Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgÄngspunkt. Det Àr elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifrÄga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen gÄr i Ärskurs 3.

Flera forskningsrapporter visar att utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. VÄr erfarenhet Àr att utomhusmatematik inte tillÀmpas i sÄ stor utstrÀckning i dagens skola. Syftet med studien Àr att undersöka lÀrarnas instÀllning till val av undervisningsmetod i matematik samt att fÄ en ökad inblick i vilka faktorer som pÄverkar detta val. FrÄgestÀllningen som ligger till grund för studien Àr: Vilka faktorer pÄverkar om en lÀrare anvÀnder sig av eller inte anvÀnder sig av utomhusmatematik i sin undervisning? Internationella studier visar att svenska skolelevers resultat i matematik har försÀmrats.

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida lajv Ă€r en undervisningsmetod som Ă€r möjlig att i praktiken anvĂ€nda i skolan och om eleverna anser att de lĂ€r sig nĂ„got av det. FrĂ„gestĂ€llningarna som stĂ€lls upp i arbetet Ă€r: · Hur mycket tid och planering behövs för att sĂ€tta upp ett lajv i skolan? · Har skolan de resurser som krĂ€vs för att tillhandahĂ„lla lajv som en del av undervisningen? · Är lajv en metod som eleverna uppskattar och sjĂ€lva anser sig lĂ€ra sig nĂ„got av? · Hur förhĂ„ller sig pedagoger till tanken pĂ„ lajv som undervisningsmetod? Den teoretiska förankringen bygger till stor del pĂ„ Fredrik Axelzons ?Rollspel i skolan? frĂ„n 2007 och Kristina BoreĂșs ?Rollspel i undervisningen? frĂ„n 1994. För att finna svaret pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna sĂ„ genomfördes ett temaarbete om klimat under tvĂ„ veckor, dĂ€r ett lajv baserat pĂ„ FN:s klimatrollspel anvĂ€ndes som avslutning. Efter lajvet genomfördes intervjuer med tre elever och klasslĂ€raren för att kunna fĂ„ deras synvinkel. Slutsatsen av undersökningen Ă€r att det finns bĂ„de tid och resurser för att anvĂ€nda lajv som metod i skolan samt att eleverna anser att de lĂ€r sig mycket genom arbetet..

MÄlet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ vilka undervisningsmetoder som presenteras av forskare och lÀrare i litteraturen och sedan jÀmföra resultatet med lÀrares egna erfarenheter. Jag har fokuserat pÄ litteraturundervisningen pÄ högstadiet. Jag har anvÀnt böcker skrivna av bland annat Gerd och Gerhard Arfwedson, Ulla Lundqvist, Göran Ejenby & Gunilla Molloy, Olga Dysthe och Aidan Chambers. Jag genomförde sedan en enkÀtundersökning bland svensklÀrare pÄ högstadiet för att fÄ reda pÄ hur de verkligen arbetar och vilka metoder de eventuellt anvÀnder sig av. Resultatet visade att de flesta av lÀrarna sjÀlva inte anser att de har nÄgon specifik undervisningsmetod, men nÀr jag lÀser deras svar kan jag tydligt se att de arbetssÀtt de beskriver Àr just delar av de metoder jag skrivit om.

This essay is built upon the subject of drama. Its purpose was to examine if drama was a good and important educational method to/for children, and if drama is enhancing childrens self-esteem and self-confidence. By reviewing the results from literature and interviews, my intention was to compare the results, in order to find out what the views of the literature and respondents on drama was.I used qualitative interviewing, to find out what the teachers had to say about drama, and I used literature that was relevant to the purpose of the essay. I took a deeper look at the meaning of educational drama and pedagogical drama was, and also the meaning of self-esteem and self-confidence, in order to connect it with the results from the literature and the interviews.  After studying the literature and the interviews, I could see coherence, and therefore compile a result.  Both literature and the interviewed teachers considers drama to be a good and important method within the educational school and that drama positively has got a strengthening effect on childrens self-esteem and self-confidence.

