Den Entreprenöriella Filosofin är en studie av ideologi, kunskapssyn, betydelse och tendens i de nya kunskapskriterierna i gymnasieämnet filosofi sett i ljuset av Gymnasieskola 2011 (GY11). Uppsatsen inleds med en kort presentation av ämnet för att sedan redogöra för olika lingvistiska och semantiska tolkningsmodeller hämtade hos filosofer som Saussure, Russell och Wittgenstein vilka kommer att användas i själva analysen av de nya kunskapskriterierna. I syfte att sätta in undersökningen i en historisk kontext ges även en presentation av olika epistemologiska skolor och hur synen på kunskap i skolan har skiftat genom åren. Den efterföljande komparativa läsningen av de nya kunskapskriterierna gentemot de gamla betygskriterierna, där en rad nyintroducerade begrepp såsom entreprenör och entreprenöriellt lärande dessutom tolkas utifrån sin nya kontext visar att det har skett en förskjutning av vilka förmågor eller kunskaper som nu skall bedömas i gymnasieämnet filosofi. Textanalysen visar även att det har skett en förskjutning vad gäller kunskapssyn mot ett mer instrumentellt förhållningssätt och att detta bygger på ideologisk tendens snarare än vetenskaplig övertygelse..

The purpose with this essay is to examine the Liberal Party and the Left Party´s views on homework, if the parties considers that homework affects the schools plan for equivalence and if the parties disagreement can be related to their different ideologies. To answer the purpose I have used following questions: How do the Liberal Party and the Left Party define the concept of homework?, What is the purpose of homework in primary schools according to the Liberal Party and the Left Party?, What are the arguments for and against homework and do homework affects the schools plan for equivalence according to the parties? and Can the parties' views on homework be related to their respective ideologies? The method used is a qualitative textual analysis with focus on the idea analysis. The material consist of relevant newspaper articles, news and debate clips and the parties various party programs, during the time frame of 2006-05-31 - 2013-10-14. To answer the purpose I also used different types of discourse theories, equivalence theory and the ideologies liberalism and reformist socialism as theories.The results shows that the Liberal Party and the Left Party have different views about what a homework should be considered as and that both parties thinks that homework can affect the schools plan for equivalence, but they have different perceptions about how.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur samhällskunskapslärare behandlar Sverigedemokraterna i sin undervisning och hur det förhåller sig till lärarens syn på värderingar, elevens medborgarskap och Sverigedemokraternas ideologi. Detta sker genom samtalsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare. Uppsatsen syftar även till att utifrån partiets åsiktsdokument föra en diskussion kring Sverigedemokraternas ideologiska utgångspunkter och hur dessa överensstämmer med skolans värdegrund. Uppsatsen föreslår att Sverigedemokraterna tillskrivs en högerpopulistisk politisk grundsyn och i åsiktsdokumentens jämförelse med skolans värdegrund bedöms den i flera fall vara problematisk. Partiets krav på assimilering samt delar av dess kritik av islam och mångkultur har setts som svårförenlig med skolans värdegrund.

Huvudsyfte med denna studie är att ur organisatoriskt perspektiv uppmärksamma och problematisera regleringen av gudstjänsten i Svenska kyrkan. Den valda metoden är kvalitativ genom att studien mestadels sker genom textanalys. Angreppssättet är teoretisk triangulering då uppsatsens frågeställningar belyses utifrån flera teoretiska positioner. Uppsatsens genomgång av kyrkoordningen och jämförelsen med tidigare lagstiftning samt utredningar och förarbeten har visat att de förtroendevalda fått en stärkt ställning, bland annat på gudstjänstens område. Detta har skett på flera sätt, som genom att dessa uppdrag getts framhävda teologiska motiveringar och med ordvändningar som liknar vigningsordningarna för biskop och präst. De vigdas ställning har på motsvarande sätt försvagats.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur den nypaganistiska, och i första hand nordamerikanska, rörelsen Church of All Worlds reagerar mot förändring och institutionalisering. För att förstå institutionaliseringsprocessens bakomliggande krafter och identifiera dess konsekvenser, är det övergripande syftet med uppsatsen att utifrån en fallstudie av Church of All Worlds undersöka hur organisationen under sina verksamhetsår förändrats i fråga om (1) förhållande till samhället, (2) ideologi, (3) organisatorisk struktur och (4) ledarskap. Utgångspunkten är att betrakta rörelsen som dels religiös och spirituell, dels organisatorisk och ekonomisk, varför uppsatsen lutar sin teoribildning mot både religions- och samhällsvetenskapen och mot organisationsteorin. Som samhälleliga samt organisatoriska faktorer till Church of All Worlds institutionalisering finner vi den postmoderna motreaktionen mot industrisamhällets missförhållanden samt kritiken mot existensen av den objektiva sanningen. Institutionaliseringens följder är emellertid att rörelsen slutligen upptas som en del av det sen-moderna samhällssystemet.

Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi.

Titel Hundra år av svenska valaffischer: Ett kulturarv som rymmer dramatik, klasskamp, ideologiska motsättningar, propaganda, smutskastning, humor och en unik bildskattFörfattare Tina HildebrandKurs Examinationsarbete i Medie- och ommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2013Handledare Nicklas HåkanssonSidantal 44 inklusive bilagaSyfte Syftet med denna studie är att belysa förändringar i hur partierna har använt valaffischer för att locka väljare under det senaste seklet.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial En databas med 1 410 svenska valaffischer från åren 1911-2010Huvudresultat Studien visar att andelen ideologiska budskap minskar och att andelen sakfrågor ökar över tid. De sakfrågeområden som dominerar är arbetsmarknad och social välfärd. Partierna är i huvudsak trogna sina ideologier, vänsterpartierna i något högre grad än höger- och mittenpartier.Tillsammans med sakfrågor används logos, till ideologiska budskap används pathos. Kombinationen sakfråga & logosargument används främst av vänsterpartier under åren 1911-1985 sedan av mittenpartier, 1988-2010.Kombinationen ideologi & pathos används mest av högerpartier (1911-1973), sedan av vänsterpartier (1976-2010). Layouten består i 24 procent av affischerna endast av text och det finns en ökande trend att använda textaffischer, 60 procent består av text & bild.

The aim of this thesis is to examine the debate in Swedish library press concerning privatization of public libraries. The aim of the thesis stems from a desire to know whether Swedish librarians, as has been alleged in contemporary right wing debate, are politically biased and adherents of socialism. The debate is analysed using the method of idea and ideology analysis, using the tool of ideal types of the ideologies socialism and neo- liberalism. As material I have chosen articles from the magazines Biblioteksbladet and DIK Forum, from the years 1989 to 2010. The reason for choosing the topic of privatization is that it is a controversial question and a topic one could expect to generate a heated debate.Four positions can be discerned in the debate.

Syftet med den undersökning som redovisas i detta examensarbete var att undersöka hur läro-böcker för kursen Samhällskunskap A i gymnasieskolan uppmuntrar elever till att inta ett kritiskt förhållningssätt. I syftet ingick också att undersöka huruvida några ideologiska kopplingar kunde finnas i lärobokstexterna. Med en kvalitativ textanalys av 10 läroböckers texter om EU undersöktes i vilken utsträckning texterna hade en problematiserande framställning, för att på så sätt uppmuntra eleverna till att reflektera kritiskt och formulera egna ståndpunkter. I förekommande fall undersöktes framställningens samband med de avgörande frågor kring EU-projektet som ställs inom ideologierna konservatism, liberalism, demokratisk socialism och ekologism. Resultatet av analysen visade att fyra av läroböckerna har en starkt problematiserande framställning medan majoriteten av böckerna har en framställning som är obetydligt eller svagt problematiserande.

Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi.

AbstractKarin Eriksson: Svensk folkmusik blir svensk världsmusik ? Ideologi i förändring under 1970-­tal. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 80 p, 2005.1970-talet var en omvälvande tid inom svenskt musikliv. Tidsandan var starkt färgad av framtidstro, kreativitet och experimentlusta när den svenska folkmusikvågen svepte över landet. Undersökningen söker svar på När och hur svensk folkmusik blev en del av svensk världsmusik.

Sweden is currently a country in which a large amount of children?s time has changed to be spent within institutions, for small children these institutions are preschools. These are places where notions are created regarding what children are, what?s good for children, what?s normal and desirable regarding children. The purpose of this study has been to decipher what?s considered desirable and what notions or ideas regarding children are prevalent in preschools with an I Ur och Skur profile.

This study aims to map the opinions and attitudes of lokal elected officials regarding corruption and corruption preventing measures. The study also attempt to determine weather opinions differ based on the interviewed party political affiliations. The study material of the thesis is therefore largely based on interviews with elected representatives from the municipalities; Älmhult, Lessebo and Tingsryd.  .

  ABSTRACTMikael Tjernberg: "Den musikaliska kvalitetens ideologi" ? Jan W Morthenson, kvalitetsbegrepp och musikestetik i en debatt under svenskt 1970-­tal. Uppsala Universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 poäng, 2007.Året 1974 präglade starka polariseringar den svenska musikens situation. Modernister kontra traditionalister/"populister", progressiv musikrörelse kontra vad som stämplades som "kommersiellt". Samma år författade tonsättaren Jan W Morthenson en essä i tidskrif­ten Tonfallet, i vilken han redogjorde för hur de kulturella kvalitetsnormerna, enligt hans me­ning, blivit alltmer problematiska.

Inför årets riksdagsval så förekommer det en debatt där Sveriges två största politiska partier anklagas för att ha övergivit sina ideologiska värdegrund. Den rådande perceptionen är att detta har ledat till att de två partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, befinner sig närmare varandra än tidigare. Undersökningens syfte är att klargöra huruvida denna perceptions stämmer eller ej. Detta görs genom en idéanalys av de två partiernas idépolitik där partiprogram utgör material. Materialet ska klassificeras utefter olika idealtyper för att på så sätt kunna placera in partiernas idépolitiska position.