This thesis is about how ideology affects the way leadership literature measures good and bad leadership qualities. The paper argues that ideological influences in leadership literature, from a teacher perspective, complicate the understanding of leadership in its practice and theory. The methodological tool used in this thesis is an idea- and ideology analysis approach applied on leadership literature that is used in teacher education. A theoretical discussion about the definition of leadership and its possible ideological connotations sets a frame for measuring ideological influences in the texts. The analysis from the textbooks showed clear signs of ideological influences when talking about leadership.

This paper is about if municipal council's ideology affect steering in the municipalities of Vellinge and Fagertsa. Vellinge has for a long time been governed by Sweden's conservative party Moderaterna. Fagersta has for a long time been governed by Sweden's left party Vänsterpartiet. The main question of the paper to be answered is as follows:Is there a relation between the steering in municipalities and the ideology of the governing parties?The hypothesis is that there is a connection between what ideology the party that governs has and how the municipalities are being governed.

Ett utmärkande drag för flertalet av de organisationsförändringar som har skett i svenska kommuner under de senaste decenierna är att de hämtar idéer från företagsvärlden. Borgerliga kommuner brukar betraktas som mer mottagliga för dessa organisationsförändringar, däribland de reformer som går under namnet företagisering. Dock tycks spridningen av dessa idéer vara stor, vilket föranleder oss att pröva hypotesen om att de ideologiska skälen till företagisering är underordnade andra skäl.Genom att studera spridningen av företagisering hos ett antal kommuner med stabila vänster- respektive borgerliga majoriteter kan denna hypotes falsifieras. Ett visst positivt samband mellan graden av företagisering och befolkningsstorlek går att se. Ett intressant undantag från dessa två slutsatser är att de centerledda kommunerna intar en betydligt mer organisationskonservativ hållning.Efter en granskning av två kommuner som avviker från det generella mönstret i vänstergruppen respektive den borgerliga gruppen, kan vi konstatera att förklaringar på individnivå tycks spela en betydande roll för inställningen till företagisering..

Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur kulturen påverkar svenska och thailändska förskollärares förhållningssätt till barn och till sitt uppdrag. Studien har genomförts i en svensk och i en thailändsk förskola i Thailand för att kunna uppmärksamma skillnader. För att besvara syftet och frågeställningarna har kvalitativa intervjuer och observationer genomförts. Resultatet av intervjuerna och observationerna har visat att kulturen påverkar förskollärarnas förhållningssätt. Förskollärarna såg sitt uppdrag och förhållningssätt på olika sätt.

Syftet med studien är att finna en allmän definition för begreppet utåtagerande, finna möjliga: orsaker till utåtagerande barns beteende, arbetsmetoder för utåtagerande barn i förskolan samt se om det finns någon synbar koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetod. Undersökningen bygger på fem intervjuer gjorda med förskolelärare. I studien definierades utåtagerande barn som impulsiva med svårigheter att kontrollera sitt agerande, lätt att blir arga, agerar på ett negativt sätt. Vidare visades att en möjlig orsak till ett utåtagerande beteende ligger i en önskan att skapa en god och trygg relation till omvårdnadspersonen/omvårdnadspersonerna, alternativt att barnet upplever att det finns förväntningar om ett negativt beteende. Studien visade att arbetet med utåtagerande barn i främst handlar om förebyggande arbetsmetoder.

I denna uppsats undersöks den kritiska realismen som vetenskapsteori för samhällsvetenskaperna. Tillvägagångssättet är en immanent kritik, där den kritiska realismen följs genom dess grundläggande argument, för att sedan vända dess egen begreppsapparat mot sig själv för att visa på spänningar och motsägelser i teorin. Särskild uppmärksamhet kommer genomgående att riktas mot den nära relationen till marxismen, samt synen på abstraktioner som ett centralt samhällsvetenskapligt verktyg. Undersökningen tar sin utgångspunkt i argumenten för en realistisk vetenskapsteori utifrån det naturvetenskapliga experimentet som oomstritt faktum, och upplyftandet av ontologin framför epistemologin. Den kritiska realismens ontologiska modell presenteras, liksom dess kritik av empirismen och idealismen.

Kinas reformer som startade 1979 genom Deng Xiaoping har lett till omfattande ekonomisk framgång i Kina. Dessa ekonomiska reformer har gått rakt emot kommunistisk ideologi och har därför fått stark inrikes kritik samtidigt som folket fått högre levnadsstandard och utländska företag investerar stort i Kina. Före reformerna hade Kina börjat se en viss uppgång i tillväxt, men var i stort behov av moderniseringar. Det första steget var att tillåta en liten privat sektor samt att öppna upp speciella ekonomiska zoner i södra Kina runt kustregionerna för att hämta in utländskt kapital samt avancerad teknologi. Kina har sedan dess haft en genomsnittlig BNP-tillväxt på 9% per år.

Den mänskliga horisonten har alltid varit föremål för expandering. Sökandet efter att finna ny potential i vårt biologiska pussel har varit, och är, något som ständigt utvecklas. En kontroversiell gren i detta sökande utgörs av transhumanism. I denna uppsats tillämpas den teori och ideologi som utgör transhumanism, och återknyts övergripande till filmerna ?Robocop? och ?Gattaca? då dessa filmer belyser punkter som berör denna teori.

