Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar Àmnet urban odling med avsikten att identifiera vilka möjligheter och begrÀnsningar det finns med odling i staden. MÄlet med examensarbetet Àr att uppnÄ en större förstÄelse och kunskap inom detta Àmne. Varvsstaden i Malmö har valts som ett exempel för att illustrera hur odlingar skulle kunna implementeras i en central stadsdel som Àr under utveckling.Litteraturstudier har legat till grund för en kunskapsöversikt av olika aspekter av urban odling. En kvalitativ miniundersökning har utförts för att ta reda pÄ hur nyckelpersoner i Malmö frÄn de tre kategorierna; politiker, tjÀnstemÀn samt brukare ser pÄ urban odling och dess möjligheter och begrÀnsningar. Kunskapsöversikten om urban odling i allmÀnhet och beskrivningarna om Varvsstaden i Malmö har fungerat som underlag till idéskisser för hur odling i Varvsstaden skulle kunna se ut.Resultatet av examensarbetet visar pÄ att det finns mÄnga möjligheter med urban odling och att det finns mycket att vinna genom att odla i staden.

I ett nedlagt bryggeri har tva? silobyggnader omvandlats till bosta?der. Som alternativ till nybyggnation underso?ker projektet omprogrammering av befintliga byggnader.Silobygnnaderna a?r en del av det nedlagda Prippsbryggeriet i Ulvsunda Industriomra?de och sta?r tomma. Deras Storlek ock sa?regenhet go?r dem till landma?rken i omra?det.

Through the entry of web 2.0 the technologies behind web development has changed dramatically. Asynchronous JavaScript and XML (AJAX) is the umbrella term for different techniques that make it possible to build rich and interactive user interfaces in today?s web browsers. Service Oriented Architecture (SOA) describes how common services can be bundled and published so they can be consumed by different systems.The company SYSteam Evolution AB, which has requested this project, wanted a web application that shows a graphical activity chart in order to easier view ongoing projects. The goal for this project is to develop a demo platform that shows how AJAX and SOA can be used to create flexible and reusable applications.

Dagens spel krÀver hela tiden mer resurser i en konstant vÀxande och mer detaljerad spelvÀrld. Det Àr dÀrför intressant att titta pÄ alternativ till att designers manuellt placerar ut innehÄll i en vÀrld. Problemet som tas upp Àr om det Àr möjligt att kombinera generering av procedurellt innehÄll i form av en skog med att lÄta en anvÀndare kunna pÄverka denna generering. Problemet delas upp i tvÄ delar dÀr en utveckling av en arkitektur sker genom att utvÀrdera existerande skogsmodeller och sedan implementera arkitekturen. Slutligen sker en utvÀrdering av modellen genom att analysera ett antal scenarier.

Hur vi uppfattar vÄr omgivning pÄverkas av alla vÄra fem sinnen, dÀr denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i hörseln och det vi hör. UtifrÄn en litteraturstudie och egna reflektioner har ljuds betydelse och hur det pÄverkar oss i det dagliga livet undersökts. Syftet har varit att öka förstÄelsen för vad ljud betyder för vÄrt vÀlbefinnande och hur vi som landskapsarkitekter kan ha ljudet i Ätanke nÀr vi gestaltar utemiljön. Ljud Àr mer Àn den fysiska ljudvÄgen. Det kan ge oss information om vÄr omgivning, spegla rörelser, underlÀtta orienterbarheten och vara en del av hur vi uppfattar rumslighet. Vi hör hela tiden, men lyssnar inte alltid medvetet.

Ett Ă€rendehanteringssystem Ă€r ett komplett system vars mĂ„l Ă€r att effektivisera och koordinera processer av olika slag. Ett exempel pĂ„ Ă€rendehantering Ă€r försĂ€kringsbolag som anvĂ€nder sig av detta för att snabba upp och kontrollera processen för hantering av skadeĂ€renden. I ett Ă€rendehanteringssystem finns en Ă€rendehanteringsmotor som sköter flödet av Ă€renden, vilket bland annat innebĂ€r ansvar för att Ă€renden hamnar hos rĂ€tt person. Examensarbetets syfte Ă€r att utveckla en liten och enkel Ă€rendehanteringsmotor, som Ă€ndĂ„ Ă€r generell nog att fungera i olika kontexter. Ärendehanteringsmotorn levereras i form av en komponent fĂ€rdig att anvĂ€ndas vid utvecklandet av Ă€rendehanteringssystem.

Stockholm Àr en stad dÀr grönstrukturen i stadens nÀrförorter lÀnge har haft en roll som ett stadsdelsskiljande, sammanhÀngande grönt nÀt och dÀr stadens inriktning har varit att bevara denna struktur. I förtÀtningens era i den starkt vÀxande staden mÄlas grönomrÄdena nu istÀllet upp som den mark som ÄterstÄr att bygga pÄ, dÀr det gröna nÀtet Àr ett hot mot en sammanhÀngande stadsstruktur. I detta arbete behandlades frÄgestÀllningen om det hade det skett en förÀndring i Stockholms stads beskrivning av grönstruktur i den översiktliga planeringen. Metoden som anvÀndes var att jÀmföra Stockholms översiktsplan 1999 med översiktsplan 2010 efter ett antal frÄgor om grönstruktur. Varje frÄga besvarades med sammanfattningar eller citat frÄn de bÄda översiktsplanerna och en efterföljande analys. Resultatet tyder pÄ att en förÀndring har skett i stadens beskrivning av grönstruktur, den gröna strukturen har inte en lika central roll i den nya översiktsplanen och har inte lÀngre ett eget kapitel eller karta.

PĂ„ vilket sĂ€tt kan konst var ett sĂ€tt att locka mĂ€nniskor till att besöka naturen? Kring denna frĂ„ga, sett ur ett landskapsarkitektperspektiv, kretsar det hĂ€r examensarbetet. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie dĂ€r avsikten Ă€r att fĂ„ en djupare förstĂ„else om begrepp sĂ„som landskapsarkitektur, konst, natur och Land Art. Även vĂ„rt behov av naturen och teorier om att fĂ„nga platsens sjĂ€l behandlas. HĂ€rpĂ„ följer intervjuer med personer som genom sin yrkesroll och erfarenheter Ă€r kopplade till mötet mellan konst och natur.

I Maj 2008 utlyste Köpenhamns kommun i samarbetemed Akademisk arkitektförening en öppen,internationell idétÀvling om Nordhavn.För första gÄngen i historien bor fler folk urbant Àn pÄlandsbygden. En av vÄra stÀders största utmaningarligger i att bevara och sÀkerstÀlla den urbana rekreativamötesplatsen som skÀnker staden dess möten ochhar rekreationsvÀrde, utifrÄn ett social hÄllbarhetsperspektiv. Stadsplanerare och landskapsarkitekterhar ett samhÀllsansvar att se till att mötesplatsen hÄllstillgÀnglig och har kvaliteter ur vistelsesynpunkt.Detta examensarbete innehÄller ett gestaltningsförslagtill tÀvlingen. Det innehÄller Àven en diskussionomkring social hÄllbarhet och dagens rekreativamötesplatser i sin urbana kontext. HÀr reflekterar jagspecifikt över tre platser i Inre Nordhavn.

This report presents a thesis project at the School of Engineering, Jo?nko?pingUniversity, where the task has been to develop a proposal for a parish communitycentre for the Swedish church?s parish community in Bankeryd.Background1 st of November in 2004 the parish in Bankeryd appointed a special commissionof inquiry called Framtidsgruppen (Future Group), to analyse the parishcommunity?s different activities during the past 5 years and analyse the futureactivities and needs for the upcoming 5-10 years. This analysis would underlie theneeds of building a new centre for the parish community.Implementation, results and conclusionThe main focal points which this report is concentrated on has been to develop abuilding that is well suited for the activities, well adjusted for disabled persons andthe building shall be appealing in an architectural point of view.Based on the information provided from the parish community, studies ofliterature, reference objects and discussions with the contact person at the parishcommunity and the instructor of this project, the programming has beendeveloped. The building?s programming has been the source for the continuedwork with floor plans and the building design..

