Föreliggande arbete är en redovisning av en enkätundersökning som genomfördes 2010 gällande språkstuderande gymnasieelevers uppfattning om vad de lär sig via verktyget eTwinning samt huruvida eTwinning har en positiv inverkan på språkinlärningen. Enkätens resultat har jämförts med Gy2011 samt kursplanen för Moderna språk för att studera verktygets möjlighet till måluppfyllnad. Resultatet från undersökningen visar att eTwinning uppfyller ett flertal mål i läroplanen för de frivilliga skolformerna samt för kursplanen för Moderna språk. Detta bekräftas av elever som använder verktyget i skolan. Slutsatsen blev att eTwinning är ett verktyg att använda i språkundervisningen då det förutom att uppfylla läroplanens intentioner dessutom engagerar eleverna i språkundervisningen och har en positiv inverkan på elevers språkinlärning..

Den nya läroplanen för grundskolan 2011 uppmanar alla lärare i den svenska skolan att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet ska entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela skolan. Medan en del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv så finns det dock i dagsläget relativt få undersökningar angående grundskolan och lärarnas perspektiv. Förutsättningarna för införandet av entreprenöriellt lärande är oklara. En viktig förutsättning är dock att lärarna är bekanta med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande.

Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.

Titel Moderna och framtidens kontorslösningar Författare Johan Ivarson, Erik Grönlund, Rikard Gustafsson Avdelning Urbana studier ? Malmö Högskola Handledare Jan Henrichsén Syftet med examensarbetet är att ge en bild över hur det moderna kontoret utformas och även hur trenderna mot framtiden kan komma att bli. Störst vikt med examensarbetet ligger på att kartlägga trenderna mot framtiden för att kunna utreda den optimala kontorslösningen. Till examensarbetet har följande frågeställningar använts: ? Vad är ett modernt kontor och vilka är trenderna? ? I vilken kontorslösning vill de anställda helst arbeta och vilka krav har de på kontoret? ? Hur kan framtidens kontor komma att bli? Den första och tredje frågeställningen undersöktes med hjälp av kvalitativ forskningsmetod som bestod av intervjuer med Johan Örneberg som är projektansvarig på NCC ? Property Development, Alexander Simittchiev som är arkitekt på Metro Arkitekterna och Anders Östling som är VD på Struktur AB.

En fallstudie i huruvida mångfalden av valmöjligheter och funktioner i en modern synth påverkar musikskapandeprocessen. Undersökningen fokuseras på att undersöka hur dagens kompositörer använder sig av ljudskapande i moderna synthar. Syftet med denna undersökning är att se om mångfald av funktioner i en modern synth påverkar musikskapandet, för att ge läsaren en tankeställare angående arbetsflödet i sitt musikskapande, så att en effektivisering av processen kan tillämpas och att om möjligt, ge rum för mera musikskapande och mindre teknikförståelse. Denna undersökning gjordes genom att genomföra ett antal intervjuer samt en kompletterande enkätundersökning. Slutstsen jag kommit fram till är att en mångfald av funktioner påverkar musikskapandet, antingen negativt eller positivt beroende på genre och kompositörens erfarenhet av synthar..

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Utställningstexten är en del av utställningen och skall därför läsas som en sådan. Den är beroende av en kontext och sitt sammanhang. I dagens samhälle flödar texter och bilder som en del av en kommunikation mellan individer och grupper. Moderna Museet är en institution som har fått ett statligt uppdrag att kommunicera samtidskonst med allmänheten och det är bland annat genom utställningstexterna som denna kommunikation sker. Då en väggtext på ett museum av funktionella skäl bör vara kortfattad för att nå ut till sin publik så anser jag att Moderna Museets väggtexter är en komprimerad form av den viktigaste informationen.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.

Exjobbet ska komma fram till en databaslo?sning som ska kunna anva?ndas av flera samtidiga anva?ndare i form utav en app. Syftet med appen a?r att en anva?ndare ska kunna ?skanna? steckkoden med kameran i telefonen pa? en vara hemma vid kylska?pet och la?gga in den i en shoppinglista. Da?refter ska de andra i husha?llet kunna komma a?t den shoppinglistan na?r de befinner sig i mataffa?ren..

De allra flesta sidor idag använder en så kallad fixed design där sidan är gjord för en specifik skärmstorlek. Det finns nu metoder i HTML och CSS att låta sidan forma om sig efter användarens skärmstorlek utan att använda JavaScript. Denna teknik kallas responsiv webbdesign. Syftet med detta arbete är att studera responsiv webbdesign; hur det fungerar och om det är framtiden inom webbdesign. Studien har begränsats till moderna webbläsare och moderna mobiltelefoner för att se resultatet.

Syftet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt samhällsteoretiskt perspektiv, ge både oss själva och läsaren en ökad förståelse för och synliggöra flickor från vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstå flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjälp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhället. De frågeställningar som besvaras är:? Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhällets syn på intim- och familjerelationer ställs flickorna i vårt material inför?? Hur kan dessa skillnader tolkas och förstås utifrån Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen?Vår studie är ett teoretiskt arbete och grundar sig på litteraturstudier. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod.

Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att göra en kvalitativ undersökning av lärares uppfattningar och erfarenheter avatt undervisa i traditionella och moderna danser i ämnet idrott och hälsa på högstadiet.Hur arbetar lärare med dans i skolan?Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa dans i skolan?Vilka danskategorier undervisas eleverna i?MetodMetoden som använts till denna studie är en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer där fyra lärare deltog. Två lärare arbetar i en storstad och de andra två arbetar i en mindre stad. De fick under intervjuerna besvara hur de arbetar med dansundervisningen i skolan, vilka erfarenheter de har av att undervisa i dans samt vilka danskategorier de undervisar i.ResultatResultatet som gavs under intervjuerna visar att alla informanterna arbetar med en form av progression i dansundervisningen genom hela högstadiet. Lärarna utgår från den formulerade läroplanen och tolkar vad eleverna ska undervisas i.