Sökresultat:
1627 Uppsatser om Monetär miljöredovisning - Sida 51 av 109
à teranstÀllning genom bemanningsföretag
Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur anvÀndning av LAS företrÀdesrÀtt och bemanningsföretag har pÄverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt anvÀnt sekundÀrdata sÄ som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkÀllor. Teoretiskt perspektiv: Vi har anvÀnt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgÄende av LAS. DÀrefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt NÀringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. Slutsats: VÄr undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprÀttas. Den nya förstÀrkta företrÀdesrÀtten tycks ha skapat Àn mer osÀmja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan..
VÀrdering av tillgÄngar : En branschpraxis för klÀdbranschen och byggbranschen
The valuation of an asset is one of the most important thing with accounting, though one of the most difficult thing as well. However, in deciding useful service life for an intangible asset and property, plant and equipment, there are quite a margin for the companies, which creates a difference between companies and industries. When computing the value of the inventories there are a few possibilities available for the companies, which also can generate differencesbetween companies and industries. Although these differences can occur, there might be some similarities in the companies? estimates.
Drivkrafter för upplysningar : En studie pÄ svenska företags efterlevnad av IFRS:s upplysningskrav om immateriella tillgÄngar
Denna kvantitativa studie undersöker i vilken utstrÀckning svenska börsnoterade företag följer upplysningskraven om immateriella tillgÄngar faststÀllda av IAS 38. Dessutom analyseras sambanden mellan omfattningen av upplysningar och sju företagsspecifika faktorer som enligt tidigare forskning driver omfattningen av upplysningar. Upplysningar betraktas som ett sÀtt för företag att minska informationsasymmetrin som uppstÄr nÀr kapitalmarknaden inte har relevant och fullstÀndig information om vad beloppen i de finansiella rapporterna baseras pÄ. Sambanden mellan variablerna analyserades med hjÀlp av regressionsanalys dÀr omfattningen av upplysningar om immateriella tillgÄngar var den beroende variabeln och de sju företagsspecifika faktorerna var de oberoende variablerna. Resultaten visade att företagen i genomsnitt har hög nivÄ av standardefterlevnad och dessutom har utvecklat sin externa redovisning sedan införandet av IFRS.
IAS 40 - Förvaltningsfastigheter : Hur onoterade fastighetsbolag vÀrderar sina fastigheter
FrÄn och med 1 januari 2005 har onoterade bolag kunnat vÀrdera sina fastigheter enligt IAS 40. IAS 40 Àr en standard som kommer frÄn den största internationella normgivare inom redovisning, IASB. IAS 40 ger företag möjlighet att vÀrdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde eller till anskaffningsvÀrde med avdrag för avskrivningar. Den stora skillnaden frÄn tidigare Àr att man numer kan vÀrdera till verkligt vÀrde i stÀllet för till anskaffningsvÀrde som endast Àr tillÄten enligt Ärsredovisningslagen.Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om de onoterade fastighetsbolagen vÀljer att vÀrdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde enligt IAS 40. Vi vill Àven undersöka hur insatta de Àr i den nya standarden och vad de har för instÀllning till den.För att ta reda pÄ detta har vi lÀst igenom teori inom Àmnet, intervjuat ett onoterat fastighetsbolag och granskat fyra slumpmÀssigt utvalda Ärsredovisningar.
I vÀntan pÄ K3 - En studie gÀllande K2-regelverket
Bakgrund och problem: BokföringsnÀmnden bestÀmde sig 2004 att Àndra inriktning isin normgivning, detta eftersom reglerna för de mindre företagen var alltför omfattandeoch komplexa. Bakgrundet till att det blivit sÄhÀr Àr att grundtanken i svensk lagstiftninginnebar att alla företag skulle följa samma regler. Den nya norminriktningen leddefram till att ett nytt regelverk togs fram, K-projektet som innehÄller avsnitten K1, K2,K3 och K4 för olika företagsformer. K2-regelverket kunde börja tillÀmpas frÄn Är 2008,det har varit sparsamt med undersökningar gÀllande om företag valt att tillÀmpa regelverketeller inte. KPMG har dock försökt kartlÀgga detta vilket visade att regelverketanvÀnts av ytterst fÄ företag.
Ăktenskap och samboskap: En komparativ studie
I dagens samhĂ€lle vĂ€ljer mĂ„nga att leva i ett samboförhĂ„llande och inte ingĂ„ Ă€ktenskap. Syftet med detta arbete har varit att utreda de eventuella likheter och skillnader respektive för- och nackdelar mellan Ă€ktenskap- och sambolagstiftning för att fĂ„ en förklaring till framvĂ€xten av samboförhĂ„llandet. I denna rĂ€ttsdogmatiska utredning har en historisk redovisning framstĂ€llts för att skapa en överblick av det valda rĂ€ttsomrĂ„dets utveckling. Ăktenskapsbalken utgjorde en grund vid stiftandet av Sambolagen, tanken var emellertid aldrig att Sambolagen skulle inneha lika omfattande regler som Ăktenskapsbalken och dĂ€rmed utgöra ett Ă€ktenskapsliknande system av B-lagskaraktĂ€r, utan tanken var att skapa ett nytt rĂ€ttsinstitut med mildare bestĂ€mmelser. De tydligaste skillnaderna mellan de olika rĂ€ttsinstituten framgĂ„r i bestĂ€mmelserna om bodelning och arv.
