Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen.

The aim of this paper is to analyse how the term attractiveness is interpreted in Swedish contemporary urban planning. The focus is to analyse how the term is discursively constructed and by this highlight the conceptions that exist around what makes a city attractive. We want to emphasize the importance of a deeper understanding of how attractiveness is used in urban planning and how the term is a part of the development of our cities. Given the use of attractiveness as a part of visionary goals for MalmöŽs and other Swedish cities future development, our intention, therefore, is to enhance the understanding of what the use of attractiveness means in respect of the creation and construction of power relations in time and place. The framework of our analysis is based on the discourse theory approach and used as a way of understanding how urban ideals is discursively constructed.

Undersökningen vilar pÄ tvÄ huvudfrÄgor: Vad Àr ett materialbibliotek, och varför uppstÄr de i sÄ stor utstrÀckning idag? FrÄgorna besvaras genom samtal med ansvariga pÄ materialbibliotek, frÀmst kommersiella, i Europa och USA och redovisas i en historisk och kronologisk översikt över det senaste decenniet, en tematisk beskrivning av verksamheten samt en diskussion kring materialbiblioteket utifrÄn begreppen dokument och bibliotek dÀr en allmÀn biblioteksmodell appliceras pÄ materialbibliotekens verksamhet. Slutligen föreslÄs en definition av begreppet materialbibliotek.Undersökningen kommer fram till att materialbiblioteket Àr en informationstjÀnst som samlar och organiserar materialprover och materialkunskap, och som inte enbart fungerar som tillhandahÄllare av information utan Àven strÀvar efter att i mötet med sina anvÀndare skapa ny kunskap om de dokument det behandlar. Materialbiblioteken uppstÄr ur ett behov av en samordnande central för materialkunskap, och kan placeras inom det nya serviceparadigmet information management. Det finns Àven ett behov av att kÀnna pÄ material och att skapa en mötesplats för kreatörer och tillverkare inom designomrÄdet.

Detta kandidatexamensarbete har gÄtt ut pÄ att undersöka och beskriva hur landskapsarkitektens designprocess kan se ut. Syftet har Àven varit att se vad landskapsarkitekten har för potential att anvÀnda jordsaneringsmetoden fytoremediering, som ett arbetsverktyg. För att ge lÀsaren en inblick i designprocessen, dess komplexitet och natur, har vi dokumenterat vÄrt arbete med uppstarten av ett pilotprojekt i SmÄland. Under kursens gÄng har vi arbetat fram ett gestaltningsförslag av ett förorenat omrÄdet utanför ett gammalt glasbruk, i orten Boda Glasbruk. I gestaltningsarbetet har metoden fytoremediering varit projektets utgÄngspunkt.

Malmö has often been described as a segregated city, with relatively low democratic participation and high poverty and alienation. Behind this kind of statements we often find a material reality, with unequal distribution of assets and potentials that needs to be taken into consideration for political action. At the same time this categorisation of people into different groups can take stigmatising effects and result in increased inequality.I find the theoretical basis for my thesis in Lefebvre?s writings on ?the right to the city?, that shortly means that all inhabitants of a city have the right to take active part in the constantly ongoing process of producing and reproducing the city ? on all levels, from a hands-on everyday life level to a more abstract political level.With an interdisciplinary approach, where the right to the city is discussed in relation to citizenship, presence, representation and public space, I try to understand the connections between democracy, participation, justice and equality. These discussions are then applied to examples from Malmö; both publically initiated projects and individual physical markings in the city.

I mÄnga olika sammanhang har jag stött pÄ uttrycket ?konstmusikens kris?. Med formuleringen syftar man pÄ det vikande publikintresse som visas konstmusiken i allmÀnhet och den nutida i synnerhet ? Ätminstone inom vÄr vÀsterlÀndska kulturkrets som ocksÄ Àr konstmusikens ursprungliga hemland ? samt ekonomiska och andra konsekvenser ett generellt minskat intresse för konstformen medfört. Debatten har pÄgÄtt Ätminstone sedan 1970-talet och uppenbarligen engagerat.

Det finns inget som specifikt kan benÀmnas som antroposofisk landskapsarkitektur. Dock bidrar den antroposofiska helhetssynen till en omsorg om landskapet och en förkÀrlek att tydligare visualisera samband. Man menar att mÀnniskan mÄste ta ett högre moraliskt ansvar för sin omvÀrld och tÀnka i kretslopp istÀllet för avfall. Samtidigt finns inom antroposofin en stÀndig medvetenhet om de estetiska aspekterna pÄ sÄvÀl detaljnivÄ som i det övergripande landskapet. LÀran grundades av österrikaren Rudolf Steiner i början av 1900-talet, mycket av hans tankar var vidareutvecklingar av Johann Wolfgang von Goethes filosofier.

Trough a literature study based on both philosophic and objective fact this essay is taking off in the meaning of public space. It investigates how the information society and its virtual world are affecting the idea and use of public space in the city. The city and the actual world have developed from the traditional meeting between people while the virtual world is based on flows of information. The information flow has expanded through the Information and Communication Technique (ICT). ICT covers among others Internet, mobile phones and computers.

