KlimatförÀndringarna Àr ett aktuellt Àmne som det skrivs mycket om. En följd av dessa Àr stigande havsnivÄer och denna uppsats behandlar detta fenomen. Uppsatsens syfte Àr att belysa problematiken kring en havsnivÄhöjning och fysisk planering samt att ge en introduktion till Àmnet. MÄlet Àr att ta reda pÄ vilka konsekvenser en havsnivÄhöjning kan fÄ samt vilka strategier och ÄtgÀrder som kan anvÀndas i det förebyggande arbetet och vilken roll landskapsarkitekten kan ha i detta arbete. Konsekvenser av en havsnivÄhöjning presenteras med utgÄngspunkt i hÄllbar utveckling, ett begrepp som anvÀnds mycket i dagens samhÀllsplanering.

Stadens form Àr en produkt av all tidigare stadsplanering. YtmÀssigt har en stor del av vÄra stÀder vuxit fram under efterkrigstidens modernistiska stadsplanering, dÄ funktionalitet, framkomliga transporter, ljus, luft och rymd resulterade i de glesa ytterstadsstrukturer vi ser pÄ mÄnga platser idag. Resultatet av detta menar mÄnga Àr bilens dominans, segregation, glapp i stadsvÀven och barriÀrer som mÄste överbryggas. I Linköpings kommun finns en ambition om att förÀndra detta genom att lÄta innerstadens kvaliteter vÀxa utÄt och knyta an till resten av staden. SÄ kallade strategiska strÄk ska bilda en ryggradsstruktur med vars hjÀlp en nÀra och levande stad med ökad gÄng- och cykeltrafik kan vÀxa fram. Liksom det modernistiska stadsbyggandet totalt dominerade pÄ sin tid Àr nu förtÀtning och sammankoppling av stadsvÀven viktiga begrepp inom stadsplaneringen.

Det hÀr examensarbetet presenterar en evaluering av en Klockkorrigerare av klockpulsbredd. Den bestÄr frÀmst av en korrigerare av klockpulsbredd (Duty Cycle Corrector DCC) och Àven en fördröjningslÄst loop (Delayed Locked Loop DLL). Det finns mÄnga olika korrigerare av klockpulsbredden designade förut, de tvÄ populÀraste arkitekturerna dÄ har varit enkel eller dubbel Äterkopplings loop. Den huvudsakliga skillnaden mellan dem Àr att enkel Äterkopplings loop anvÀnder sig av en öppen loop medan den dubbla varianten istÀllet har en stÀngd loop. I det hÀr projektet kommer en ny arkitektur att presenteras.

GĂ€vle Strand Ă€r ett bostadsomrĂ„de under uppbyggnad pĂ„ halvön Alderholmen öster om GĂ€vle centrum. Med nĂ€rheten till havet, GavleĂ„n, centralstationen och GĂ€vle centrum Ă€r omrĂ„det mycket attraktivt för bostĂ€der. År 2007 stod den första etappen av GĂ€vle Strand fĂ€rdig och den andra etappen förvĂ€ntas stĂ„ klar för inflyttning Ă„r 2011. FrĂ„n GĂ€vle kommuns sida har man haft stora planer för omrĂ„det inte bara nĂ€r det gĂ€ller att skapa en god boendemiljö i form av bostadsnĂ€ra rekreation, luftiga och vĂ€lplanerade lĂ€genheter och god tillgĂ„ng till kollektivtrafik. Man har Ă€ven velat skapa en arkitektur som Ă€r nytĂ€nkande och skapar diskussion. VĂ€ster om GĂ€vle Strand finns tvĂ„ befintliga omrĂ„den som sjĂ€lvklart pĂ„verkas av Alderholmens förnyelse. Dessa Ă€r miljonprogramsomrĂ„det Öster och ett magasinsomrĂ„de som idag inte anvĂ€nds som bostĂ€der. Arbetet gĂ„r ut pĂ„ att hitta samband i utformnings och gestaltningsprinciperna för de tre omrĂ„dena och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna dra slutsatser om man fört över vissa principer frĂ„n de befintliga omrĂ„dena till det nya. Analysen berör ocksĂ„ de principer som varit övergripande och tagit stor plats i planhandlingarna för GĂ€vle Strand men som inte kan Ă„terfinnas i de nĂ€rliggande omrĂ„dena.

Den tekniska utvecklingen av allt mer komplexa filsystem samt ökad lagringskapacitet pÄ medier försvÄrar arbetet med att finna samt Äterskapa förlorade filer. Detta medför att de verktyg som anvÀnds inom omrÄdet stÀndigt mÄste utvecklas för att möta upp denna komplexitet.NÀr filer ?raderas? av anvÀndaren hanterar filsystemet denna process pÄ olika vis beroende pÄ vilken typ av radering som utförts. Möjligheterna att Äterskapa dessa filer underlÀttas genom en grundlÀggande kunskap om filsystemets arkitektur samt de osynliga processer som sker.Inom den profession, till exempel digital forensik, dÀr det insamlande materialet har krav att klara rÀttspraxis anvÀnds olika metoder för att bevara materialets integritet. De kommersiella verktyg som anvÀnds Àr utvecklade för att bemöta de krav som stÀlls inom rÀttsliga processer.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar gÄgator i Sverige, med avsikten att undersöka och reflektera kring vad som Àr en lyckad gÄgata. MÄlet med examensarbetet Àr att dra och beskriva generella slutsatser om hur man planerar och gestaltar lyckade gÄgator. Litteraturstudier har legat till grund för en ökad bakgrundsinformation om gÄgator och stadens andra offentliga rum. Genom studier och undersökningar formulerades fem olika kriterier som ansÄgs av vikt för huruvida gÄgator har goda förutsÀttningar att vara lyckade och anvÀnda av sÄvÀl boende som besökare. De fem olika kriterierna Àr: Stadsstruktur, TillgÀnglighet, Byggnader och verksamheter, Material och möbler samt Socialt liv.

