I föreliggande text kommer jag att diskutera tillblivelsen av Uppsala renhÄllningsverk. Detta kommer att ske i termer av modernitet och det moderna samhÀllets utveckling. Kan vi kalla renhÄllningsverketmodernt? Om sÄ Àr fallet, pÄ vilket sÀtt? Min ambition i denna uppsats Àr att undersöka det moderna samhÀllets framvÀxt och detta kommer att exemplifieras utifrÄn den utbredning av kommunal verksamhet som stod att finna under slutet av 1800-talet i Uppsala, dÄ renhÄllningen i staden gick frÄn att vara en privat angelÀgenhet till att bli ett offentligt ansvar. Redan hÀr kan vi slÄ fast att ett större offentligt ansvar Àr en del av det moderna projektet, eller det moderna samhÀllet.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka vilken roll mobilen spelar i en grupp ungdomars liv och dÄ framförallt i skolan. Vi har intervjuat Ätta elever pÄ en högstadieskola samt utfört observationer för att fÄ en sÄ klar bild som möjligt av deras förhÄllande till mobilanvÀndning. Tidigare forskning har visat att mobilens roll har kommit att bli större och viktigare och den sociala interaktionen som tidigare i större utstrÀckning skett ansikte mot ansikte Àr nu mer benÀgen att ske genom mobilen. Mobilens inverkan pÄ individ och samhÀllet har bÄde positiva och negativa effekter, vilket undersöks i uppsatsen. De frÄgestÀllningar som behandlas rör hur eleverna upplever dagens mobilanvÀndning, hur de anvÀnder sina mobiler och hur detta pÄverkar den sociala interaktionen.

Ungdomsarbetslöshet Àr idag ett omfattande samhÀllsproblem och ett vanligt förekommande debattÀmne i media. Studiens fokus ligger pÄ hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i Äldrarna 24-26 Är ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgÄngspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som anvÀnts i studien Àr baserad pÄ socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har nÄgon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgÄngspunkt. I analysen lÀggs fokus pÄ hur de pÄverkas av samt hanterar sin livssituation i förhÄllande till arbetslösheten.

Streetchurch Àr en relativt ny organisation (startades 2004) och finns bland annat verksam pÄ Internet. SjÀlva beskriver sig gruppen vara ett nÀtverk av kristna frÄn olika kyrkor och samfund som tröttnat pÄ att sitta i de allt glesare kyrkobÀnkarna. IstÀllet har man flyttat ut en ?levande kyrka? i samhÀllet med koncentration pÄ krogar, innestÀllen, folkfester och framförallt musikfestivaler vilka man besöker under sommaren. Det Àr alltsÄ en ?gatans kyrka?.

The object of this paper is concerned with the subject youth and politics. The aim of the paper is to study what influence our today modern societies has between two social landscapes, Greece and Sweden and try to give an explanation to why young peoples political engagement is different in the two countries. To fulfil my aim of this paper I have used a few questions, these questions will give me an insight in how young people look at politics, what their interests are and if they feel that they can and ought to act political. The theoretical starting points I?ve used I?ve chosen with reflection to look at the social landscape we live in and its changes over time.

Studien har i syfte att undersöka entreprenörers attityder och upplevelser till skÀrpta sÀkerhetskravvid Oskarshamns kÀrnkraftverk (OKG). Undersökningen Àr en kvalitativ studie som utförts isamarbete med OKG och Högskolan i Halmstad. Studiens empiri Àr baserad pÄ 12 kvalitativaintervjuer med entreprenörer som arbetar i de zoner dÀr de passerar flertalet sÀkerhetskontroller inomOKGs anlÀggning. Studien baseras Àven pÄ observationer av olika karaktÀr. Den teoretiskareferensram som prÀglat studien har frÀmst varit Giddens (1996) teori kring modernitet samtmotivations teorier med psykologiska inslag, i vilka motivation och förstÄelse varit centrala begrepp.Informationen kring sÀkerhetsrutiner har av respondenterna ansetts bristfÀllig vilket pÄvisat enoförstÄelse till sÀkerhetsÄtgÀrderna.

Den kristna meditationens betydelse för den moderna mÀnniskan. Har den nÄgon betydelse? Arbetet belyser möjliga teorier om huruvida meditationen har fÄtt ett uppsving i det moderna samhÀllet eller om meditationen alltid funnits men har blivit mer konkretiserad idag. Har modernismen i sÄ fall med det att göra? En litteraturstudie för att lÀsa in mig pÄ tidigare forskning inom Àmnet och intervjuer av bl.