Detta Àr ett examensarbete inom Àmnet landskapsarkitektur. Arbetet Àr ett gestaltningsförslag för en askgravlund pÄ SkogskyrkogÄrden i Stockholm.Syftet med examensarbetet Àr att göra en gestaltning och att arbeta med ett kÀnslokoncept. Det vill sÀga att gestalta med avsikt att skapa en viss sinnesstÀmning hos besökaren. Förslaget har gÄtt ut pÄ att skapa en helhet som genom sin utformning förmedlar kÀnslorna fridfull och omfamnande. Avsikten Àr att skapa ett förslag som fungerar med mÄnga mÀnniskors Äsikt om vad en bra begravningsplats och utemiljö Àr och att förstÀrka detta genom att förmedla dessa specifika kÀnslor till dem som besöker askgravlunden.UtgÄngspunkten i examensarbetet Àr ett uppdrag frÄn KyrkogÄrdsförvaltningen i Stockholm stad.

School ground development is becoming increasingly popular in Sweden today and local community settings are also seen as an important resource for education. The debate today raises the question about the whole city?s pedagogic potential. Outdoor education is a pedagogy that comprises outdoor learning with focus on the sensual experiences. Connection to the classroom education is an important part of the pedagogy and so is the place for the tuition.But how should the place for the tuition, i.e.

In the increasing urban environments and the modern societies demands for sustainability there is a challange in planning cities with a balance between density and a satisfying access of recreational environments. For attractive cities these environments need to be designed to fit every inhabitants? demands and opinions in some way. Increased knowledge and understanding is therefore needed about how different design styles in landscape architecture affect people and the cities. In this bachelor thesis benefits and disadvantages as well as the experience and impact of two fundamental design styles i discussed; naturalistic and formal/abstract design.

This paper constitutes graduate work at the landscape architecture program at the Department of Urban and Rural Development at the Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala. The main purpose of this paper is to create a project from an idea to reality. The place for the project is the environment of Icehotel in JukkasjÀrvi in the north of Sweden. Icehotel is a unique hotel concept and each winter a hotel, a church and a bar is built at the area of only ice and snow, and each spring it all melts down and returns to the Torne river. During the project a plan for the environment, in ice and snow, will be made and then a part of it will be built in January 2010. The purpose is to improve the outdoor environment with landscape architecture to enhance the experience of Icehotel and create an exciting entrance to the area.

Ett torg Àr ett bra exempel pÄ en traditionell mötesplats. Ofta har den en historisk bakgrund dÀr funktion och placering var anpassad för kommersiella, politiska, eller religiösa syften. Idag nÀr fler och fler mÀnniskor flyttar in till staden korsas vÄra vÀgar allt oftare. Oavsett var vi stöter pÄ varandra sÄ har alla platser dÀr vi möts nÄgot gemensamt, att rymma mÀnniskor, att utgöra en yta dÀr samtal kan uppstÄ.Möten mellan mÀnniskor sker precis hela tiden, det finns inga regler pÄ hur ett möte kan uppstÄ. De flesta Àr planerade men mÄnga sker ocksÄ slumpmÀssigt.

NÀr en mÀnniska drabbas av sjukdom och behöver vistas pÄ sjukhus pÄverkas upplevelsen dels av sjukhusets lokaler och dels av vÄrdavdelningens atmosfÀr. Florence Nightingale var den förste som berörde och insÄg vikten av vÄrdmiljöns inverkan pÄ patienters vÀlbefinnande. Hennes idéer kring vÄrdmiljö lÄg under slutet av 1800-talet till grund för utformningen av sjukhusarkitekturen i Europa. Att anpassa sig till en okÀnd miljö krÀver en anstrÀngning av alla mÀnniskor. Att bli sjuk och hamna pÄ sjukhus innebÀr en omstÀllning för individen och kraften behövs till annat Àn att anpassa sig till vÄrdmiljön.

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstÄtt framhÀvs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som föresprÄkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrÄn ett urval av artiklar ifrÄn de tio senaste Ärens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sÀgas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmÀssiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jÀmförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har Àven jÀmförts och diskuterats utifrÄn den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal pÄverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utstrÀckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hÀmtar sin inspiration ifrÄn historiska förebilder. UtifrÄn stadsplaneringsdebatten gÄr det att utlÀsa tvÄ inriktningar i dagens stadsplaneideal. Dels den tÀta staden som hÀmtar inspiration ifrÄn den traditionella svenska kvartersstaden och motiveras med att den tÀta staden Àr den mest hÄllbara stadsformen, dels ett sökande efter nya alternativa stadsformer som inte kÀnnetecknas av ett specifikt planeideal men som ser en risk i att föreslÄ en specifik planstruktur framför andra och att ett planideal per automatik skulle vara mer hÄllbart Àn ett annat.