This thesis is a queer masculinity reading of Sir Arthur Conan Doyle?s short story collection The Memoirs of Sherlock Holmes (1894). The analysis focuses on the dissonances, tensions and queerness that reside within the text itself. This has been done from my problem statement: How is Sherlock Holmes and John Watson?s sexuality and masculinity portrayed within the boundary of the text? What is being said, what is hidden, and what is dealt with silently? To reveal these queer parts this analysis has been focused around five themes: the late Victorian male, the Woman, countertypes and decadence, the homosocial sphere and sexuality.

Olika författare menar att vÄrt samhÀlle just nu gÄr frÄn att vara ett tjÀnstesamhÀlle till att bli ett upplevelsesamhÀlle. Denna teori bygger pÄ den utveckling av erbjudanden och vÀrdeskapande som hittills skett, frÄn rÄvaror, via varor, till tjÀnster och sedan till upplevelser. DÄ upplevelser efterfrÄgas i allt större utstrÀckning av konsumenter sÄ Àr det intressant att studera problematiken med att förstÄ vad upplevelser Àr och hur de skapas ur ett företagsperspektiv. De tvÄ huvudfrÄgor som behandlas Àr:Hur beskrivs upplevelsen som erbjudande i den studerade litteraturen?Hur beskriver litteraturen de aspekter av upplevelsens möjliggörande som företaget kan pÄverka?Syftet med denna uppsats Àr att genom en litteraturstudie beskriva upplevelsen, bÄde som fenomen för individen och som erbjudande frÄn företaget, samt att skapa förstÄelse för upplevelsens möjliggörande utifrÄn ett företagsperspektiv.Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr sekundÀra litteraturkÀllor studerats för att belysa och diskutera problemomrÄdet.

Syfte: Studiens syfte Àr att utifrÄn ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spÄr av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas portrÀttering av andra mÀnniskor och kulturer utanför Europa och VÀsterlandet.Metod: Som kunskapsteoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett kritisk hermeneutisk förhÄllningssÀtt. Kvalitativ metod har tillÀmpats i denna studie och i analysen av researtiklar anvÀnds kritisk diskursanalys.Slutsatser: Slutresultaten visar pÄ gemensamma drag i beskrivningar av lÀnder utanför Europa och VÀsterlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet fÄr vÀldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och VÀsterlandet. Resejournalistiken i Vagabond prÀglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och mÀnniskorna i linje med den koloniala diskursen.

Studien Àr en longitudinell analys dÀr syftet Àr att beskriva ungdomars vardagliga livsföring utifrÄn de lokala villkoren i Haparanda Är 2007, det vill sÀga efter Ikeas etablering. Ett delsyfte Àr att synliggöra förÀndringen i den lokala samhÀllsstrukturen mellan Är 2005 och Är 2007 och om förutsÀttningarna Àr lika för unga kvinnor och mÀn att skapa sig en meningsfull framtid i kommunen. I studien kombineras bÄde kvalitativ och kvantitativ metod. Intervjuerna utgörs av ungdomar i Haparanda kommun samt en arbetsförmedlare pÄ den lokala arbetsförmedlingen. EnkÀtundersökning baseras pÄ insamlad data som har gjorts vid tvÄ tillfÀllen, Är 2005 samt Är 2007, dels för att belysa förÀndringen i den lokala samhÀllsstrukturen mellan Ären, dels som ett komplement till det kvalitativa materialet.

Uppsatsen utgÄr frÄn ett litteratursociologiskt perspektiv, dÀr speglingsteorin Àr en viktig del. Speglingsteorin innebÀr att man betraktar litteraturen som en spegling av samhÀllet. Klassiska verk anvÀnds till exempel som sociohistoriska kÀllor till andra samhÀllen och epoker. UtgÄngspunkten för den hÀr studien Àr att det inte enbart Àr de klassiska verken som utgör en sÄdan kÀlla, utan att Àven dagens populÀrlitteratur kan ses som en lÀnk till hur mÀnniskor och samhÀlle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen Àr att litteraturen fyller en funktion för lÀsarna, nÀmligen att den tjÀnar som stöd och hjÀlp i mÀnniskors liv.

The shopping mall is a reflection of the city and its habitants, a concentrate of the modern city. I have studied the dialogues of malls and the communication within, how malls are put together and what they communicate. The city is constantly changing. As soon as we try to grasp the city, it slips away. My opinion is that city planners and landscape architects need to widen their views. City planning needs to develop to better fit to the changes of our modern cities.

Den hÀr studien skrivs med bakgrund av den diskussion som förs i medierna och runtom i samhÀllet angÄende det grova gatuvÄldet. Trots att majoriteten av alla anmÀlda misshandelsbrott begÄs mot mÀn sÄ Àr denna kategori av offer relativt osynliga i brottsofferforskningen. Studiens syfte Àr dÀrför att belysa hur ett antal mÀn har pÄverkats av att de blivit misshandlade och att vidare visa vilka konsekvenser detta har fÄtt för dem. Materialet i studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex unga mÀn som respondenter. Dessa har som gemensam erfarenhet att de blivit misshandlade en eller flera gÄnger de senaste Ären.