FÄrön ligger strax norr om PiteÄ centrum och nyttjas för fritidsboende, permanent boende och som ett ströv- och naturomrÄde. Idag förbinds ön till fastlandet över det 140 meter breda sundet av en lÄng bank och en cirka 10 meter lÄng betongbro. Den lÄnga banken hindrar vattenströmningen i sundet och bidrar till en ökad uppgrundning. Bron Àr sÄ smal att inga fordon kan mötas och Àven cyklister och gÄngtrafikanter upplever det besvÀrligt med mötande trafik pÄ bron. Syftet med detta examensarbete har varit att för tre broalternativ undersöka vattenföringen i sundet, broarnas arkitektur, konstruktionslösningar och ekonomi och sedan utifrÄn dessa fyra parametrarna bedöma vilket utan broalternativen som Àr bÀst lÀmpat att bygga.

When visiting Scaniaparken in Malmö you have the possibility of listening to music streaming out of grass-covered hills. In Helsingborg children can compose their own music and play for their friends on the playground. On a square in Nacka Strand you can hear birds singing in the quiet intervals of traf?c. What the places have in common are that they all contain sound installations.

Det gÄr inte att förutsÀga exakt hur klimatet förÀndras, klimatexperter har dÀremot tagit fram sannolika scenarier. Klimatet pÄverkar trÀd i stÀder och har dÀrför en ekonomisk, ekologisk och upplevelsemÀssig tyngd. Uppsatsens utreder hur tio av de vanligaste trÀden i nyplanteringar i offentlig miljö i UppsalaomrÄdet pÄverkas av förvÀntat klimat Är 2100. KlimatförÀndringar i UppsalaomrÄdet utreddes genom litteraturstudie. För att definiera vilka trÀd som Àr bland de vanligaste intervjuades tio landskapsarkitekter och tvÄ andra vÀxtexperter. För att bestÀmma hur trÀd troligen pÄverkas sÄ granskades litteratur rörande vÀxtfysiologi och trÀd.

This report considers how the design and planning of the city can influence and promote a sustainable development focused on the social dimension. My prior intention was to look in to how a landscape architect can work with social matters of sustainability such as integration, equality, safety and so on. Which are our most successful tools and capabilities? I started to work with the historical background in September 2008 and soon discovered the multitude of theories and definitions of sustainable development, international, national and local. In Sweden the local political level has been given a lot of responsibilities to achieve a more sustainable society.

Abstract ? What is an exhibition hall? ? How do you create tension between art and nature? ? Why should an exhibition hall be situated in the country side; would that add to the experience? ? What are the conditions of exhibiting contemporary art? These are some of the questions I first asked myself when I came to work with this project on an exhibition hall outside Kivik, Österlen. These questions brought me to new places, meetings and ideas. The team working actively to realize this project, calls it ?Art by the Sea?. The team has been working with the project since 2001 .

For an outdoor environment to function optimally as a playarea requires that it is flexible, that is, contains places and elements that give room for the imagination and for own interpetretations, and also that the children in some way can influence and change their surroundings. It is also important to have variety, both in the sense that the playground has a unique character that distinguishes it from other places, and that it allows many different games and activities. There should for example be room for both wild games of running and moving around where many children can participate, and calm corners to withdraw to for rest or quiet play. A good playground should surprise, challenge and encourage children to discover their surroundings. One way to achive this is to use plants and materials from nature, whose irregular forms and structures can become interesting elements to explore. Vegetation also gives sence-experiences of various kinds, materials like twigs and leafs to play with and a place to play house.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina förÀldrar som bor kvar i orten, pÄ tidig vÄr 2010 fick reda pÄ att huset skulle bli korallrött har detta numer blÄa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att pÄ ett vetenskaplig sÀtt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom tvÄ olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrÄn inventeringar, observationer, intervjuer och innehÄllsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen.

The aim of this paper is to analyse how the term attractiveness is interpreted in Swedish contemporary urban planning. The focus is to analyse how the term is discursively constructed and by this highlight the conceptions that exist around what makes a city attractive. We want to emphasize the importance of a deeper understanding of how attractiveness is used in urban planning and how the term is a part of the development of our cities. Given the use of attractiveness as a part of visionary goals for MalmöŽs and other Swedish cities future development, our intention, therefore, is to enhance the understanding of what the use of attractiveness means in respect of the creation and construction of power relations in time and place. The framework of our analysis is based on the discourse theory approach and used as a way of understanding how urban ideals is discursively constructed.