Detta projekt bygger pÄ ett samarbete med Group perimeter protection AB som Àr en del av Gunnebos koncern. GPP levererar omrÄdesskydd och bland dessa grindar och staket till förskolan. Samarbetet har resulterat i utvecklingen av en sÀker och brukarvÀnlig grind till förskolans utomhusmiljö. Projekt syftar till att utveckla en nytÀnkande anvÀndarvÀnlig utomhusgrind till förskolan. I dag Àr förskolans sÀkerhet ett omdiskuterat Àmne i media och inom förskolan, vilket resulterat i att regeringen har tillsatt en utredning för att komma till rÀtta med vart det brister? Innan den utredningen gett nÄgra svar, utgÄr vi ifrÄn observationer i vardagen.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och nÄgot som bÄde individer och organisationer efterstrÀvar. Till skillnad mot tidigare forskning som frÀmst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv Àr fokus hÀr individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte Àr att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lÄng tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur fria och flexibla Àr forskare? Vilka begrÀnsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav stÀlls pÄ forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhÄller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ sju intervjuer med forskare pÄ olika nivÄer.

Bakgrund: LĂ€kare och distriktssköterskor har ett gemensamt ansvar att skapa en god samverkan med varandra. En god relation mellan sjuksköterska och lĂ€kare förbĂ€ttrar patientsĂ€kerheten och kvaliteten pĂ„ vĂ„rden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av samverkan med lĂ€kare pĂ„ hĂ€lsocentral i samband med telefonrĂ„dgivning. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Åtta distriktssköterskor med varierande erfarenhet av telefonrĂ„dgivning pĂ„ fyra olika hĂ€lsocentraler intervjuades med hjĂ€lp av en semistrukturerad intervjuguide.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa en del av problematiken kringundertextning av utlÀndska filmer. Analysen Àr begrÀnsad tillöverföringen av svordomar till svenska undertexter i den brittiska filmenBilly Elliot (2000) och ger svar pÄ bland annat följande frÄgor: Vilkafunktioner fyller svordomar? Vilka strategier anvÀnder undertextare vidöversÀttning av svordomar i talade repliker till skrift i undertexter?Vilken effekt har resultatet av överföringen?Undertextning av film i olika media utförd av olika undertextare kannaturligtvis variera i utformning och kvalitet. Resultatet av överföringfrÄn tal till skrift i undertexter kan dels bero pÄ normer, men ocksÄ pÄundertextarens arbetssituation framförallt med tanke pÄ tid ochhjÀlpmedel. Oavsett undertextarens ambition, intention ocharbetssituation bör det ligga i dennes natur att vilja anvÀnda deingreppsstrategier som krÀver minst justeringar av talet i replikerna.Trots detta finner jag ett relativt lÄgt antal av ingreppskategorinstrykning i förhÄllande till vad jag hade förvÀntat mig.

PÄ senare Är har sjukskrivningarna i Sverige ökat pÄ grund av arbetsrelaterad stress, vilket tros bero pÄ den ökade stressen i dagens samhÀlle. Forskning visar att arbetsrelaterad stress ofta drabbar individer som har kontakt med och ansvarar för mÀnniskor. Det kan bero pÄ att tidigare forskning inom well-being, vÀlmÄende, frÀmst har riktats mot lÀkarkÄren. Eftersom revisorer, precis som lÀkare, anses vara en profession av mÄnga, finns det incitament att Àven studera revisorers well-being. Tidigare forskning har pÄvisat att organisationskulturen bÄde kan ha en positiv och en negativ inverkan pÄ en individs well-being, vilket medför att vi har valt att studera hur olika organisationskulturer inom revisionsbyrÄer pÄverkar revisorns wellbeing.Genom att i ett första skede genomföra pilotintervjuer med revisorsassistenter, har detta gett oss en god inblick i deras arbetssituation, vilket har bistÄtt oss i utformandet av en enkÀt.

Introduktion: I ett multitrauma skadas en person i flera organsystem samtidigt. Katie Eriksson beskriver mÀnniskan som en multidimensionell individ, med kropp, sjÀl och ande. Ett multitrauma kan fÄ komplexa och livslÄnga fysiska samt psykiska konsekvenser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter som drabbats av ett multitrauma upplever sitt psykiska och existentiella vÀlbefinnande. Samt hur patienterna upplever sjuksköterskans bemötande och hur sjuksköterskan ska bemöta patienternas behov.