Den här uppsatsen är en kritisk analys av King och hans ickevåldsideologi. Uppsatsens syfte och avgränsning är att granska och redogöra för den ideologi som King genom sina tal, predikningar och övriga skrifter redogjorde för. Metoden jag använt mig av är att systematisera Kings ideologi för att därefter analysera den. Efter en kritisk granskning av Kings ickevåldsideologi står det klart att den är koherent, men att hans argumentation emellanåt är bristfällig. I synnerhet brister King vid en rimlighetsprövning.

AbstractI denna kandidatuppsats används ideologikritik som metod för att, med hjälp av envänsterradikal feministisk granskning, analysera och kritisera liberal demokrati.Fokus ligger bland annat på den liberala demokratins värderingar och de grundantagandensom värderingarna vilar på. Hur ser man på människan? Vad menar man med jämlikhet?Vilken förförståelse har man för det som ses som rättvisa? Genom att göra dessagrundantaganden till undersökningsobjekt, påvisas brott och motsägelser i den liberalademokratiska logiken, som annars förblir dolda i förförståelsen. Det som tidigare har verkaticke-ifrågasättbart, naturligt och självklart kan istället ses som normativt, politiskt ochföränderligt. En diskussion förs om att liberal demokrati framställs som världsomspännandeideal och att den utgör ett självförstärkande system som återskapar sin egen logik.

Syftet är att genom en textanalys undersöka hur konsthantverk används och tolkas som ideologiska och politiska budskap. Fokus ligger på fyra olika tematiker nämligen DIY ? Do ityourself, craftivism, välgörenhet och miljöfrågor. Frågeställningar som ska besvaras är hurkonsthantverk och slöjd framställs som ideologi i dag och hur man kan förstå den ideologiskarörelsen inom konsthantverk som en del av en historisk process.Tidigare forskning ger en bild av hur ämnet behandlats av olika forskare och en historiskttillbakablick på konsthantverkets roll i samhället.Analysen behandlar texter om nutida rörelser och ideologier inom hantverk och är struktureradefter de fyra tematikerna. DIY är den första vars vision är att uppmuntra den egna kreativaförmågan som ett motstånd mot dagens konsumtion och massproduktion.

Studien har sin grund i de nya utmaningar som politiska partier idag står inför. De politiska värderingarna i samhället har under de senaste 20 åren förändrats, vilket tvingar de politiska partierna att i större grad lyssna på sin omvärld för att kunna föra en relevant politik. Intresset för studien väcktes då vi ville ta reda på hur, och om, politiska partier arbetar med att etablera relationer med sina väljare, för att hantera dessa utmaningar.Studien har sin grund i en relationsskapande syn på public relations där teorier inom området har används för att svara på studiens syfte.Syftet är att undersöka hur Nya Moderaterna anser sig arbeta med Public Relations, med fokus på att etablera relationer, och hur detta återspeglas i deras kommunikation på Twitter.Studiens frågeställningar har besvarats med hjälp av en kvalitativ metod. Inledningsvis genomförde vi samtalsintervjuer med anställda på Nya Moderaternas kommunikationsavdelning för att därefter genomföra ytterligare samtalsintervjuer med utvalda, centrala, representanter ute i organisationen. Slutligen har en kvalitativ innehållsanalys genomförts av samtliga intervjupersoners, samt organisationens, twitterinlägg.   Resultatet visar att Nya Moderaterna är väl medvetna om att deras omvärld har ett stort inflytande över huruvida partiet skall nå framgång eller ej.

Vi har i denna studie undersökt om den grävande journalistiken har större möjligheter än journalistik i allmänhet att fullfölja det journalistiska uppdraget. För att kunna svara på den frågan har vi först, genom teori, tittat på skillnaderna mellan den vardagliga journalistikens ideal och hur den fungerar i praktiken. Glappet visade sig vara väldigt stort. Med teorin som grund har vi genom den kvalitativa ansatsen analyserat tre inslag från det grävande tv-programmet ?Uppdrag granskning?.

I min uppsats så har jag valt att studera den ideologi som ledde fram till skapandet av det svenska samhällets särart. Detta ämne har nu för tiden utvecklats till att i huvudsak vara historia, eftersom dess ursprung nu ligger så långt tillbaka i tiden. Mitt val av detta ämne beror huvudsakligen på att jag önskar öka förståelsen för hur välfärden och folkhemsidealet kom att utmärka Sverige. För att uppnå detta har jag främst studerat socialdemokratin, då den som det framgår i bakgrund och appendix var den drivande faktorn i denna utveckling. Jag har dock i den mån det påverkat det socialdemokratiska beslutsfattandet redovisat även andra faktorer.

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur folkhögskolans huvudmanpåverkar skolans musiklinjer. Centralt i studien är huvudmännens ideologiska grundsyn elleravsaknaden av den samme. Alla folkhögskolor står under en huvudman och det är en viktigparameter för folkhögskolornas existens. Huruvida huvudmännens ideologiska grundsynkommer till uttryck och påverkar folkhögskolor har debatterats hårt i folkhögskolans historia.Däremot är forskningen kring ämnet mycket begränsad vilket har gjort arbetet med studienextra spännande. För att undersöka hur det ser ut i dag har vi besökt fyra svenskafolkhögskolor med olika huvudmän.