Uppsatsens Àmne berör karaktÀrer i tv-serien Downton Abbey och deras förhÄllande till klÀder. Tre karaktÀrer jag tolkar som konservativa stÀlls i kontrast till tre karaktÀrer som i högre grad föresprÄkar moderniteten. Genom att jÀmföra hur karaktÀrerna via klÀder medvetet och omedvetet gestaltar sin syn pÄ samhÀllsutvecklingen undersöker jag hur stora likheter som framkommer mellan dem. Syftet Àr att analysera hur individens samhÀllssyn gestaltas genom klÀderna. Analysen utförs med en metod inspirerad av ikonografi dÀr nyckelscener frÄn serien betraktas utifrÄn en rent beskrivande vinkel sÄvÀl som i relation till samtida kontexter.

Uppsatsen utgÄr frÄn ett litteratursociologiskt perspektiv, dÀr speglingsteorin Àr en viktig del. Speglingsteorin innebÀr att man betraktar litteraturen som en spegling av samhÀllet. Klassiska verk anvÀnds till exempel som sociohistoriska kÀllor till andra samhÀllen och epoker. UtgÄngspunkten för den hÀr studien Àr att det inte enbart Àr de klassiska verken som utgör en sÄdan kÀlla, utan att Àven dagens populÀrlitteratur kan ses som en lÀnk till hur mÀnniskor och samhÀlle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen Àr att litteraturen fyller en funktion för lÀsarna, nÀmligen att den tjÀnar som stöd och hjÀlp i mÀnniskors liv.

SammanfattningFrÄgor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen Àr hur förÀldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, slÀkt, vÀnner, samhÀllet i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en vÄldtÀkt. Vi har ocksÄ valt att titta pÄ hur sjÀlvhjÀlpsgrupper arbetar med och bearbetar kÀnslor som skuld och skam. UtifrÄn fyra intervjuer med förÀldrar till utsatta flickor och personal frÄn Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok SjÀlvhjÀlpsgrupper (2006) som ingÄende diskuterar Àmnet samt Anna Meeuwisses bok VÀnskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att pÄ sÄ sÀtt fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning. Den teori vi har valt Àr Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman.

Lövdén Brefelt, S. FörÀldraskap och sexualitet. En studie av förÀldrars upplevelser av det gemensamma sexuallivet. Examensarbete i sexologi 30 hp. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, 2012.

Titel: Bloggen Àr mitt vardagsrum - en kvalitativ studie om miljöbloggarens medielogik Författare: Axel FrÀndén, Niklas Mannheimer Ruberg och Sandra Nilsson Uppdragsgivare: ForskningsnÀtverket MIM - Makt, Identitet, Modernitet Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Jenny Wiik Antal ord: 17084 exkl. appendix och bilagor Syfte: Att undersöka miljöbloggarens medielogik Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer Material: Analys av djupintervjuer med nio miljöbloggare i Sverige. Bland de intervjuade finns en spridning dÀr de olika bloggarna har frÄn drygt 200 till cirka 11 000 besökare i veckan. Huvudresultat: Resultatet visar att en majoritet av miljöbloggarna arbetar utifrÄn en medielogik dÀr vi identifierat: jaget som utgÄngspunkt, arkivering, det enklaste sÀttet, den egna agendan, bloggarens omvÀrld och annat kommer före som grundlÀggande komponenter. De hÀr komponenterna avser miljöbloggarens sÀtt att integrera den egna personen i berÀttandet, medvetenheten om Internets lagringsegenskap, valet av enkel utformning av blogginlÀggen, det egna intresset och personliga Äsikten som utgÄngspunkt, hÀnsyn till 3 mÀnniskor i miljöbloggarens omvÀrld samt de sysslor och Ätaganden som av miljöbloggaren prioriteras högre Àn bloggskrivandet.

