Abstrakt Roos, Andrea & StÄhl, Jenny-Ann (2009) Specialpedagog med arbetsmiljöuppdrag (Special needŽs teacher with a working environment mission) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilken roll specialpedagogen kan spela om han/hon upptÀcker vuxenmobbning och krÀnkande behandling i skolan. UtifrÄn detta syfte stÀlls frÄgor som: Hur mÄr vuxna i skolan idag? Har specialpedagogen kompetenser för att hantera vuxenmobbning och krÀnkande behandling i skolan? Hur kan specialpedagogen frÀmja den psykosociala arbetsmiljön i skolan? Kvalitativa intervjuer har gjorts med tre specialpedagoger och tre rektorer pÄ fyra olika skolor. Samtliga specialpedagoger har en specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning som pÄbörjades efter 2001 och alla rektorerna har rektorsutbildning eller motsvarande. Studien visar att specialpedagogen har relevant utbildning och en bra position mellan ledning och arbetslag, för att delta i bÄde det proaktiva och reaktiva arbetet med vuxenmobbning och krÀnkande behandling, men inte alltid mandat frÄn ledningen att göra det.

Öhberg, Carina (2009). Dyslexidiagnos pĂ„ gymnasiet (Dyslexia diagnosis at upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Att fĂ„ diagnos dyslexi nĂ€r man gĂ„r pĂ„ gymnasiet pĂ„verkar bĂ„de elevens studiesituation och den bild eleven har av sig sjĂ€lv. Den hĂ€r undersökningen baseras pĂ„ halvtstrukturerade intervjuer med sju elever som alla fĂ„tt diagnos dyslexi sedan de börjat pĂ„ gymnasiet.

Gauffin, Kerstin & Willysson, Ann-Charlotte. (2006). BÀttre koncentration och skoltrivsel genom avslappningstrÀning. En studie i skolÄr 2. (Improvement of Concentration and Classroom Atmosphere through Relaxation Training.

Gunnarsdotter, Sofie & Karlsson, Caroline (2008) YrkeslÀrarrollen i förÀndring i den nya lÀrlingsutbildningen. (Changes in the Vocational TeacherŽs Role in the New Educational Program for Apprentices). Skolutveckling och ledarskap, 90 hp, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. LÀrlingsutbildningens lÀrarrollsförÀndring Àr ett examensarbete och en C-uppsats pÄ 15 HögskolepoÀng pÄ LÀrarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet Àr vÄra funderingar kring hur lÀrarrollen förÀndras dÄ den nya lÀrlingsutbildningen införs i gymnasieskolan hösten 2008. Uppsatsens syfte Àr att, undersöka hur den nya lÀrlingsutbildningen pÄverkar lÀrarrollen.

Mattsson, A (2006). Distansundervisning i svenska grundskolor i utlandet ? handledares, lÀrares och elevers syn pÄ distansundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. (Distance education in Swedish compulsory schools abroad ? tutors, teachers and students view on distance education for students with special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Avsikten med undersökningen Àr att undersöka lÀrares och handledares uppfattningar om distansundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd samt att undersöka nÄgra elevers uppfattningar om distansstudier. Denna studie bygger pÄ en enkÀtundersökning bland handledare och distansundervisande lÀrare samt ett antal intervjuer med distansstuderande grundskoleelever i svenska utlandsskolor.

Fransson, Carina & Jessen, Anneli (2010). TillgÄng och kompetens kring kompensatoriska hjÀlpmedel (Availability and competence on assistive technology). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga om elever med dyslexi har de kompensatoriska hjÀlpmedel som SKED anser att de behöver samt om eleven, elevens förÀldrar och speciallÀrare/specialpedagoger har den kompetens som krÀvs för att ge eleven möjlighet att kunna anvÀnda dessa hjÀlpmedel optimalt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt har vi genomfört 12 intervjuer med fyra elever, fyra förÀldrar och fyra specialpedagoger frÄn tre grundskolor i tvÄ kommuner. KartlÀggningen visade att i den ena kommunen var tillgÄngen till kompensatoriska hjÀlpmedel bra, utifrÄn SKED:s rekommendationer. I den andra kommunen var tillgÄngen inte bra, utifrÄn SKED:s rekommendationer.

Sammanfattning Redelius Johanna (2005) Teaterproduktion - nyckeln till utveckling? Theatre production ? The key to development? Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med mitt examensarbete Àr att jag vill skaffa mig inblick hur mina elever upplever vad de lÀr sig i ett teaterproduktionsarbete. Det Àr viktigt att eleven fÄr pröva eller utmana sina förmÄgor, men Àven förstÄ hur man bÀst kan utnyttja sina resurser. För att nÄ syftet har jag anvÀnt metoden intervjuer, dÀr sex elever har intervjuats.