Harmonisering av redovisningsregler: drivkrafter och hinder ur svenska normbildares perspektiv
Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat sÄ pass att det nÀstan varit omöjligt att göra jÀmförelser mellan företag, utan att göra betydande förÀndringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det bÄde drivkrafter och hinder. Exempel pÄ drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel pÄ hinder kan vara nationalism och sprÄk. Syftet med uppsatsen har varit att fÄ en förstÄelse hur de svenska normbildarna ser pÄ dessa drivkrafter och hinder som pÄverkar harmoniseringsprocessen.
FöretagsförvÀrv : en studie om motiv till företagsförvÀrv och om vilka de bidragande faktorerna Àr till ett lyckat förvÀrv
Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..
Pensionredovisning : Hur pÄverkas smÄ och medelstora företag av RR29
Den 1 januari 2005 kommer den nya redovisningsrekommendationen, IAS, att trÀda i kraft. För att hjÀlpa företag att förstÄ och anpassa till nya regeln, frÄn och med rÀkenskapsÄret 2004 ska RedovisningsrÄdets Rekommendationen RR 29 ? ?ErsÀttningar till anstÀllda? tillÀmpas. Rekommendationen riktar sig frÀmst till koncerner, börsnoterade företag och företag som Àr av allmÀnt intresse. Rekommendationen innebÀr att nya och enhetliga regler för pensionsredovisning införs.
Konsekvenser av vinstmarginalbeskattning : för begagnathandeln
Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.
Revisorns oberoende : den nya revisorslagen och analysmodellen
Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.
Fördjupning inom karaktÀrsanimation : Realistisk animation ?Rytmisk sportgymnastik?
Uppsatsen Àr en reflekterande och behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket bestÄr av en datoranimerad sekvens med rytmisk sportgymnastik. Texten inleds med idén bakom verket och de mÄl som har satts upp för arbetet.Efter det ges en kort introduktion till rotoscoping och varför de vanliga metoderna inte fungerar i just detta fall. DÀrefter följer hur jag anpassat den traditionella rotoscoping-metoden till 3D-verktyget Maya och utvunnet rörelsedata för att vidare förÀdla rörelsen med hjÀlp av nÄgra av Disneys 12 animationsprinciper.Sedan tillkommer en redovisning av de estetiska moment som har ingÄtt i framstÀllandet av min animation och klarlÀgger den tekniska och kreativa processen bakom verket. Den centrala slutsatsen som presenteras i rapporten Àr att en utvecklad form av traditionell rotoscoping kombinerad med ett par av Disneys 12 animationsprinciper har anvÀnts och fungerat för att avbilda rytmisk sportgymnastik med band med hjÀlp av tekniskt lÄg kvalitativ referensmaterial..
Hur förvÀntningsgapet i ett smÄföretag pÄverkar valet att ha kvar eller vÀlja bort sin kvalificerade revisor
I och med den nya lagen om revisionspliktens avskaffande stÄr smÄföretag inför ett val att ha kvar eller vÀlja bort sin kvalificerade revisor. En erkÀnd teori inom revision Àr förvÀntningsgapet och detta gap definieras som skillnaden i vad revisorn gör och förvÀntningarna om vad personer utanför revisionskÄren tror att denne ska göra.Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva och analysera hur förvÀntningsgapet pÄverkar valet av att ha kvar eller vÀlja bort sin kvalificerade revisor i ett smÄföretag. Vi vill vidare ge en fördjupad förstÄelse för vad detta gap beror pÄ.Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat revisorer och smÄföretag som berörs av revisionspliktens avskaffande. Vi har arbetat med ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt och ett hermeneutiskt synsÀtt.DÄ förvÀntningsgapet Àr stort kommer smÄföretaget att vÀlja bort sin revisor och dÄ förvÀntningsgapet Àr litet kommer de att ha sin revisor kvar. Detta gap beror framförallt pÄ smÄföretagets kunskapsbrist om redovisning och revision samt revisorns dÄliga engagemang..
VÀrdering av förvaltningsfastigheter i en lÄgkonjunktur : Verkligt vÀrde eller anskaffningsvÀrde för nybyggnation
FrÄn och med 1 januari Är 2009 sker en förÀndring av redovisningsstandarden som innebÀr att man vid redovisning av nybyggnation av förvaltningsfastigheter fram till fÀrdigstÀllande fÄr vÀlja om man vill redovisa till anskaffningsvÀrde eller till verkligt vÀrde. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka vilka för- och nackdelar som finns med att vÀrdera nybyggnation avförvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde respektive anskaffningsvÀrde i en stundande lÄgkonjunktur samt om dessa Àven gÀller för fÀrdigstÀllda förvaltningsfastigheter. Undersökningen i denna uppsats kan vara av vÀrde för fastighetsbolag för att ge en uppfattning om problem och svÄrigheter som kan komma att uppstÄ vid val av vÀrderingsmetod. En sÀrskilt stor svÄrighet medatt vÀrdera nybyggnation visade sig vara bristen pÄ en aktiv marknad. NÀr fastighetsbolag vÀljer hur de ska vÀrdera sina byggprojekt mÄste de ta i beaktning hur resultatet kan komma att pÄverkas av osÀkerheterna i vÀrderingsmetoderna för verkligt vÀrde och om relevansen man kan fÄ med verkligt vÀrde uppvÀger verifierbarheten man fÄr med anskaffningsvÀrde..
Asperger syndrom : undervisningsmetoder och strategier i gymnasieskolan
Studiens syfte Àr att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillÀmpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lÀgger fokus pÄ konkreta undervisningsstrategier, elevens grundlÀggande behov som mÄste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lÀrare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. NÄgra av de slutsatser som framkommer i studien Àr vikten av individualiserad undervisning, grundlÀggande anpassningsbehov av lÀromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev.