I denna studie har den offentliga sektorns pÄverkan pÄ tillvÀxt i OECD-lÀnderna undersökts. Studiens frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar den offentliga sektorns storlek och struktur ekonomisk tillvÀxt i OECD-lÀnder? Undersökningen Àr gjord för Ären 2007-2010 i en sÄ kallad paneldata-undersökning. För att undersöka strukturen har den offentliga sektorns utgifter delats upp i sex delar - utgifter för utbildning, försvar, sjukvÄrd, varor och tjÀnster, sociala avgifter samt övriga utgifter.I undersökningen har sex modeller anvÀnds för att fÄ fram resultat. Undersökningen visade inget klart samband mellan storleken pÄ den offentliga sektorn och ekonomisk tillvÀxt.

Syftet med detta examensarbete Àr att implementeraen adaptiv relevansmodell för att kunna analysera hurbra denna presterar med den lilla mÀngd trÀningsdatasom finns tillgÀnglig. Resultatet bygger pÄ den betingadesannolikhetshierarki som Àr framtagen av Zhouet al. Dennarelevansmodell implementeras mellan anvÀndargrÀnssnittetoch Apache Solr, sökmotorn som anvÀndes vid studiensgenomförande. Genom att implementera pÄ detta sÀttkommer bÄde den systembaserade relevansen, frÄn ApacheSolr, och den anvÀndarbaserade relevansen, frÄn dennarelevansmodell, att bidra till den totala relevansen.Den betingade sannolikhetshierarkin anvÀnder sig avtvÄ andra modeller, oberoendemodellen och fullmodellen,för att skatta relevansen hos ett dokument givet denstÀllda sökfrÄgan. Oberoendemodellen gör antagandet attsöktermerna i sökfrÄgan Àr oberoende varandra menförkastar informationen i ordföljden, medan fullmodellentar hÀnsyn till den information ordföljden ger.Resultatet visar att relevansmodellen kan omordnasökresultatet i98% av fallen.

Sambandet mellan redovisning och beskattning har ett flertal gÄnger varit under utredning om sambandet ska avskaffas. Senast under 2008 framfördes en utredning om huruvida det materiella och formella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas. I denna uppsats visas att sambandet kan delas in i tre modeller som har olika starka samband mellan redovisning och beskattning. Var och en av modellerna har konsekvenser som pÄverkar svenska företag och Skatteverket. Resultatet frÄn vÄr undersökning konstaterade att rÀttslÀget för redovisningsregler och rÀttspraxis överstÀmmer med kriterierna i redovisningsmodellen dÀr det rÄder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning.

Syftet Àr att beskriva och analysera hur Swedbanks ekonomistyrning pÄ region- och lokalkontorsnivÄ Àr utformad, med tyngdpunkt pÄ balanserat styrkort och budget. Vi anvÀnder en kvalitativ strategi med abduktiv ansats och semi-strukturerade intervjuer. Genom att anvÀnda ett ramverk för strategiimplementering och modeller för balanserat styrkort, budgetering, belöningssystem och organisationsstruktur analyseras vÄrt empiriska material. Empirin bygger pÄ dokumenterad information om Swedbank samt resultat frÄn ett flertal intervjuer. Slutsatser:Swedbank anvÀnder sig av balanserat styrkort i kombination med budget.

Telekombranschen har de senaste decennierna upplevt en stark tillvÀxt, framförallt i urbana omrÄden och vÀstvÀrlden. Nu nÀr denna tillvÀxt Àven sker i utvecklingslÀnder och dess landsbygd, söks det efter nya sÀtt att försörja basstationer som ej Àr kopplade till elnÀtet med energi. Syftet med detta examensarbete Àr att studera och analysera framtida hÄllbara energilösningar för basstationer inom telekombranschen.Detta görs genom att kartlÀgga alternativ, analysera vilka hinder och möjligheter som finns samt undersöka vilka kompetenser som krÀvs för en vidare utveckling. Arbetet har framförallt baserats pÄ intervjuer av aktörer i telekombranschen samt litteraturstudier.Studien visar att de tekniker som i framtiden har störst potential att ersÀtta dieselgeneratorerna idag Àr solceller samt smÄskalig vindkraft. För att denna utveckling skall ske krÀvs det innovationer och nya sÀtt att implementera energisystem med basstationer.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera relativt nyexaminerade speciallÀrares nulÀge och önskelÀge betrÀffande yrkesroll, arbetsuppgifter och arbetssituation. Vi ville undersöka i vilken utstrÀckning speciallÀrare arbetar som speciallÀrare och pÄ vilket sÀtt deras didaktiska kompetenser framtrÀder och tas till vara i undervisning och i skolutveckling.Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr professionaliseringsteori, som bygger pÄ yrkens utveckling mot en profession. I professionaliseringsteorin intresserar man sig för sambandet mellan profession, kunskap och möjligheten för yrkesgrupper att omsÀtta detta i yrkespraktiken Metod: Studien grundade sig pÄ enkÀtsvar frÄn 32 speciallÀrare examinerade frÄn Göteborgs Universitet Ären 2011-2013. För att fÄ svar pÄ studiens syfte valdes bÄde en kvantitativ och kvalitativ ansats.