Strömbackaskolan i PiteÄ har en unik undervisningsmetod nÀr det gÀller byggprogrammet, skolan har tillsammans med kommun och nÀringsliv ett pÄgÄende projekt. I projektet fÄr elever under skoltid lÀra sig hur ett bygge fungerar, eleverna fÄr delta nÀr man bygger hyreshus. Syftet med denna studie Àr att beskriva elevers och före detta elevers uppfattningar om elevbygge som en del av utbildningen till byggnadsarbetare. Syftet har begrÀnsats till följande tre frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar har elever och före detta elever om elevbygge: 1:a som del av utbildningen till byggnasarbetare 2:a i relation till arbetslivet 3:e vad gÀller socialisering och sociala relationer. Undersökningen har gjorts via en kvalitativ/kvantitativ studie med intervjuer/enkÀter och har genomförts pÄ hösten 2010.

VÄrt examensarbete fokuserar pÄ att undersöka vilka faktorer som pÄverkar elevers syn pÄ matematikÀmnet. Vi har försökt Ästadkomma detta genom att besvara tre frÄgestÀllningar angÄende pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning en viss grupp av svenska befolkningen uppfattar och anvÀnder sig av skolÀmnet matematik samt vilka upplevelser de har av sÄdana situationer och vad som pÄverkat deras prestationer. MetodmÀssigt valde vi att skapa en delvis kvalitativt strukturerad enkÀt som innehÄller tvÄ olika sorters frÄgor: sju med svarskalor och tvÄ öppna frÄgor om informanternas attityder gentemot matematik. Denna enkÀt distribuerades digitalt via Internet till en slumpmÀssig grupp och vi fick in 141 svar frÄn mÀnniskor mellan Äldrarna 13 och 53. VÄrt resultat visar att faktorer som personlig kontakt med lÀraren, lÀrarens matematiska kunskaper, lÀrarens undervisningsmetod och lÀrarens Äterkoppling med elever Àr viktigare Àn faktorer som matematikbokens utformning och förÀldrars engagemang.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur nÄgra valda pedagoger förhÄller sig till utomhuspedagogik som en pedagogisk undervisningsmetod och diskutera dessa olika perspektiv av vad pedagogerna sÀger utifrÄn frÄgestÀllningarna i vÄrt syfte.Med hjÀlp av intervjuer har vi stÀllt frÄgor till fyra utvalda pedagoger som besitter skilda kunskaper och erfarenheter av utomhuspedagogik.I litteraturstudien mötte vi begrepp som forskare och teoretiker förknippade med utomhuspedagogik. Begrepp som direktkontakterfarenhet, sinnlig erfarenhet, autentisk lÀrandemiljö.Resultatet ÄskÄdliggör att pedagogerna ser fler fördelar Àn nackdelar med utomhuspedagogik. NÄgra fördelar gÀllande utomhuspedagogiken framkom som mer rörelse i lÀrandet, bÀttre hÀlsa och att lÀra om objekt i sin verkliga miljö m.fl. En nackdel som flera av pedagogerna var överens om var personalbrist, tidsbristen gÀllande planering och de praktiska förberedelserna.Pedagogerna visade olika intresse för utomhuspedagogik men alla var överens om att det var en bra undervisningsmetod och nÄgra av dem ville gÀrna anvÀnda sig mer av det i sin undervisning i framtiden..

Syftet med arbetet var att skriva om fem lÀrares uppfattningar kring den historiska berÀttelsen som undervisningsmetod samt dess pÄverkan pÄ elevernas historiemedvetande. Arbetet gick ut pÄ att ta reda pÄ: ? Vad lÀrare anser om historiska berÀttelser som undervisningsmetod och i vilket syfte de har anvÀnt sig utav den och hur den kan utveckla elevernas historiemedvetande. Metoden som anvÀnts i undersökningen för att stödja arbetet var intervjuer. Intervjuerna gav möjligheten att ta del utav fem pedagogers uppfattningar och tankar kring historiskt berÀttande i form utav berÀttelser som metod och vilka erfarenheter det fanns kring dem. VÀldigt kortfattat visade resultatet pÄ att lÀrarna ansÄg att historiska berÀttelser Àr en bra och anvÀndbar metod i historieundervisningen dÄ majoriteten utav lÀrarna var överens om att de fÀngslar barnen och att eleverna uppskattar den, men att den Àven Àr en metod utav mÄnga andra.

