Med utgĂ„ngspunkt i det förnyade politiska intresse för historieundervisningens innehĂ„ll, som följde pĂ„ regeringens informationssatsning ?Levande historia?, undersöks bilden av 1900-talets folkmord i ett antal lĂ€roböcker i historia för gymnasiet frĂ„n 1990-talet och början av 2000-talet, med sĂ€rskild tonvikt pĂ„ vilket urval författarna gör samt vilka förklaringar som presenteras till att de kunde Ă€ga rum. Även principerna för urvalet av det kunskapsstoff som förmedlas samt möjliga konsekvenser av detta diskuteras. Den kvalitativa textanalysen utgĂ„r frĂ„n teoretiska begrepp som historiemedvetande och historiebruk, med vissa referenser till orientalismperspektiv som diskuterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att styrdokumentens inflytande över lĂ€romedlens framstĂ€llning har ökat sedan 1994 och att förĂ€ndringen ocksĂ„ tagit sig uttryck i en renodling av det europeiska perspektivet i urvalet samt i ett ökat intresse för i första hand Förintelsen, bĂ„de före och efter 1997 dĂ„ ?Levande historia? initierades..

Denna examensuppsats har undersökt hur lÀroböcker i Àmnet historia för den svenska gymnasieskolan har framstÀllt USA:s War on terror mellan Ären 2003-2011. UtgÄngspunkten var Samuel P. Huntingtons teori att nutid och framtid kommer att prÀglas av krig mellan civilisationer, och att den vÀsterlÀndska och den muslimska civilisationen Àr tvÄ helt olika civilisationer med olösbara skillnader. Uppsatsens frÄgestÀllning löd: Hur framstÀlls USA:s War on terror i lÀroböcker i historia och överensstÀmmer lÀroböckernas framstÀllning med Samuel P. Huntingtons teori Clash of civilizations? Fem lÀroböcker undersöktes utifrÄn tre kriterier, jÀmn Ärsfördelning, olika förlag och olika författare.

This study finds that the Swedish Government has a process for purchasing financial advisory services that is more transaction-oriented than the corresponding process at a Swedish private equity firm. The conclusion is supported by previous research comparing public and private sector purchasing processes. However, the differences between the two purchasing processes are not as significant as one might believe given the fact that the Government, unlike the private equity firm, has to operate under the Public Procurement Act (LOU). The tendency of the Swedish Government to apply a more relationoriented purchasing approach than expected is most likely driven by the fact that this represents the established professional norm for purchasing of professional services in the private sector. As LOU and the professional norm impose contradictory influences on the Swedish Government?s purchasing of financial advisory services, the final outcome depends on which of the two forces that dominate..

Studiens mÄl Àr att undersöka hur elever tÀnker kring historieÀmnet och dess syfte. Vidare syfte med uppsatsenÀr att undersöka elevernas historiemedvetande utifrÄn beskrivningar i styrdokumenten. I studien intervjuas fyrafokusgrupper med elever frÄn Ärskurs sex. Materialet analyseras genom diskursanalys och fördjupas senare i etthistoriemedvetandeperspektiv och ett identitetsperspektiv. I resultatet syns det att eleverna kÀnner att de inte fÄrvara med att bestÀmma om undervisningens innehÄll och upplÀgg.

Denna uppsats avser att jÀmföra kursplanerna i historia för grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar Àven till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bÀgge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bÀgge kursplanerna har kategoriserats utifrÄn Sven SÞdring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har tvÄ frÄgestÀllningar hÀmtats frÄn Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats pÄ de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bÀgge kursplanerna.

Bakgrund och problem: Vi upplever idag en vÀrldsomfattande ekonomisk kris med fallandetillvÀxt, minskad konsumtion och kreditÄtstramningar. För knappt tvÄ Är sedan var lÀget detmotsatta och de flesta av vÀrldens större börser nÄdde sin topp. Företag behöver oavsettkonjunkturlÀge finansiera sin verksamhet, i mÄnga fall rÀcker inte interna medel utan externtkapital behövs. Företagens val av kapitalstruktur kan i goda tider öka avkastningen men kan isÀmre tider orsaka stora problem som kan leda till konkurs.Vid val av finansieringspolitik i ettföretag mÄste vissa avvÀgningar göras. Ett av de mest vÀsentliga valen som företagsledningenmÄste ta stÀllning till Àr storleken pÄ skuldsÀttningsgrad som i sin tur styrs av mÄl förrÀntabilitet pÄ eget kapital och i vilken utstrÀckning man Àr villig att ta risker.Syfte: Den hÀr undersökningen syftar till att undersöka om det finns nÄgra samband mellanden finansiella risken i de undersökta företagen och storlek, tillvÀxt och lönsamhet.

Denna uppsats undersöker bilden av Tyskland under det första vÀrldskriget utifrÄn tre aspekter: objektivitetskravet, lÀroböckernas forskningsanknytning och problematisering och hur lÀromedelsgranskning och styrdokument har pÄverkat den bild som förmedlas.           Den undersökta litteraturen Àr huvudsakligen Àmnad för gymnasiet och studien strÀcker sig mellan Ären 1920 och 2009.           Huvudsyftet Àr att undersöka hur och om bilden, i lÀroböcker, av Tyskland förÀndras under de Är som studien fokuserar pÄ och vad som har varit de bidragande orsakerna till denna förÀndring..

