SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att se hur lek kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Är. Jag frÄgade mig vilken betydelse lek har för lÀrandet? Vilken syn lÀrarna i idrott och hÀlsa har pÄ lek? PÄ vilket sÀtt lek anvÀnds som undervisningsmetod i idrott och hÀlsa och vilka svÄrigheter som finns med den?MetodFör att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en kvalitativ undersökning. Tre verksamma lÀrare i idrott och hÀlsa för grundskolans yngre Äldrar intervjuades om deras erfarenheter av lek som ett pedagogiskt verktyg.ResultatLek ska vara roligt för eleverna, kÀnnas lustfyllt och innehÄlla skratt. LÀrarna har kopplat ihop lek med lÀrande.

Denna studie anv?nder sig av korpusbaserade metoder f?r att analysera inl?rartexter skrivna av inl?rare i svenska med franska som modersm?l. Huvudsyftet ?r att ta reda p? i vilken grad dessa inl?rare anv?nder best?mdhet i svenska nominalfraser enligt m?lspr?ksnormen. Med kvantitativa metoder inringas de tendenser bland avvikelserna som finns i korpusen.

Den hÀr uppsatsen Àr en undersökning av undervisningsmetoden storyline och den eventuella möjligheten att anvÀnda sig av rollspel i lÀrande och undervisning. Det jag frÄgar mig Àr? hur vÀl storyline stÄr sig som lÀro- och undervisningsmetod? vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och? om storyline och rollspel kan pÄverka jÀmstÀlldheten i undervisning och skolan i en positiv riktning.Uppsatsen Àr helt igenom en litteraturanalys dÀr jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, sjÀlva storylinemetoden, rollspel, berÀttande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoÄriga erfarenhet av rollspel.Arbetet ger följande resultat:Till att börja med att storyline, vilande pÄ vetenskaplig grund, stÄr sig vÀl som metod för lÀrande och undervisning. Inte minst för dess fokus pÄ bl a elevernas förkunskaper, aktivt lÀrande och elevernas kritiska tÀnkande.För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer.

Forskning har visat att barns olika lĂ€rstilar inte tillgodoses fullt ut i dagens skolor. Den traditionella undervisningsformen dĂ€r eleverna sitter stilla pĂ„ sina platser och lĂ€rarenöverför kunskap till eleverna tycks vara det rĂ„dande exemplet i skolan Ă€n idag. ÄndĂ„ visar forskning att drama som undervisningsmetod har för-mĂ„gan att fĂ„nga upp elevernas intresse, öka deras sjĂ€lvförtroende och fĂ„ dem att lĂ€ttare lĂ€ra och minnas genom att de fĂ„r erfara med kroppen och sina sinnen. Syftet med studien Ă€r att, via en kvalitativ ansats, undersöka hur drama anvĂ€ndes i undervisningen och vilken effekt drama hade pĂ„ elevernas inlĂ€rning och utveckling. DĂ€rför utfördes deltagande lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med utvalda pedagoger.

Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att jÀmföra en dramapedagogisk undervisningsmetod med en traditionell undervisningsmetod. För att uppnÄ studiens syfte har vi utgÄtt ifrÄn fyra frÄgestÀllningar.1. Vilka skillnader gÄr att se i elevernas kunskaper inom ett Àmne om de har fÄtt arbeta med dramapedagogik respektive traditionell undervisning som metod för lÀrande?2. Hur upplever eleverna de olika arbetssÀtten?3.

Jag har erfarat att bildundervisningen mÄnga gÄnger blir ineffektiv nÀr det kommer till den delen av Àmnet som innebÀr instruktioner och genomgÄng av planerad elevuppgift. Jag vill dÀrför introducera en ny undervisningsmetod, nÀmligen Flipped classroom, dÀr instruktioner och genomgÄng av planerad uppgift genomförs utanför skoltid i form av en instruktionsfilm. Jag har planerat en lektionssvit i bild, som i tvÄ klasser genomförs med metoden Flipped classroom. Syftet Àr att undersöka hur berörd bildlÀrare och dennes elever stÀller sig till bildundervisning med metoden Flipped classroom. Vidare vill jag ta del av hur eleverna mottar min instruktionsfilm i syfte om att fÄ en uppfattning om hur instruktionsfilmer i bildÀmnet kan utformas pÄ bÀsta sÀtt.