Skolverket har kommit med en ny lÀroplan Lgr 11, med förhoppning om att Àndra utvecklingen i de svenska skolorna, angÄende elevernas svaga kunskaper i matematik. Det har debatterats och skrivits mycket om just de svenska elevernas svagheter i matematik bÄde nationellt och internationellt. Mitt syfte med detta arbetet har varit att undersöka lÀrarnas erfarenheter (deras empirier) genom Ären. Genom deras synpunkter och de gÀllande lÀroplanerna under Ären, har min tanke varit att fÄnga upp deras Äsikter om utveckling i matematik och varför det har gÄtt Ät detta hÄll. Besitter lÀrarna med kunskaper som Àr intressanta för vidare undersökning? Undersökningen har gjorts med en enkÀt, samt med möjlighet för lÀrarna att skriva egna kommentarer.

Forskning har visat att barns olika lĂ€rstilar inte tillgodoses fullt ut i dagens skolor. Den traditionella undervisningsformen dĂ€r eleverna sitter stilla pĂ„ sina platser och lĂ€rarenöverför kunskap till eleverna tycks vara det rĂ„dande exemplet i skolan Ă€n idag. ÄndĂ„ visar forskning att drama som undervisningsmetod har för-mĂ„gan att fĂ„nga upp elevernas intresse, öka deras sjĂ€lvförtroende och fĂ„ dem att lĂ€ttare lĂ€ra och minnas genom att de fĂ„r erfara med kroppen och sina sinnen. Syftet med studien Ă€r att, via en kvalitativ ansats, undersöka hur drama anvĂ€ndes i undervisningen och vilken effekt drama hade pĂ„ elevernas inlĂ€rning och utveckling. DĂ€rför utfördes deltagande lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med utvalda pedagoger.

Detta arbete Àr en studie om elevers"eget arbete". Undersökningens syfte Àr att kritiskt granska arbetsformen. Informationen samlar jag in via en mindre litteraturstudie och empiriskja unsersökningar. Slutsatser jag gjort i undersökningen Àr att arbetsformen kan vara ett inlÀrningshinder om eleverna bara fÄr arbeta efter denna metod..

Detta examensarbete tar reda pÄ möjligheterna och förtjÀnsterna med att anvÀnda musik som undervisningsmetod. PoÀngen med uppsatsen har varit att hitta ett samband mellan musik och sprÄkutveckling. Jag har Àven undersökt hur man arbetar med musik som inlÀrningssÀtt pÄ en förskola och en grundskola, som har musik som profilering. TvÄ av informanterna var med mig under den minimusikal som jag har gjort och berÀttat sin syn pÄ Àmnet. Forskningen visar en koppling mellan de kommunikativa och musikaliska fÀrdigheter som vi mÀnniskor anvÀnder för att uttrycka oss.

Examensarbetets syfte var att belysa förskollÀrares anvÀndning samt motiv för val av sÄnger i sin undervisning ur ett pragmatiskt perspektiv. UtifrÄn syftet tog vi reda pÄ vilka typer av sÄnger förskollÀrare valde att sjunga i sin undervisning samt motiven bakom valet. Vi undersökte Àven vilka Àmnen och arbetssÀtt förskollÀrarna valde att integrera sÄngen i. Teoretisk utgÄngspunkt var pragmatismen dÀr handlingarnas vÀrde styrs av konsekvensen hos den utförda handlingen. Deweys Learning by doing Àr ett uttryck som de flesta har hört och som Àr ett tydligt exempel pÄ pragmatismens mening.

Portfolio Är portfolio en möjlig metod pĂ„ yrkesförberedande gymnasieprogram?.