Detta examensarbete Àr ett nedslag mitt i arbetet med ett konstprojekt som i enkla drag innebÀr att jagfilmar en lÀrares interaktion med sina elever och dÀrefter i ett videoverk, med hjÀlp av en skÄdespelarerekonstruerar lÀrarens sociala interaktion fast utan elever som motspelare. Jag vill anta de utmaningarsom denna idé om gestaltningsmetod innebÀr stÀllt i relation till min intention om att i videoverketuttrycka kontrasten: en ensam lÀrare som Àr upprymd av kÀnslan av gemenskap och social interaktionmed sina elever (som inte finns dÀr).UtifrÄn ett utbildningsvetenskapligt perspektiv skulle man kunna jÀmföra min idé omgestaltningsmetod med en livsvÀrldsfenomenologisk metodologi eftersom jag i min rekonstruktion avlÀrarens lektionsarbete tar bort en förutsÀttning i lektionsarbetet - eleverna. Jag har dÀrför valt att itexten relatera arbetsprocessen med mitt videoprojekt utifrÄn ett livsvÀrldsfenomenologiskt perspektivpÄ klassrumsobservation. Jag diskuterar i texten hur vi under arbetet med rekonstruktionen av lÀrarensinteraktion observerade olika förgivettaganden (som lÀrarens rörelsemönster, blickar ellerförhÄllningssÀtt till datorer i klassrummet). Dessa förgivettaganden handlar bl.a.

En manifestation som Àgde rum i Göteborg 2012 visade att socialsekreterare i stor utstrÀckning sÀger upp sig frÄn arbetsplatsen, bland annat pÄ grund av en alltför hög arbetsbelastning. Syftet med denna studie var att i ljuset av detta undersöka socialsekreterares psykosociala arbetsmiljö och belysa riskerna med de tunga och i mÄnga fall motstridiga krav som socialsekreterare möter i sitt dagliga arbete. 261 socialsekreterare inom barn och unga, funktionshinder och ekonomiskt bistÄnd i Göteborgsregionen deltog i undersökningen, vilken var utformad som en kvantitativ tvÀrsnittstudie. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en webbenkÀt som mÀtte socialsekreterarnas upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö samt graden av rollkonflikter och yrkesstolthet. Studien pÄvisade att var fjÀrde respondent under rÄdande förhÄllanden inte skulle vilja arbeta kvar pÄ sin arbetsplats om ett Är.

Sedan 2008 Àr yoga en nationell verksamhet inom KriminalvÄrden pÄ hÀkten och anstalter i Sverige. Undervisningen i yoga bedrivs av kriminalvÄrdare som fÄtt utbildning i yoga och kallas yogainspiratörer. Syftet med studien Àr att belysa vad det kan innebÀra för dessa yogainspiratörer och kriminalvÄrdare att arbeta med yoga inom sitt yrke samt undersöka hur arbetet med yoga pÄverkar deras arbetssituation. Studien belyser Àven hur de ser pÄ yoga som ett arbetsverktyg inom KriminalvÄrden.Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ sex stycken semistrukturerade intervjuer med kriminalvÄrdare som arbetar med yoga. Empirin frÄn intervjuerna analyserades mot bakgrund av de teoretiska utgÄngspunkterna psykosocial arbetsmiljö och stress samt fyra vetenskapliga studier om yoga inom kriminalvÄrd.Resultatet av studien visar att de intervjupersoner som arbetade som kriminalvÄrdare knutna till en viss avdelning genom yogan upplevde fördjupade relationer till de intagna genom ökad tillit och förtroende.

