Sökresultat:
1627 Uppsatser om Monetär miljöredovisning - Sida 2 av 109
Obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro- upplevd nytta och merkostnader.
VÄr studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro. Syftet med studien Àr att undersöka vilken instÀllning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrÄnvaro samt att utreda om organisationer upplever nÄgon nytta med att redovisa sjukfrÄnvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro, och om denna i sÄ fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tÀnkas uppstÄ för organisationer vid anpassningen till lagen. VÄr studie Àr av kvalitativ art dÀr vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. VÄr slutsats Àr att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrÄnvaro de merkostnader som uppstÄr. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen sÀrskild nytta av att redovisa sjukfrÄnvaro, men har heller inga sÀrskilda merkostnader..
Redovisning av finansiell leasing - En studie av företagen pÄ Attract 40
En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..
DIN INSATS G?R SKILLNAD Legitimeringsanalys av kommuners kommunikation kring matavfall
Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.
N?r spr?ket styr. En kritisk diskursanalys av f?rvaltningsbeslut
Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med
hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n
milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb,
nominaliseringar och modala hj?lpverb.
Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas
ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs
ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik
maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig,
medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.
Vad hindrar god kommunikation p? operationssalen? - en strukturerad litteratur?versikt
Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I
operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika
utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste
faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.
Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning (SOU 2008:80) : en fallstudie av remissvaren
VĂ„rt syfte med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att besvara följande frĂ„gestĂ€llningar:Vilka fördelar och nackdelar ser remissinstanserna med utredningens förslag?Ăr det nĂ„gra speciella omrĂ„den dĂ€r Ă„sikterna gĂ„r isĂ€r eller Ă€r liknande?Vilket stöd finns för utredningens förslag? Bakgrunden till att vi valt just detta Ă€mne Ă€r att sambandet mellan redovisning och beskattning Ă€r ett komplicerat omrĂ„de som Ă€r sammankopplat pĂ„ olika sĂ€tt..
Etisk redovisning : En jÀmförande litteraturstudie mellan tre olika branscher
Problem & bakgrund: Den grundlÀggande problematiken med etisk redovisning Àr att den inte Àr lagstadgad, dÀrför kan företagen sjÀlva styra hur de vÀljer att redovisa den samt hur de vÀrderar informationen.  Etisk redovisning Àr ett viktigt och aktuellt Àmne som succesivt bör utvecklas i nÀringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat stÀlla högre krav pÄ företagen att ta sitt miljömÀssiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera pÄ den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr förklara vad etisk redovisning Àr samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka hur företag anvÀnder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen Àr att de faktorer som pÄverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta Àr storleken pÄ företaget, trovÀrdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch vÀljer att redovisa etisk redovisning likvÀrdigt det största företaget inom branschen.Det sista mÄlet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad etisk redovisning Àr. Etisk redovisning Àr en icke-finansiell redovisning som företag vÀljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.
Ideella föreningars beskattning och redovisning
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur ideella föreningar förhÄller sig till och anpassar sin redovisning till rÄdande skatteregler, beskriva hur detta kontrolleras av Skatteverket och jÀmföra hur svenska ideella föreningars internationella motsvarighet redovisar. Detta undersöks genom att vi har genomfört en enkÀtundersökning med 50 ideella föreningar. Dessutom har vi har hÄllt intervjuer samt studerat utvalda föreningars Ärsredovisningar. VÄra slutsatser Àr att ideella föreningar Àr oftast begrÀnsat skattskyldiga. Ideella föreningar anvÀnder inte sin redovisning aktivt för att bli begrÀnsat skattskyldig men uppfyller trots detta de krav som stÀlls för att erhÄlla en förmÄnlig skattesituation..
Redovisning av bonus- och incitamentsprogram - En internationell jÀmförelse
Vi vill presentera och jÀmföra svenska och amerikanska regelverk som reglerar redovisningen av bonus- och incitamentsprogram, undersöka hur redovisning av bonus- och incitamentsprogram har utvecklats i Sverige och koppla denna utveckling till det rÄdande lÀget i USA. KÀrnan i vÄr slutsats Àr att Sveriges företag tenderar att utforma sin redovisning av bonus- och incitamentsprogram mer och mer i likhet med hur dessa redovisas i USA. Vi har i vÄr undersökning sett att skillnaderna mellan lÀnderna, bÄde gÀllande regelverk och hur redovisningen ser ut i praktiken, har minskat..
