök att pÄ ett djupare plan studera stödet för anvÀndandet av problembaserat lÀrande som metod inom den gymnasiala historieundervisningen. Det föreligger en stor likhet mellan den problembaserade arbetsmodellen och den metod som historiker i allmÀnhet anvÀnder sig av. Det gÄr ocksÄ att finna stöd för metoden ur ett samhÀllsperspektiv. Den snabbt vÀxande, och skiftande kunskapsmassan krÀver ett problematiserande, och kritiskt förhÄllningssÀtt.

Denna studie behandlar Àmnet finansiell bootstrapping av smÄföretag, vilket Àr ett Àmne som fÄtt en ökad betydelse de sista decennierna. Detta beror pÄ att stor del av Sveriges nÀringsliv bestÄr av 99,3 procent smÄföretag, vilket indirekt innebÀr att dessa företag Àr viktiga för den svenska ekonomin. Finansiell bootstrapping inkluderar metoder för att minimera eller eliminera utflödet av finansiella medel och metoder för att öka hastigheten pÄ inflödet av finansiella medel. Detta blir aktuellt dÄ företagen behöver hitta alternativa finansieringsmöjligheter, vilket som sagt finansiell bootstrapping innebÀr.Speciellt nystartade- och smÄföretag kan stöta pÄ problem vid sina finansieringsbehov, dÄ det i dessa sammanhang kan existera ett finansiellt gap. FinansiÀrers utbud av kapital respektive smÄföretagens efterfrÄgan pÄ ytterligare pengar, synkar inte med varandra.

Föreliggande uppsats Àr en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i lÀroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod frÄn 1950 talet fram till början pÄ 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framstÀller och integrerar kvinnan i lÀroböcker i Àmnet historia för gymnasieskolanmellan Är 1957-2004. De frÄgor som stÀllts Àr hur kvinnan framstÀlls och integreras i lÀroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i lÀroplaner och pÄ vilket sÀtt dessa intentioner i sÄ fall appliceras och realiseras i lÀroböckerna? Tanken har varit att fÄnga in det tidsbundna i skolans vÀrderingar rörande detta tema. GenomgÄng av lÀroböckerna har följt tvÄ teman vilka Àr genusperspektiv och lÀroplaner.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva om kulturhistoriska inslag anvÀnds i modersmÄlsundervisningen, hur elever upplever det och hur lÀrare uppfattar elevernas motivation för att lÀra sig modersmÄl med hjÀlp av kulturhistoriska inslag. Vi anvÀnde enkÀter för att samla in informationen frÄn lÀrare och elever för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Enligt vÄra resultat för att ge sprÄket mening tar lÀrarna gÀrna upp hemlandets historia och olika kulturella aspekter. NÀr det gÀller motivationen Àr eleverna nöjda med och positiva till kulturhistoriska inslag i modersmÄlsundervisning..

Texten jĂ€mför det analoga- och digitalafotografiet. Disskutioner kring arbetssĂ€ttet, uttrycket i fotografiet, uppfattningen av det, de olika tekniska asspekterna och kĂ€nslan i fotografiet Ă€r omrĂ„den som berörs i texten. Även kamerans och fotografiets historia i allmĂ€nhet tas upp..

Undersökningens syfte Àr att studera hur historielÀrare pÄ gymnasiet berÀttar om berÀttande. Studien grundar sig dÀrför pÄ intervjuer med gymnasielÀrare i historia. Intervjumaterialet kopplas sedan för det första till retoriska begrepp, för det andra till Thomas Ziehes pedagogiska teorier och för det tredje till Peter GÀrdenfors bild av mÀnniskan som mönsterskapare och meningssökare. Resultatet av undersökningen visar pÄ att lÀrarna i sin undervisning anvÀnder retoriska grepp av olika slag. NÀr de berÀttar om vad de gör, beskriver de det emellertid inte med retoriska termer..

Uppsatsen Àmnar utforska hur den postapokalyptiska genren brukar historia. Detta görs genom en lÀsning av Dimitrij Gluchovskijs Metro 2033 (2009), utifrÄn Espmarks syn pÄ dialogicitet och Aronssons historiebruksteoretiska tankar, dÀr historiskt meningsskapande med olika syften blir till genom berÀttelser i former som större narrativ, metaforer, metonymier och symboler.Bakhtins kronotop anvÀnds ocksÄ, men med Aronssons fokus pÄ dess spatiala sida. Uppsatsen föreslÄr att figuren kan anvÀndas för att visa hur fiktionen kan skapa ett abstrakt rum istÀllet för ett rent konkret eller fysiskt, och dÀrmed fÄ med de kÀnslor och den vÀrldssyn som Àr intimt sammanlÀnkade med det fysiska rummet. I uppsatsen frilÀggs hur Metro 2033 Äterskapar en abstrakt version av det kalla krigets spelplan för att legitimera kÀrnvapenkrigsmotivet.Förslag ges ocksÄ pÄ en begreppsapparat för att tala om olika historiska nivÄer i den postapokalyptiska fiktionen dÀr vÄr samtids accepterade historia, förutom att den modifieras fiktivt, ocksÄ fÄr sÀllskap av spekulativ pre- och postapokalyptisk historia. Uppsatsen ger flera exempel pÄ hur texten brukar historia, bland annat hur den spekulativa historien kan anvÀndas för att kommentera företeelser ur samtidens accepterade historia.

Studiens mÄl Àr att undersöka hur elever tÀnker kring historieÀmnet och dess syfte. Vidare syfte med uppsatsenÀr att undersöka elevernas historiemedvetande utifrÄn beskrivningar i styrdokumenten. I studien intervjuas fyrafokusgrupper med elever frÄn Ärskurs sex. Materialet analyseras genom diskursanalys och fördjupas senare i etthistoriemedvetandeperspektiv och ett identitetsperspektiv. I resultatet syns det att eleverna kÀnner att de inte fÄrvara med att bestÀmma om undervisningens innehÄll och upplÀgg.

Examensarbetet försöker mÀta och beskriva huruvida den vÀrdegrund som uttrycks i grundskolans lÀroplan (Lpo94) Äterfinns i lÀroböcker för högstadiet i Àmnet historia. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie samt en kvalitativ textanalys av tre lÀroböckers beskrivningar av tvÄ olika historiska epoker.Arbetets syfte Àr att redogöra för hur lÀroböckerna beskriver de tvÄ historiska epokerna utifrÄn ett perspektiv att de bör förmedla vÀrdegrunden samt att göra en jÀmförelse mellan hur detta görs i de tvÄ olika epokerna.Arbetet visar pÄ att lÀroböckerna intar en neutral och faktaförmedlande hÄllning. LÀroböckernas olika kapitel skiljer sig Ät dÄ olika historiska epoker beskrivs olika och att innehÄllet dÀrmed skiljer sig Ät pÄ ett sÀtt som fÄr konsekvenser för förmedlingen av vÀrdegrunden. En slutsats av detta Àr hur betydelsefull lÀrarens insatts Àr för förmedlingen av skolans vÀrdegrund..

Syftet med den hÀr C-uppsatsen i Pedagogik med didaktisk inriktning Àr att undersöka om flickor i gymnasiet kan identifiera sig med innehÄllet i nÄgra lÀroböcker i gymnasiekursen Historia A. Syftet mynnar ut i tvÄ delfrÄgor och den första Àr: hur presenteras kvinnan i nÄgra lÀroböcker i Historia A? Det leder oss till den andra frÄgan: presenterar dessa lÀroböcker kvinnor pÄ ett sÀtt som kan ge underlag för flickornas historiemedvetande och identitet? För att kunna ge svar pÄ dessa frÄgor har jag med utgÄngspunkt frÄn forskningen tagit stÀllning för att det finns en relation mellan historiemedvetande och identitet. Jag har undersökt tre lÀroböcker i historia för gymnasiet och anvÀnt mig av textanalys och SÀfströms (1999) metod med inlÀsning och utlÀsning. I bearbetningen av resultatet har jag anvÀnt frÄgor inspirerade av Skolverkets (2006) rapport samt utgÄtt frÄn Jensens (1997) teori om historiemedvetande som identitet.Resultatet av studien visar att det finns stora brister i lÀroböckernas innehÄll.

I dagslÀget baseras vÀrdering av svenska företag oftast pÄ siffror och traditionella nyckeltal, trots att dessa till största delen baseras pÄ historiska fakta. De flesta företagsledare hÀvdar dock att personalen Àr deras viktigaste och Àven den mest betydelsefulla tillgÄng för att stÀrka konkurrenskraften pÄ nÄgra Ärs sikt. Det blir allt mer en naturlig övergÄng frÄn att tidigare fokusera enbart pÄ de finansiella nyckeltalen till att inrikta sig mot företagens mjuka tillgÄngar, de icke-finansiella. Syftet med vÄran uppsats Àr att undersöka om och hur Balanserade Styrkort kan anvÀndas som ett verktyg för att presentera icke-finansiell information i Ärsredovisningen. Framtiden Àr osÀker och att det pÄgÄr en stÀndig och snabb utveckling i samhÀllet som ingen kan förutse.

Syftet med denna uppsats har varit att studera om det finns nÄgot genusperspektiv i valda nedslag i gymnasielÀroböcker i Àmnet historia. De teoretiska utgÄngspunkterna och definitionerna har hÀmtats i Micael Nilssons rapport Historia ur ett genusperspektiv ? En granskning av genusaspekterna i Àmnet historia vid Linköpings universitet. Materialet har kategoriserats i tre olika perspektiv; kvinnohi-storiskt perspektiv, jÀmstÀlldhetsperspektiv och genusperspektiv. Litteraturen har dÀrefter place-rats i den sÄ kallade genustrappan som i Nilsson version bestÄr av fem olika steg; genusmedveten, jÀmstÀlldhetsmedveten, könsmedveten, könsomedveten eller könsmakts-förstÀrkande.

Till följd av förÀndringar inom den finansiella sektorn rÄder idag hög konkurrens mellan aktörerna inom finansiell rÄdgivning. Som en effekt av utvecklingen har behovet av relationsarbete gentemot kunder ökat ytterligare. Syftet Àr att undersöka hur ett företags kundfokuserade arbete med relationer till deras kunder ser ut, samt hur kunderna upplever att företagets arbete idag ser ut/bör se ut. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie baserad pÄ semi-strukturerade intervjuer med rÄdgivare och kunder hos företaget Exceed. Resultatet pÄvisade vikten av kommunikation, förtroende samt öppenhet mellan kunden och företag.

I detta arbete unders?ks ?gonr?relser p? tavlan Terrassen vid Sainte Adresse (1867) av Claude Monet, med hj?lp av en stokastisk modell som simulerar hur betraktarens blick f?rflyttas p? tavlan. Modellen baseras p? ?gonr?relsedata fr?n 20 f?rs?kspersoner som observerade tavlan i tre minuter, d?r modelleringen begr?nsats till de f?rsta 30 sekunderna. I analysen anv?nds sackader och fixeringar f?r att beskriva ?gonr?relser.