Arbetslivet Àr just nu i ett stadium dÀr individualitet, medbestÀmmande och lÀrande i organisationer eftersöks. Men för att detta skall nÄs krÀvs en vÀxelverkan mellan det medvetna och omedvetna. Detta omöjliggörs i och med dagens medvetandecentrering samt det kollektiva omedvetnas makt över individens strÀvan att finna det personligt omedvetna.Syftet med mitt arbete Àr att med en uppsÀttning relevanta begrepp studera det omedvetna i det intersubjektiva och dess inverkan pÄ individens möjlighet till att skapa en vÀxelverkan mellan medvetet och omedvetet i en specifik arbetssituation.Genom ett hermeneutiskt perspektiv utförs studier av det medvetna och omedvetna. En befintlig fallbeskrivning anvÀnds dÀrtill som empiriunderlag för att konkretisera min tolkning och diskussion.Det som i studien synliggörs Àr att ett specifikt fall kan visa pÄ en problematik, vilken kan hÀrledas till omedvetna processer. Dessa processer har ÄskÄdliggjorts genom skapandet av en begreppsapparat.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien syftar till att skapa en förstÄelse för Àtstörningsproblematiken utifrÄn den subjektiva upplevelsen hos personer som Àr friskförklarade samt perspektivet frÄn en behandlares inom omrÄdet.Hur kan ett Àtstörningsbeteende börja och yttra sig?Vad fÄr personen motiverad till en förÀndring av sitt beteende?Hur ser förhÄllandet till kost och trÀning ut efter en friskförklaring? Vad innebÀr frisk för den drabbade och för behandlaren?MetodEn kvalitativ studie som innehÄller intervjuer med fem friskförklarade respondenter. En av intervjuerna utfördes muntligt, resterande fyra intervjuades över mail. Deltagarna hade ett Äldersspann mellan 20-34 Är med olika Àtstörningsproblematikbakgrunder. För att fÄ ett bredare perspektiv av problematiken intervjuades Àven en behandlare inom omrÄdet.

So?derhamn Eriksson AB har producerat och levererat utrustning till sa?gverksindustrin i o?ver 150 a?r. Fo?retagets uppgift a?r att fo?rse sa?gverksna?ringen med effektiva maskiner och system fo?r ba?sta utnyttjande av ra?varan. En av So?derhamn Erikssons viktigaste produkter a?r barkningsmaskinerna Cambio.

Uppsatsen utgÄr ifrÄn Agency- och Stewardship Theory samt Project Governance som bakgrund till att beskriva hur projektorganisationer arbetar med styrning av projekt. Studien Àmnar skildra hur styrning av projekt pÄverkar projektbestÀllares och projektledares arbete i projekt vad gÀller tillsyn, tillit samt kommunikation. För att göra detta Àr studien baserad pÄ sju kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med respondenter som verkar inom olika branscher pÄ arbetsmarknaden. Datan frÄn intervjuerna bearbetades sedan med s.k. deduktiv tematisk analys för att göra den mer presenter- och hanterbar.Agency- och Stewardship Theory Àr nÀra sammankopplade med Project Governance, Àven om de i sig sjÀlva Àr helt skilda.

Äldreomsorgen har fĂ„tt kritik i massmedia under den senaste tiden vilket har bidragit till flera omorganisationer som skett sedan 1990-talet. Omorganisationerna har vuxit fram ur ett nytt styrningssĂ€tt som gĂ„r under begreppet New public management (NPM), som fokuserar pĂ„ styrning, uppföljning och redovisning. NPM har mĂ„nga influenser frĂ„n det privata nĂ€ringslivet och förĂ€ndringar som skett har bland annat inneburit att verksamheterna arbetar för en ökad effektivisering av organisationen, mĂ„l- och resultatstyrning samt ökad kvalitet. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur styrningen som Ă€r i linje med NPM beskrivs av chefer pĂ„ olika organisatoriska nivĂ„er inom Ă€ldreomsorgen i Stockholms stad. FrĂ„gestĂ€llningen som besvaras i uppsatsen Ă€r hur verksamhetscheferna respektive enhetscheferna beskriver att styrningen som Ă€r i linje med NPM har pĂ„verkat verksamheterna samt deras arbetssituation.Teorier om byrĂ„krati, postbyrĂ„krati samt NPM anvĂ€nds som referensram i uppsatsen.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och nÄgot som bÄde individer och organisationer efterstrÀvar. Till skillnad mot tidigare forskning som frÀmst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv Àr fokus hÀr individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte Àr att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lÄng tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur fria och flexibla Àr forskare? Vilka begrÀnsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav stÀlls pÄ forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhÄller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ sju intervjuer med forskare pÄ olika nivÄer.