The aim of this essay is to examine how people living in the Swedish countryside looked upon changes in the interiors through modernization in 1850-90. For the first time, there was an abundance of objects available in stores in the countryside that the majority of the population had money buy. Many novelties were introduced in the interior decoration of ordinary peoplesÂŽ homes. This study focuses on the introduction and use of wallpaper and is based on a questionnaire about wallpaper sent from the Nordiska museet, National museum of Culture history in Sweden, to people all over Sweden in 1948. 148 people responded to the questions about use and attitudes toward wallpaper during the second half of the 19th century.My theoretical perspective is cultural diffusion, the spread of cultural items, more specific the diffusion of innovations from larger to smaller places, often influenced by social elites, hierarchical diffusion, and between individuals, contagious diffusion.The analytical perspective used for the analysis is based on the concepts of basic and variable modernity, initiated by the historian Sven-Eric Liedman.

Denna uppsats handlar om ett antal individers upplevelse av att anvÀnda en diet för att modifiera kroppen eller att genomföra en mer djupgÄende och bestÄende livsstilsförÀndring. Uppsatsen berör dieter i allmÀnhet men LCHF i synnerhet. Syftet Àr att belysa faktorer i ett modernt samhÀllsklimat som medverkande till individuellt beslutsfattande. Respondenternas berÀttelser lyfter fram olika faktorer som pÄverkat deras val av kostkontroll. Uppsatsen har en explorativ och deskriptiv prÀgel och med hjÀlp av teorier, intervjuer och internetundersökningar, söks svar pÄ vilka faktorer i samhÀllet och hos individerna sjÀlva som bidrar till valet av att börja anvÀnda en diet, samt vilken diet man vÀljer.

Tidningens personportrÀtt Àr en journalistisk genre som skiljer sig frÄn konventionell nyhetsjournalistik genom en artig och hyllande, snarare Àn kritisk och granskande karaktÀr. I den hÀr uppsatsen har jag för avsikt att undersöka hur personportrÀtt i tvÄ svenska tidningars söndagsbilagor, Dagens Nyheters ?DN söndag? och Aftonbladets ?Söndag? konstrueras. I uppsatsen studeras 8 personportrÀtt utifrÄn frÄgestÀllningen: vad i de valda personportrÀttens livsbeskrivningar vÀljer journalisten att se och hur beskrivs det? Syftet Àr att placera frÄgestÀllningen i en sociologiteoretisk kontext av moderniteten som tillstÄnd och media som viktig social kunskapskÀlla och förmedlare av erfarenhet.

Uppsatsen syfte utgÄr frÄn att studera hur experterna sÀger att man skall göra för att lösa problemet med det ofrivilliga singellivet, hitta kÀrleken, se vilka förklaringar, strategier och verktyg som framtrÀder i de olika sjÀlvhjÀlpsböckerna. Ja helt enkelt, hur gör man och hur skall man inte göra. Jag kommer att utgÄ frÄn tre ganska nyutgivna sjÀlvhjÀlpsböcker skrivna av experter inom omrÄdet kÀrlek och relationer. Jag kommer att leta, fokusera mönster och söka efter likheter och/eller olikheter i de olika böckerna, och utifrÄn detta granska det som framkommit frÄn vald litteratur. UtifrÄn mitt syfte har jag valt att formulera mina frÄgestÀllningar sÄhÀr:Hur gör man för att finna kÀrlek?- Hur beskrivs orsaken/bakgrunden till problemet med ofrivilligt singelliv?- Hur beskrivs lösningen pÄ det ofrivilliga singellivet, vilka strategier och verktyg framkommer?- Hur framstÀlls den ideala partnern?Uppsatsen utgÄr frÄn Anthony Giddens teori om modernitet och sjÀlvidentitet, dÀr framför allt begreppen Reflexivitet och Det rena förhÄllandet, kommer att presenteras, dÄ dessa begrepp kÀnns relevanta till uppsatsens frÄgestÀllningar.