ABSTRAKT  Syftet med föreliggande studie Àr att djupare förstÄ relationen mellan nÄgra lÀrstilar som karakteriserar en elevgrupp pÄ ett gymnasium i södra Sverige med hur nÄgra lÀrare undervisar pÄ samma skola. Det Àr viktigt som blivande lÀrare att förstÄ hur elever tillÀgnar sig kunskap och vilken betydelse olika undervisningsmetoder har för om elever lyckas eller misslyckas i sitt lÀrande. Föreliggande studie Àr en fallstudie och metoden en kombination av kvalitativa och kvantitativa data bestÄende av enkÀter och intervjuer. 27 elever och tre lÀrare ingÄr i undersökningen. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds Kolbs teori om lÀrstilar som inbegriper den divergenta, den konvergenta, den ackommoderande och den assimilerande lÀrstilen.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklÀrare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning Àr ett tÀnkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

VÄrt syfte med detta arbete var att lÀra mer om infÀrgning som undervisningsmetod och hur detta pÄ verkar elevers motivation. Vi genomförde ett projekt med infÀrgning mellan matematik och byggÀmnet i tvÄ klasser pÄ Byggprogrammet. Meningen var att undersöka hur projektet pÄverkade elevernas motivation. Vi identifierade tre faktorer, kompetens, autonomi och anknytning, som grundlÀggande för motivation och undersökte detta med tvÄ stycken standardiserade enkÀter. PÄ grund av faktorer som inte ligger inom vÄr kontroll fick vi ett stort bortfall av undersökningspersoner och undersökningen uppvisar ingen signifikant skillnad..

Studiens syfte Àr att belysa teknikens mÄngfald samt att analysera hur man kan vÀcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlÀrningstillfÀllen i förskolan. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har pÄverkan pÄ barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgÄ ifrÄn vid planering av förskoleverksamheten i teknik.

Hur ska lÀraren vÀlja en bra undervisningsmetod vid inlÀrning av multiplikationstabellen? Först mÄste lÀraren veta hur eleverna lÀr, vilka arbetsmetoder som finns samt vad som Àr bra med dem. Svaren söktes i teorier om hjÀrnan, matematikinlÀrning samt olika arbetssÀtt och metoder. Med teorierna i bakfickan gav vi oss ut och intervjuade specialpedagoger, speciallÀrare och matematiklÀrare för att ta reda pÄ hur de vÀljer metod. Resultatet av studien blev att lÀraren mÄste kÀnna till varje elevs inlÀrningsstil och variera undervisningen för att ge eleverna arbetssÀtt och metoder som passar deras olika sÀtt att lÀra..

Inom skolan har det lÀnge funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lÀrare ska kunna kommunicera med varandra pÄ nÀtet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier Àr ett vitt begrepp som nÀmns lite var stans idag, men vad innebÀr dÄ sociala medier? Sociala medier Àr ett samlingsnamn pÄ kommunikationskanaler som tillÄter anvÀndare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud..

Syftet med vÄrt examensarbete var att studera hur gymnasieelever upplevde höglÀsning som undervisningsmetod. Som metod anvÀnde vi oss av enkÀter, observationer samt loggböcker. VÄrt resultat visade att flertalet elever uppskattade vÄr höglÀsning och mycket tyder pÄ att den kan ses som ett bra alternativ och ett komplement till traditionell litteraturundervisning. Slutsatser vi kan dra Àr att denna metod pÄ ett naturligt sÀtt bidrog till att samtliga elever inbjöds till att uppleva texten och skapa ett engagemang för skönlitteratur vilket frÀmjar ett fortsatt intresse för Àmnet..

Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste Ären visat pÄ en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och instÀllning till matematik ? ett Àmne som allt oftare upplevs som svÄrt, trÄkigt och verklighetsfrÀmmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvÀgagÄngssÀtt för hur man som matematiklÀrare kan bryta denna utveckling, nÀmligen tillÀmpning av Àmnesintegrering mellan matematikÀmnet och gymnasieprogrammens karaktÀrsÀmnen ? Àmnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mÄl och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sÄdan Àmnesintegrering innebÀr, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera Àmnesintegreringen.För att besvara mina frÄgor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frÄgan kompletterats med enkÀtundersökningar och/eller intervjuer med sÄvÀl matematik- och karaktÀrsÀmneslÀrare som elever.

ABSTRACTThis essay has as its main purpose to examine how teachers handle teaching in art, after the governments steeredocuments and goals to reach.To find out about it I have done interviews with four teachers. I have made a study of litterature to introduce some different teaching methods that is more or less meaningful and useable. The result of the examination was different from what I expected. The interviews showed that the four teachers work in varios ways after their own conditions. They have different experiences and also have different opinions about what is most important in the art teaching.