I uppsatsen har tvĂ„ geografiböcker för gymnasiet studerats. Fokus för undersökningen har varit böckernas framstĂ€llning av "de andra", i det hĂ€r fallet representerat av periferin, u-lĂ€nder eller tredje vĂ€rlden, beroende pĂ„ vilket uttryck som vĂ€ljs att anvĂ€ndas. De tvĂ„ undersökta böckerna, Geo- guiden och Geografi- mĂ€nniskan, resurserna, miljön, brukar frĂ€mst begreppen u-land och i-land för att beskriva vĂ€rldens fattiga respektive rika lĂ€nder. Även begreppet NIC-land förekommer i böckerna men inte i samma utstrĂ€ckning. Geografi- mĂ€nniskan, resurserna, miljön presenterar Ă€ven begreppen centrum- periferi, vilka dock inte anvĂ€nds i sĂ€rskilt hög grad.

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gÄng varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt mÄnga mÀnniskor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förÀndring har berott pÄ bland annat förÀndringar i samhÀllsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige Àr det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvÀrdering. FrÄn att ha varit en levande industri som stÀders ekonomi har vilat pÄ har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stÄtt tomma eller fÄtt ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

I uppsatsen har tvĂ„ geografiböcker för gymnasiet studerats. Fokus för undersökningen har varit böckernas framstĂ€llning av "de andra", i det hĂ€r fallet representerat av periferin, u-lĂ€nder eller tredje vĂ€rlden, beroende pĂ„ vilket uttryck som vĂ€ljs att anvĂ€ndas. De tvĂ„ undersökta böckerna, Geo- guiden och Geografi- mĂ€nniskan, resurserna, miljön, brukar frĂ€mst begreppen u-land och i-land för att beskriva vĂ€rldens fattiga respektive rika lĂ€nder. Även begreppet NIC-land förekommer i böckerna men inte i samma utstrĂ€ckning. Geografi- mĂ€nniskan, resurserna, miljön presenterar Ă€ven begreppen centrum- periferi, vilka dock inte anvĂ€nds i sĂ€rskilt hög grad.

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gÄng varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt mÄnga mÀnniskor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förÀndring har berott pÄ bland annat förÀndringar i samhÀllsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige Àr det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvÀrdering. FrÄn att ha varit en levande industri som stÀders ekonomi har vilat pÄ har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stÄtt tomma eller fÄtt ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

Detta Àr ett examensarbete inom Sociologi (C/D) vid LuleÄ Tekniska Universitet med det övergripande syftet: Att undersöka och definiera mÀnniskors upplevelse av trygghet i förhÄllande till sjukförsÀkringen och hur viktig tjÀnstemÀn som möter berörda individer och individerna sjÀlva uppfattat att individens upplevelse av trygghet Àr för rehabilitering till arbete.Det Àr en mycket liten andel personer som blir nekad/fÄr indragen sjukpenning eller utförsÀkras. Men Att risken finns, och att regelverket upplevs svÄrt att förstÄ för det egna konkreta Àrendet gör att upplevelsen av trygghet minskar. Att regelverket förÀndras och vilken praxis som tillÀmpas kan göra det svÄrt för individen att kÀnna tillit till systemet eftersom praxis inte alltid samstÀmmer med regelverket. Samtidigt som reglerna för sjukskrivning harförÀndrats sÄ att fler sjukskrivna förlorar sina arbeten, har arbetsmarknaden förÀndrats vilket kan göra det Ànnu svÄrare för den med begrÀnsad arbetsförmÄga eller sjukskrivningshistorik att finna nytt arbete.Studien har en teoretisk grund utifrÄn Anthony Giddens Modernitet och sjÀlvidentitet och Ulrich Beck RisksamhÀllet men ocksÄ senare sociologisk forskning gjord av Daniel Melén SjukförsÀkringssystemet och andra relevanta artiklar, böcker och aktuella studier bland annat SocialförsÀkringsrapporter.Studien Àr genomförd under hösten 2014 och omfattar 13 intervjuer med tjÀnstemÀn inom Arbetsförmedlingen, FörsÀkringskassan, Socialförvaltningens försörjningsstödsenhet samt personer som inte yrkesmÀssigt möter sjukskrivna, hÀlften av alla informanterna har egen erfarenhet av lÀngre sjukskrivning. Urvalet inför intervjuerna har gjorts med en kombinationav subjektivt urval och snöbollsurval.I denna studie framgÄr det att trygghet rörande individens ekonomi Àr av stor betydelse för en gynnsam rehabilitering och ÄtergÄng i arbete/att klara av att hantera förÀndringar och vara förÀndringsmotiverade.

Demokrati har i olika former under nÀrmare 2500 Är varit en del av de politiska system som existerat i vÀrlden. Under Ärens lopp har det som idag klassas som en demokrati utvecklats frÄn det antika Grekland, som handlade frÀmst om fria mÀns röstrÀtt till mer komplexa former som inkluderar bland annat mÀnskliga rÀttigheter. Att demokratin dessutom högst troligt inte bara spridits mellan platser och samhÀllen utan troligen uppstÄtt i olika former helt oberoende av tidigare demokratier gör demokratin till ett nÄgot komplext och svÄrdefinierat fenomen (Dahl, 1998:7-9).Fördelningen av demokrati geografiskt sett har Àven den varierat, frÄn att frÀmst existera i vÀstvÀrlden har demokrati nu börjat spridas och Àven förekomma i övriga delar av vÀrlden, sÄ som utvecklingslÀnder, dock under olika förutsÀttningar och former. Den demokratiska utvecklingen i Afrika, och dÄ speciellt afrikanska stater söder om Sahara, har dock hamnat nÄgot efter men fick under nittiotalet ett större genomslag genom en rad hÀndelser, till exempel frigivningen av Nelson Mandela i Sydafrika. Antalet demokratier i hela Afrika var dÀrför i slutet av nittiotalet mellan 9 och 17, beroende pÄ hur begreppet definieras (Diamond, 1999:1-2).