Syftet i vÄr kandidatuppsats var att belysa gymnasieungdomars egna berÀttelser av sin presentation pÄ Facebook och Instagram, och hur anvÀndandet pÄverkar deras identitetsskapande samt deras tankar kring anvÀndandet av dessa sociala medier. VÄr studie Àr gjord utifrÄn en kvalitativ ansats dÀr vi intervjuat nio ungdomar i tre fokusgrupper. De anvÀnda teorierna i studien bestÄr av det dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman och modernitet och sjÀlvidentitet av Anthony Giddens. Tillsammans med dessa anvÀnds ocksÄ aktuell forskning inom omrÄdet.Resultatet visar att Facebook och Instagram Àr en stor del av gymnasieungdomarnas vardagliga liv och att de deltar för att de inte vill vara utanför. Forumen stÄr för kommunikation med kontaktnÀtet, underhÄllning och vardaglig uppdatering om event och publicering av bilder pÄ speciella hÀndelser.

Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap frÄn slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hÀnsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen Äsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras Àr frÀmst mönsterböcker i trÀdgÄrdsskötsel, men dÀr ventileras ocksÄ ett större system av idéer och vÀrderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer nÀr moderniteten gör sitt intÄg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jÀmförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att pÄ sÄ vis försöka skapa en större förstÄelse för hur hans sÄg pÄ sin samtid och framtid.Uppsatsen pÄvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det Àr en utveckling som skett över tid.

I det moderna samhÀllet Àr det mÄnga faktorer som leder till upplevelsen av stress. Dessa faktorer kan bland annat bero pÄ samhÀllets snabba förÀndringar, de höga kraven, och att vi ska finnas till hands större delen av dygnet. Kombinerar man dessa faktorer med individens olika sociala roller Àr risken hög att individen upplever kraven som stressande. Förutom arbetets krav existerar Àven krav efter arbetet nÀr man mÄste Àgna sig Ät familjen. Min studie fokuserar pÄ att ta reda pÄ vilka faktorer som kan ge upphov till stress hos arbetande förÀldrar.

Denna studies syfte Àr att utifrÄn ett diskurspsykologiskt perspektiv undersöka biografiska motsÀttningar i en ung förÀlders sjÀlvreflexiva berÀttande pÄ en blogg. Specifikt Àmnar denna studie att undersöka motsÀttningar mellan arbete och familj. Detta görs i ljuset av Giddens teoretiska ramverk över sjÀlv-identitet i ett sen-modernt samhÀlle samt Becks teori om standardiserade biografier dÀrtill Beck & Beck-Gernsheim teori om kÀrleken som religion i det sen-moderna sekulariserade samhÀllet, för att tala om institutionernas ökade förvÀntningar pÄ förÀldraskap och efterlevnad av den standardiserade biografin. Med hjÀlp av diskurspsykologiska analysverktyg undersöks hanterande av motsÀttningar mellan arbete och familj i sprÄket. DÀrtill undersöks relationen mellan förvÀntningar pÄ förÀldraskap av motsÀttningar mellan arbete och familj utifrÄn den unge förÀlderns situation.

During the period after the Second World War Sweden underwent a quick transformation due to a strong economic development. Decades-long rule for the Social Democratic Party now led to the creation, in Sweden, of a modern welfare state. This period in Swedish history is often considered to be the time when ?the Swedish model? was formed. Tage Lindbom (1909?2001) was a historian and intellectual in the Swedish labor movement.

Uppsatsen har för avsikt att ur en filosofisk ansats försöka ÄskÄdliggöra teoretiska och tankemÀssiga komplikationer mellan kunskapssynen i lÀroplanen för de frivilliga skolformerna och det traditionella klassrummets fysiska och upplevda miljö. Detta för att pröva ansatsens möjligheter vid framtida teoretiska och empiriska studier. Uppsatsen vill dÀrför dels ta reda pÄ vad lÀroplanen och dess beredningsarbete föreskriver för typ av kunskapsundervisning, dels undersöka hur lÀroplanen och dess beredningsarbete resonerar kring kunskap. För att nÄ en djupare förstÄelse för lÀroplanens formuleringar i detta avseende, lÀgger jag ett utvecklingsperspektiv pÄ samhÀlle, skola och kunskap. Analysen visar att skolans kunskapsuppgift Àr tudelad.