Traditionella modeller och instÀllningar till ledarskap har pÄ senare tid blivit allt mer ifrÄgasatta. Delat ledarskap Àr en organisationsform pÄ frammarsch som tar avsteg frÄn den vanliga bilden av ledaren som en person. Vi undersöker vad det innebÀr att ha tvÄ personer i en organisation som delar pÄ det formella ledarskapet. Den centrala frÄgan Àr huruvida delat ledarskap gÄr att rekommendera för offentliga organisationer. För att svara pÄ frÄgan krÀvs att man utreder vilka konsekvenser fenomenet har pÄ effektivitet, ansvarsutkrÀvande och ansvarstagande eftersom det Àr viktiga krav som stÀlls pÄ offentliga organisationer.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka metoder samt likabehndlingsplaner skolorna anvÀnder sig av, och hur dessa fungerar i arbetet mot mobbning. Bakgrunden till studien Àr den stora förekomst av mobbning som finns i skolans vÀrld och hur försöken till att bekÀmpa mobbningen gÄr till. Metoden för studien bygger pÄintervjuer gjorda me dtvÄ rektorer frÄn tvÄ kommuner. I intervjuerna stÀlldes frÄgor om hur skolorna arbetar förebyggande mot mobbning och hur eleverna onvolveras i detta arbete. Resultatet visar bland annat att de berörda skolornaanvÀnder sig av likabehandlingsplaner och egna mobbningsmodeller i sitt arbete för att minska och förebygga mobbning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, analysera, diskutera och dra slutsatser för att komma fram till vad det beror pÄ att det uppstÄr skillnader mellan vÄra framrÀknade företagsvÀrden och det noterade börsvÀrdet.De företag vi valt att granska Àr Boss Media, Cherryföretagen och Unibet. Företagen bedriver liknande verksamhet med fokus pÄ spel över internet. Denna tillvÀxtbransch har vuxit lavinar-tat de senaste Ären eftersom efterfrÄgan bland spelarna ökat.De vÀrderingsmodeller vi arbetat med Àr, den diskonterande kassaflödesmodellen, P/E-talsvÀrderingen och substansvÀrderingen. De tvÄ förstnÀmnda Àr sÄ kallade avkastnings-modeller, som fokuserar pÄ framtida vÀrden, medan substansvÀrderingsmodellen pekar pÄ vad företaget historiskt sett presterat.Empirin i uppsatsen har hÀmtats ur företagens Ärsredovisningar för Är 2005. Informationen har sedan applicerats i de berörda modellerna för att pÄ sÄ sÀtt komma fram till ett företagsvÀrde.Varför det uppstÄr skillnader mellan företagsvÀrdet och börsvÀrdet, samt i vilken grad upp-satsens syfte har uppnÄtts, presenteras i kapitlet Diskussion och slutsats..

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka fÄ förstÄelse för ljudillustrationers betydelse i radiopresentationer genom att se hur olika presentationer tas emot av en publik. Det jag ville ta reda pÄ var vilken sorts presentation ? en med ljudillustrationer eller en utan ? som uppskattas av flest inom den yngre delen av P3:s mÄlgrupp, samt vilken av presentationerna som mest lockar till vidare lyssning.Studien bestÄr av en gestaltande del, dÀr jag har gjort om presentationer frÄn radioprogrammet P3 PopulÀr, och en vetenskaplig del i form av en kvantitativ undersökning dÀr gymnasielever har lyssnat pÄ en presentation för att sedan svara pÄ en enkÀt. Studien har haft sin utgÄngspunkt i retoriska modeller för hur ett meddelande bör utformas, och i olika metoder för anvÀndandet av ljud i radio.Undersökningen visar att personer som lyssnat pÄ en presentation med ljudliga illustrationer tyckte att den var intressant, underhÄllande, trolig att fÄnga deras uppmÀrksamhet och vilja till att lyssna vidare i större utstrÀckning Àn personer som lyssnat pÄ en presentation utan ljudillustrationer.