Det har gÄtt 20 Är sedan katastrofen i Tjernobyl intrÀffade. Landskapet som förorenades vid katastrofen förlorade det mesta av sin brukbarhet för mÀnniskan och kan komma att ligga i trÀda i kanske 1000 Är framÄt. Hur ska vi komma ihÄg platsen och dess historia under sÄ lÄng tid? Hur ska berÀttelsen gÄ frÄn oss, till vÄra barn, barnbarn, barnbarnsbarn och vidare i kanske 30 generationer. Och vad hÀnder med naturen under tiden? InifrÄn zonen har landskapet inte förÀndrats.

Denna rapport jÀmför prestandan mellan state-of-the-art AI-botar i racing spelet TORCS och en AI-bot som kör med hjÀlp av ett artificiellt neuralt nÀtverk (ANN-bot). ANN-boten, som implementerades som en del av arbetet, anvÀnder en feedforward arkitektur och backpropagation för inlÀrning. Ett separat program som anvÀndes för att trÀna det neurala nÀtverket med trÀningdata som spelats in frÄn TORCS implementerades ocksÄ. Som state-of-the-art AI-botar anvÀndes AI-botar som har anvÀnts i en tÀvling. De fyra AI-botarna testades pÄ Ätta olika banor och data om hur lÄng tid varje varv tog och hur snabbt AI-botarna körde sparades och sammanstÀlldes. Resultaten visar att pÄ banorna som ANN-boten klarar av att köra runt sÄ Àr ANN-boten snabbare Àn en den lÄngsamaste state-of-the-art boten, men ANNboten klara inte av majoriteten av banorna som den testades pÄ.

BakgrundI den presenterade bakgrunden beskrivs den fysiska inomhusmiljön och dess pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande. Den teoretiska ramen utgÄr frÄn Vygotskijs och SÀljös socio-kulturella perspektiv som redogör för att barnet lÀr i samspel med sin omgivning.SyfteVi undersöker pedagogers uppfattningar och beskrivningar om den egna förskolans fysiska inomhusmiljö, och hur planlösningen styr pedagogernas förutsÀttningar att förÀndra miljön.MetodStudien grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Intervju och observation Àr de redskap som anvÀnts. I intervjuerna ingÄr tre pilotintervjuer och fem respondenter intervjuades dÀrefter pÄ de tvÄ förskolorna som ingÄr i studien. Analysen inspireras av den fenomenografiska analysen.ResultatResultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med sin fysiska inomhusmiljö men önskar att de fick mer kompetensutveckling inom Àmnet, de önskar Àven att de fick större resurser att röra sig med.

En e-guide Àr ett fenomen som kan ge mervÀrde för besökaren. Det innebÀr en övergÄng ifrÄn en mÀnsklig guide till en digitaliserad. Det har tidigare skapats e-guider som inte har haft de tekniska aspekterna som krÀvs för att kunna framföra informationen till besökaren pÄ det sÀtt utvecklarna och andra inblandade har önskat. Vi har undersökt och utvÀrderat en av dessa eguiderför att skapa en prototyp för en e-guide över Elsborg, som Àr en del av VÀrldsarvet Falun. Prototypen utgÄr ifrÄn smartphones och operativsystemet Android.

Denna uppsats handlar om genius loci. UtgÄngspunkten har varit en tes om att det Àr ett begrepp som vi landskapsarkitekter intuitivt förstÄr och pÄverkas av men skulle ha nytta av att konkretisera. MÄlet Àr att hitta fram till möjliga svar pÄ dessa frÄgor:Hur kan landskapsarkitekten tolka begreppet genius loci?Hur kan landskapsarkitekten arbeta i praktiken för att finna en plats genius?Genom att undersöka begreppet genius loci utifrÄn bÄde ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv hoppas jag kunna skapa en ökad förstÄelse för hur och varför vi landskapsarkitekter kan anvÀnda det. Genom studier av bland annat Christian Norberg-Schulz verk Genius loci: towards a phenomenology of architecture samt intervjuer och reflektioner över min egen praktik har jag kommit fram till att tesen stÀmmer.