Personalredovisning - Redovisning av sjukfrÄnvaro i SkÄnes kommuner
Syftet Àr att beskriva vilken information angÄende personalens sjukfrÄnvaro som förekommer i kommunernas Ärsredovisningar samt att identifiera varför denna information redovisas eller inte redovisas. Vi har dessutom som syfte att undersöka vad den kommande lagÀndringen angÄende obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro kommer att fÄ för pÄverkan pÄ kommunernas redovisning. För att uppfylla vÄrt syfte har vi har anvÀnt oss av en kombinationsmetod av en kvantitativ dokumentstudie av SkÄnes samtliga kommuners Ärsredovisningar och personliga intervjuer av mer kvalitativ art. Resultatet av vÄr undersökning visar att samtliga Ärsredovisningar som vi har undersökt har innehÄllit information om sjukfrÄnvaro. Att personalen anses vara kommunens viktigaste resurs samt att kommunerna i allmÀnhet anses vara öppna med information Àr sÀkert anledningar till att denna redovisning sker.
V?sentlighetsanalysens utveckling. En studie om hur presentationen av v?sentlighetsanalyser varierar ?ver tid inom ledande industrif?retag i Sverige
Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens
h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella
och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att
utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga
effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas
redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen.
Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom
h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.
Integrerad Redovisning : Statligt Àgda företags instÀllning till integrerad redovisning och <IR> ramverket
Syfte: Syftet Àr att studera statligt Àgda företags instÀllning till integrerad redovisning och <IR> ramverket som publicerades i december 2013. Vidare Àr syftet att undersöka vad företagen tror ligger till grund för behovet av ett nytt sÀtt att redovisa, samt fÄ en insikt i hur statligt Àgda företag ser pÄ en framtid för integrerad redovisning.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att besvara studiens syfte.Empiri: Empirin har samlats in via sju intervjuer med respondenter frÄn statligt Àgda företag. De företag som medverkat Àr PostNord, Samhall, Green Cargo, TeliaSonera, Svensk exportkredit, Swedfund och Almi.Slutsats: De statligt Àgda företag som deltagit i studien har en övergripande positiv instÀllning till integrerad redovisning och till <IR> ramverket. Företagen uppger att det funnits ett behov av att redovisa och förmedla en mer rÀttvisande bild av organisationen som helhet. Resultatet av studien visar vidare att <IR> ramverket innebÀr en del utmaningar och möjligheter samt att företagen tror pÄ en framtid för integrerad redovisning..
IMPLEMENTERING AV HĂLSOBOKSLUT : en studie om hur fyra fallföretag hanterat hindrande faktorer
Uppsatsen behandlar problematiken kring implementering av personalekonomisk redovisning, i form av hÀlsobokslut..
Kameral Redovisning i BostadsrÀttsföreningar
Denna uppsats presenterar en fallstudie av enbostadsrÀttsförenings finansiella rapporter och belyser intressenters behov avmonetÀr information. Detta i syfte att undersöka om den i Sverige bortglömdametoden Kameral redovisning möjligen ger mer informativa finansiella rapporter medhÀnsyn till intressenternas informationsbehov. Resultatet av studien visar att Kameralredovisning för Administrationer kan vara ett lÀmpligt komplement och ersÀttakassaflödesanalyser dÄ den underlÀttar betalningskontroll, budgetkontroll ochmonetÀr hantering. Kameral redovisning för Företag ger samma information som Kommersiellredovisning och redovisar dessutom ett modifierat integrerat kassaflöde för attocksÄ hÀr underlÀtta betalningskontroll, budgetkontroll och monetÀr hantering. Dennametod hindras idag av redovisningsregleringar för att ersÀtta Kommersiellredovisning men kan anvÀndas för löpande redovisning.
Nu Àr det dags att göra lÀxan! : FörÀldrars tankar om lÀxor pÄ mellanstadiet
Problem & bakgrund: Den grundlÀggande problematiken med etisk redovisning Àr att den inte Àr lagstadgad, dÀrför kan företagen sjÀlva styra hur de vÀljer att redovisa den samt hur de vÀrderar informationen.  Etisk redovisning Àr ett viktigt och aktuellt Àmne som succesivt bör utvecklas i nÀringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat stÀlla högre krav pÄ företagen att ta sitt miljömÀssiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera pÄ den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr förklara vad etisk redovisning Àr samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka hur företag anvÀnder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen Àr att de faktorer som pÄverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta Àr storleken pÄ företaget, trovÀrdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch vÀljer att redovisa etisk redovisning likvÀrdigt det största företaget inom branschen.Det sista mÄlet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad etisk redovisning Àr. Etisk redovisning Àr en icke-finansiell redovisning som företag vÀljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.