Jag har valt att studera uppkomsten av The African Charter On Human and Peoples Rights. Mitt huvudsyfte Àr att se vilken roll Afrikas historia har spelat för utformandet av den afrikanska stadgan för mÀnskliga rÀttigheter och vid sidan av detta Àven ta reda pÄ om stadgan Àr effektiv. Jag har ocksÄ valt att göra en jÀmförelse med Europakonventionen för att se vad som skiljer de tvÄ regionala systemen för mÀnskliga rÀttigheter Ät. Jag har sökt information, granskat och tolkat det jag lÀst med hjÀlp av rÀttsvetenskaplig metod och en kvalitativ textanalys utefter en teori om universalism och en vÀrldssystemanalys. NÄgot som krÀvt mycket och noggrann lÀsning. Mitt resultat pekar pÄ en relativt ineffektiv stadga med starka regionala vÀrderingar och stort fokus pÄ kontinentens historia av kolonialism och de koloniala arven detta gett.

Tidigare studier har visat pÄ att en finansiell kris leder till en minskad förekomst av earnings management som anses vara ett stort problemen i modern redovisning. Denna uppsats undersöker earnings managements förekomst bland svenska företag och hur den pÄverkas av en finansiell kris samt om det finns skillnader mellan olika branscher. Vi anvÀnder en modifierad variant av Jones modell för att mÀta de diskretionÀra periodiseringarna, som likstÀlls som earnings management, och jÀmför sedan förekomsten av earnings management före och under krisen samt mellan de fyra branscherna som studerats. Vi finner inte nÄgra skillnader i earnings managements förekomst innan och under finanskrisen men vi kan se att branschen SÀllanköp i större utstrÀckning Àn övriga studerade branscher bedriver earnings management. VÄr förklaring till detta Àr att övervakningen av företagens redovisning Àr generellt sett bra vilket minimerar möjligheten att bedriva earnings management men att det kan finnas brister för branschen SÀllanköp..

I det hÀr arbetet har det gjorts en kvalitativ textanalys av tvÄ lÀromedel i Àmnet historia förÄrskurserna 7-9. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att komplettera den kvantitativagranskning som DN publicerat i Januari Är 2015 och antingen bekrÀfta eller motbevisa den skevajÀmstÀlldhetsbild som enligt denna finns i de lÀromedel som har undersökts. TillvÀgagÄngssÀttethar varit en kvalitativ analys syftande till att studera vilka kvinnor som lyfts i historieböckerna ochhur, men ocksÄ att mer generellt undersöka om och hur kvinnors livsvillkor genom historienskildras i dessa lÀromedel och hur stor plats detta upptar. De teoretiska utgÄngspunkterna för dethÀr arbetet har varit Hirdmans (1988) genusteori. De tvÄ lÀroböckerna i historia som haranalyserats ingick tillsammans med tvÄ andra böcker i DN:s granskning.

Studien ska undersöka avskaffandet av revisionsplikten och hur revisorer anser att denna reglering samspelar med rÄdande finansiella kris. Med ett induktivt angreppssÀtt gör vi en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer och en analys av den offentliga debatten. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av fenomenologi och Grundad teori. UtgÄngspunkten i vÄrt teoretiska perspektiv Àr tvÄ studier, den av Puxty et al om de reglerande krafterna och den utförd av Jönsson som behandlar framvÀxten av regleringar. Studierna Àr vidareutvecklingar av bland annat den institutionella teori som Streecks & Schmitters utvecklat.

Denna undersökning handlade om lĂ€rares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lĂ€rare att en eurocentrisk undervisning kan pĂ„verka elever med annan kulturell bakgrund Ă€n svensk? Vilka faktorer styr lĂ€rares innehĂ„ll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lĂ€rare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa Ă€r nĂ„gra frĂ„gor som diskuterades i denna undersökning. MetodmĂ€ssigt utgick undersökningen frĂ„n intervjuer med sex yrkesverksamma lĂ€rare. Dessa lĂ€rare intervjuades med hjĂ€lp av nĂ„gra intervjufrĂ„gor och intervjuerna Ă€mnade att se till deras tankar och attityder om Ă€mnet i frĂ„ga. Det framgĂ„r av undersökningen att de intervjuade lĂ€rarna till stor del sĂ„g sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lĂ€rare menade att undervisningen till övervĂ€gande del var eurocentrisk medan nĂ„gra menade att det rĂ„dde en ganska jĂ€mn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia.

Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.

VÄr undersökning syftar till att undersöka hur man kan se uttryck av vÀrdegrunden i den svenska kursplanen i Historia i Lgr11 (LÀroplanen för grundskolan 2011) och hur man kan tyda den israeliska kursplanen i Historia angÄende vÀrdegrunden. Detta för att visa pÄ att elever kan komma frÄn olika kulturer och ha olika erfarenheter av en vÀrdegrund. Genom att en lÀrare kan identifiera likheter och olikheter i erfarenheterna kan denne nÀrma sig ett samtal angÄende vÀrdegrunden i ett mÄngkulturellt klassrum pÄ rÀtt nivÄ och med rÀtt fokus..

SAMMANDRAGHistorien kan definieras som vÄr förflutna verklighet. DÀr finns ledtrÄdar till varför vÄr kultur och vÄrt samhÀlle ser ut som det gör. LedtrÄdar till varför revolutioner uppstÄr eller varför dramaserien Rederiet slutade sÀndas. Alla historiska utvecklingslinjer har lett fram till den verklighet vi lever i idag och detta projekt belyser nÄgra ögonblick pÄ vÀgen. Jag upplever att svensk kultur- och samhÀllshistoria ofta presenteras pÄ ett onyanserat och likriktat sÀtt.