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan ocksÄ för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rÀtten till land, och huruvida den skulle förbehÄllas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rÀtten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehÀlle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning frÀmst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, prÀglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro pÄ att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

Denna uppsats undersöker modernitetens framvÀxt i staden i Karin Boyes debutroman Astarte utifrÄn Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet och det stereotypa genuskontraktet. Studien undersöker de manliga och kvinnliga huvudkaraktÀrernas olika drömmar om staden och verklighet i staden men ocksÄ modernitetens konsekvenser för de karaktÀrer som befinner sig utanför stadsrummet. Analysen visar att kapitalismens varufiering i stadsrummet konstituerar och vidmakthÄller olika stereotypa förestÀllningar av vad en kvinna respektive man Àr. Detta sker genom de Äterkommande bilder som förmedlas i skyltfönstren, pÄ biograferna, i danssalongerna och i veckotidningarna som visar olika stereotyper av vad en man respektive kvinna Àr och bör vara. I analysen av stadens bilder applicerar jag Walter Benjamins tankar kring den dialektiska bilden och utifrÄn detta drar jag slutsatsen att karaktÀrerna försÀtts i en dvala som alienerar dem frÄn verkligheten och frÄn sin egen andliga kÀrna.

Undersökningen Ă€r en kvalitativ studie dĂ€r sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfĂ€llen. Under intervjun lĂ€ser vi en ambivalent bilderbok varpĂ„ jag som intervjuare stĂ€ller frĂ„gor. Studiens syfte Ă€r att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de vĂ€ljer bilden eller textens historia och varför. FrĂ„gestĂ€llningarna utgörs av;I vilken utstrĂ€ckning vĂ€ljer barnen texten eller bildens historia?Varför tolkar barnen historien som de gör?Ökar barnens talförhet under intervjutillfĂ€llena? I boken om Uma Ă€r bilderna inte entydiga utan innehar en mĂ€ngd information som direkt motsĂ€ger texten.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur unga mÀnniskor framstÀller sin online identitet genom Facebook. Samt vilken betydelse informationen, som individerna delar med sig av pÄ Facebook, har för sjÀlva identitetsskapandet. De frÄgestÀllningar som jag har utgÄtt ifrÄn Àr: ?Hur framstÀller unga mÀnniskor sin online identitet genom Facebook?? och ?Vilken betydelse fÄr informationen som individerna delar med sig av pÄ Facebook för deras identitetsskapande?? För att bÀst kunna besvara dessa frÄgestÀllningar valde jag personlig semi­strukturerad intervju som huvudmetod samt att genomföra en onlineobservation för att fÄ inspiration och skapa mig en uppfattning om informanterna. De utvalda teorier som jag har kopplat ihop med den insamlade empirin Äterfinns i litteraturen Mediekultur, mediesamhÀlle av Jostein Gripsrud, Jaget och maskerna av Ervin Goffman, Modernitet och sjÀlvidentitet av Anthony Giddens samt A networked self av Zizi Papacharissi.

Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur en grupp kvinnliga anvÀndare av sociala medier kÀnner inför relationen stress och sociala medier. Det som har tolkats av mig Àr kvinnornas egna berÀttelser av upplevelser och kÀnslor kopplade till anvÀndandet av sociala medier.Metod:Undersökningen baserades pÄ tillvÀgagÄngsÀttet hos en fokusgruppintervju men höll formen av ett förtroligare samtal. Eftersom Àmnet för undersökningen ansÄgs falla inom ramen för frÄgor av kÀnslig art, valdes den traditionella intervjuformen bort. Det var viktigt att deltagarna i studien kunde kÀnna trygghet i gruppen och med forskaren. Fyra deltagare medverkade i undersökningen, med forskaren som observatör.

Internet blir en allt sto?rre del av samha?llet da? fler tja?nster digitaliseras fo?r att underla?tta vardagen. Dock ligger det sociala arbetet efter. Av de utbud som idag erbjuder socialra?dgivning och socialt sto?d pa? internet a?r den sto?rsta andelen ideella verksamheter, medan de professionella verksamheterna a?r begra?nsade.

Under sextio och sjuttiotalet genomfördes en del förÀndringar som gjorde att man började ifrÄgasÀtta den traditionella rollen av att kvinnan skulle vara hemma och ta hand om barnen. FörÀldraförsÀkringen som kom 1974 gjorde att bÄda förÀldrarna hade samma möjligheter att stanna hemma med sina barn och fÄ ersÀttning. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn tidningen Vi FörÀldrar visa hur bilden av pappan har sett ut och ifall nÄgra förÀndringar har skett frÄn mitten av sjuttiotalet fram till idag. En idé och ideologitextanalys har utförts pÄ fyra ÄrgÄngar under fyra olika decennier av tidningen Vi FörÀldrar. De slutsatser som kom fram Àr att mannen, pappan i familjen, pÄverkas av traditioner, egna livsstilar och uppfattningen av sin egna maskulinitet.

Att arbeta som socialsekreterare kan innebÀra frustration och hur de anstÀllda hanterar denna kan pÄverka deras arbete med klienterna. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur chefer inom en klientnÀra verksamhet resonerar och agerar för att hjÀlpa de anstÀllda att hantera kÀnslor som kan uppkomma i arbetet. Ett delsyfte har ocksÄ varit att utröna hur dessa eventuella ÄtgÀrder vÀrderas bland de som arbetar nÀra klienterna. Metoden som anvÀndes var kvalitativ ? materialet bestod av djupintervjuer med enhetschefer pÄ socialförvaltningar samt socialsekreterare.