Lokalisering och dĂ€rmed anpassning till specifik marknad kan förbĂ€ttra en webbplats anvĂ€ndbarhet. Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka vad i innehĂ„llet som kan behöva lokaliseras i den svenska webbplatsen PlanEatSmile ([www]) inför lansering i Storbritannien. PlanEatSmile Ă€r kortfattat en webbplats vars syfte Ă€r att stödja bra matvanor och bra matval och riktar sig till barnfamiljer. Med fallstudiestrategi som grund har dels en litteraturstudie utförts dĂ€r frĂ€mst jĂ€mförelser av kostrekommendationer och vanor mellan Sverige och Storbritannien undersökts. Även intervjuer med brittiska informanter har genomförts för att undersöka vad de har för vanor runt mat.

Denna uppsats beskriver hur företag i primÀraluminiumbranschens internationella konkurrenskraft pÄverkas av valet av styrmedel mellan lÀnder. Valda teorier och modeller faller inom ramen för miljöekonomi. Studien behandlar Sverige, Norge, Polen och England och berör utslÀppen av koldioxid och svaveldioxid. Sverige har i jÀmförelse med de andra lÀnderna betydligt högre skatter förutom Polen som har en svaveldioxidskatt som Àr högre. Detta borde medföra att Sveriges konkurrenskraft jÀmfört med de andra lÀnderna försÀmras.

Offentliga organisationers huvudsyfte Àr inte att skapa ekonomisk vinst, utan det typiska syftet Àr att tillhandahÄlla nÄgon form av allmÀn service. Hur vÀl organisationerna lyckas med detta gÄr vanligtvis inte att mÀta i finansiella termer. DÀrför har kvalitets- och resultatmÀtning ofta betydande inslag av bedömning och tolkning. En offentlig organisation som fÄtt kritik för brister inom detta omrÄde Àr Försvarsmakten, som i fredstid i huvudsak Àr en utbildningsinstitution som utbildar och trÀnar officerare och soldater.I uppsatsen studeras hur kvalitén pÄ en utbildning utvÀrderas inom en offentlig organisation med syftet att beskriva arbetet med kvalitets- och resultatmÀtning. Metoden för studien har varit att intervjua militÀra chefer som arbetar med förbandsutbildning eller utvÀrderingssystem pÄ Skaraborgs regemente P4 och pÄ Markstridsskolan, belÀgna i Skövde.VÄr studie visar att en kombination av olika utvÀrderingssystem och modeller ökar tillförlitligheten, sÀkerheten och kvalitén i utvÀrderingarna och minskar risken för godtycklighet och tolkningar.

Narkotikan Àr idag ett stort problem i Sverige och detta Àr den stora anledningen till varför dessa gatulangningsgrupper har startats. Rapporten avser att belysa gatulangningsgruppens arbetssÀtt, metoder, teorier och resultat. Arbetet kommer att grunda sig pÄ intervjuer med erfarna poliser inom gatulangningsgruppen och fokus kommer att ligga pÄ polismyndigheten i SkÄne nÀrmare bestÀmt HÀssleholm. Dessa grupper gör riktade insatser mot olika personer som begÄr brott mot narkotikastrafflagen. Det finns ett antal olika teorier och modeller som rapporten innehÄller som förklarar varför en person begÄr brott.

Vi har undersökt lÀrares erfarenheter av deras första Är i yrket och vilka utmaningar de upplevde. LÀraryrket Àr komplext i den meningen att det inte finns en fast uppsÀttning teorier och metoder som man kan lÀra sig. En lÀrares professionsutveckling Àr en stÀndigt pÄgÄende process och vi har fokuserat pÄ introduktionsperioden under lÀrarnas första yrkesverksamma Är. Som teoretisk grund har vi anvÀnt oss av tvÄ olika modeller för professionsutveckling; en av Forslund samt den som anvÀnds inom Malmö högskola för den verksamhetsförlagda tiden. Vi har intervjuat fem samhÀllslÀrare om deras minnen frÄn deras första yrkesverksamma Är.