Syftet med denna rapport Àr att titta pÄ hur samverkan fungerar mellan polisen och socialtjÀnsten, nÀr det gÀller deras arbete med barn och unga som far illa hemma. Hur fungerar samarbetet praktiskt och vad tycker personal pÄ myndigheterna om samarbetet? I de inledande kapitlen beskrivs barnperspektivet och den strategi för samverkan som Socialstyrelsen tillsammans med Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen fÄtt i uppdrag av regeringen att utveckla. OcksÄ lagbestÀmmelser om skyldighet för Polisen och SocialtjÀnsten att samverka sammanfattas. Rapporten innehÄller intervjuer med personal frÄn respektive myndighet.

Denna studie behandlar gymnasielÀrares kompetensutveckling i LuleÄ Kommun. Syftet Àr att beskriva, analysera och förstÄ gymnasielÀrares och rektorers uppfattningar om den kompetensutveckling som arbetsgivaren erbjuder och bedriver. Vidare studeras huruvida den pedagogiska yrkesrollen och den dagliga undervisningen pÄverkas av denna. Genom kvalitativa intervjuer har Ätta gymnasielÀrare och tvÄ rektorer vid teoretiska gymnasieprogram delgett sina uppfattningar om kompetensutveckling. Materialet har sedan bearbetats genom en fenomenografisk forskningsansats och analyserats med utgÄngspunkt i hermeneutiken.

Vilka Àr problemen för elever med matematiksvÄrigheter? (What are the problems for students with mathematical difficulties)? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vad elever med matematiksvÄrigheter tycker Àr svÄrt i matematik samt hur de tycker en bra undervisning i Àmnet skall se ut. Jag tittar Àven pÄ vilka arbetssÀtt och undervisningsmetoder deras lÀrare/speciallÀrare anvÀnder sig av. I mitt arbete har jag gjort bÄde en enkÀtundersökning bland elever i Är Ätta samt intervjuer av lÀrare. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av skolans matematiklÀrare/speciallÀrare har jag tagit reda pÄ hur de planerar och genomför sin undervisning. Resultaten av min undersökning pekar pÄ, att det rÄder en samsyn bland skolans lÀrare och speciallÀrare hur lektioner skall planeras och genomföras för att nÄ bÀsta resultat. Men de saknar tid och fortbildning för att klara av en mer varierad undervisning dÀr den muntliga kommunikationen Àr viktig.

I detta examensarbete har vi undersökt vilka förutsÀttningar det finns för elever med dyslexi att arbeta integrerat i klassrummet tillsammans med övriga klasskamrater och hur pedagoger arbetar ute pÄ skolorna med elever som har diagnosen dyslexi. För att fÄ en djupare förstÄelse har vi tittat nÀrmare pÄ diagnosens betydelse, vilka hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att underlÀtta arbetet i klassrummet för dyslektiker samt om det finns nÄgon förebyggande pedagogik mot specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och specialpedagoger fÄtt fram hur detta arbete kan se ut i dagens skola. Undersökningen genomfördes i tvÄ olika F-6 verksamheter belÀgna i Svedala kommun. Slutsatsen vi har dragit efter vÄr undersökning Àr att det idag finns stora möjligheter för elever att arbeta integrerat i klassrummet under alla av arbetsdagens timmar. Men vi stÀller oss ÀndÄ nÄgot tveksamma inför detta.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄr studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstÄ om och hur verksamhetens form pÄverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mÄn barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vÄr studie vill vi Àven lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

Ek, Gertrud (2010). Vad gör vi nÀr elever inte nÄr mÄlen i lÀsning och skrivning? - Rektorers kunskap om och strategier för att begrÀnsa lÀs- och skrivsvÄrigheter. Skolutveckling och ledarskap, Utbildningsvetenskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt sjÀlvstÀndiga arbete var att undersöka vilken förstÄelse och vilka strategier rektorer har för att begrÀnsa lÀs- och skrivsvÄrigheter sÄ att alla barn kan lÀsa och skriva efter sitt första skolÄr.

Denna uppsats Àmnar undersöka vilket förhÄllningssÀtt pedagoger och skolledning har till att inkludera elever med diagnos inom AutismspektrumtillstÄnd samt andra i skolsvÄrigheter i en vanlig högstadieklass och vilka de eventuella framgÄngsfaktorerna och fallgroparna Àr. Studien har genomförts pÄ en högstadieskola dÀr man valt att inkludera nio elever, varav fyra med AST-diagnos, som befinner sig i olika former av skolsvÄrigheter i en klass och förstÀrka denna klass med en assistent och en specialpedagog. Studien Àr en fallstudie och metoden som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjuer av inblandad personal. Som bakgrundsmaterial har jag Àven tagit del av dokumentation i form av projektplan och verksamhetsberÀttelse. Vad gÀller organisation pekar resultaten pÄ att tydlig styrning och mÄlbeskrivning Àr av vikt, samt att det finns risker med att liknande satsningar görs i projektform dÄ man lÀtt koncentrerar behoven i en och samma klass vilket innebÀr att denna kan ses som avvikande.

ABSTRACT Gustavsson Goddijn, Ann & Therus, Ewa-Lena (2007). Sveriges vanligaste institutionella samtal. En studie av nÄgra lÀrares och elevers syn pÄ utvecklingssamtalet. (The most common conversation in Sweden. A study of some teachersŽand studentsŽ views on the development dialogue).