3D-modellerad grafik har blivit ett viktigt verktyg för att visualisera projekt inom arkitektur, för att skapa fotorealistiska visualiseringar Àr ÄtgÄngen av en dators processorkraft stor dÀr berÀkningen av dessa 3D-modeller till fÀrdig bild eller animation blir en flaskhals för arkitektföretagets visualiseringsavdelning. Stora animationsföretag har lÀnge anvÀnt sig av datorkluster för att kunna hantera processorbehovet hos programvara för grafisk formgivning och detta Àr en lösning som i mindre skala Àven passar sig för 3D-grafiker arbetandes inom arkitektur. Mitt examensarbete har varit införandet av ett sÄdant datorkluster pÄ arkitektfirman White Arkitekters huvudkontor i Göteborg. Lösningen har till stor del eliminerat den flaskhals som tidigare existerade och har gett 3D-grafikerna möjligheten att göra mer avancerade projekt samt att krÀva bÀttre bildkvalité av de olika programvaror som anvÀnds..

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lÀrandet och pÄ vilket sÀtt ett informellt lÀrande samt ett utvecklingsinriktat lÀrande sker pÄ den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen Àr en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna Àr kommunalanstÀllda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjÀlp av teoretiska modeller om informellt lÀrande och utvecklingsinriktat lÀrande.

Psykologiska bedömningar av förÀldrar beskrivs sÀllan som en mer uttalad och tydlig del av arbetet inom barn- och ungdomspsykiatri, utan det Àr i hög grad ett underförstÄtt arbetsomrÄde. Syftet med den hÀr undersökningen var att beskriva hur arbetet med psykologiska bedömningar av förÀldrar konceptualiseras och praktiseras under det inledande skedet av behandlingskontakter inom BUP. Nio psykologer vid sju öppenvÄrdsmottagningar intervjuades och intervjuerna analyserades tematiskt. En viktig aspekt som framkommer i resultatet Àr hur det gemensamma arbetet mellan psykolog och förÀlder för att etablera en arbetsallians erbjuder goda möjligheter till psykologiska bedömningar av förÀldern. Under arbetet med alliansen, och med alliansen som bas, kan olika former av systematik och modeller för psykologiska bedömningar tillÀmpas.

Detta Àr en kvalitativ undersökning av attityderna till arbetet hos en personalgrupp pÄ ett nystartat korttidsboende, dÀr rekryteringens fokus lagts vid hög utbildningsnivÄ och personliga egenskaper. Resultatet visar pÄ att det finns viss överensstÀmmelse jÀmfört med tidigare forskning, som vikten av tydlighet och diskussion kring relationen till brukaren. DÀremot verkar denna personalgrupp lÀgga större vikt vid bÄde kunskap och erfarenhet, att kunna omvÀrdera sina egna ambitioner och vÀrderingar, samt uppmÀrksamhet och tÄlamod för att lÀra sig erbjuda det brukaren behöver. I studien berörs modeller frÄn social-kognitiv psykologi, som Theory of Planned Behavior, och vi föreslÄr vidare anvÀndning av dessa i forskningen, för att analysera och modifiera personals attityder och arbete..

Uppsatsen behandlar frÄgan huruvida det existerar nÄgot samband mellan storleken pÄ terminspremien och inflationsförÀndringar i Sverige. Genom hypotesprövning för perioden 1992-12-31 t.o.m. 2001-12-31, undersöks dÀrigenom hur föregÄende perioders inflation pÄverkar terminspremien mellan den svenska tremÄnaders- och ettÄriga statsskuldvÀxeln. I uppsatsen konstrueras tvÄ modeller utifrÄn förvÀntningshypotesen och Fishereffekten, som ska visa huruvida ett samband existerar. För den undersökta perioden nÄs slutsatsen, att modellerna inte kan pÄvisa att ett samband mellan terminspremiens storlek och inflationsförÀndringar i Sverige existerar.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, pÄverkat utformningen av vÄra stÀder. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sÀgas ha funnits under den moderna epoken frÄn 1850 och framÄt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trÀdgÄrdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjÀlp av inventering pÄ plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot tvÄ utbyggda omrÄden i UmeÄ (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planomrÄde mitt emellan dessa tvÄ. Det Àr naturligtvis svÄrt att pÄstÄ att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det omrÄde som stÄr i begrepp att bebyggas. DÀremot tycker jag att man i omrÄdenas utformning och med hjÀlp av planhandlingar kan utlÀsa strömningar och tendenser i stadsbyggandet.

I denna uppsats jÀmför vi reporÀntan mot marknadens förvÀntningar pÄ den framtida reporÀntan med hjÀlp av enkÀtundersökningar och handlade terminskontrakt, FRA-kontrakt.Vi baserar vÄra modeller pÄ ekonomiska teorier, förvÀntningshypotesen, och antaganden som vi applicerar pÄ vÄr statistiska analys. Med regressionsanalys försöker vi utröna vilken av metoderna som förklarar reporÀntan pÄ 3-, 12- och 24 mÄnaders sikt. Vi jÀmför ocksÄ modellernas prognosförmÄga för de olika tidshorisonterna. Det vi slutligen kommer fram till Àr att bÄda metoderna förklarar reporÀntan bra pÄ tre mÄnaders sikt. PÄ lÀngre sikt tenderar marknaden att överskatta sina förvÀntningar om reporÀntan och investerare kommer att krÀva en riskpremie.

Uppsatsen handlar om hur en Àldre byggnad av torp-liknande slag kan renoveras till att bli enbyggnad av modern standard. Detta görs genom att stegvis gÄ igenom de delar som behöveruppdateras och ge exempel pÄ hur de kan förbÀttras för att nÄ upp till en modern standard.Samtidigt har Àven tvÄ modeller gjorts. En i ?Revit Structure? över byggnadens konstruktion,men Àven en i ?Revit Architecture? dÀr en möjlig ny planlösning ges. Till slut mynnar detta uti ett förlag till ny planlösning som innehÄller alla de bestÄndsdelar som behövs för att skapa enmodern bostad.

Denna uppsats utreder för ett urval av 80 lÀnder hypotesen att inkomstojÀmlikhet mÀtt i ginikoefficienten har en negativ pÄverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt mÀtt i BNP/capita. UtgÄngspunkten Àr att finna stöd för tidigare forskning pÄ inkomstojÀmlikhetens pÄverkan pÄ tillvÀxten. Den empiriska undersökningen görs med linjÀr regressionsanalys i fyra modeller dÀr tillvÀxt Àr den beroende variabeln, ginikoefficienten den oberoende samt ett antal kontrollvariabler för initial BNP-nivÄ, demokrati, utbildning, handel, livslÀngd, rÀttssÀkerhet och korruptionskontroll. Resultaten visar ett signifikant, men svagt, negativt samband mellan tillvÀxt och ojÀmlikhet. Dock lider modellerna av möjliga problem med endogenitet samt multikollinearitet.

I denna uppsats undersöker jag huruvida CAPM eller APT modellerna ger resultat pÄ den svenska aktiemarknaden mellan 1998 och 2007. Jag undersöker om nÄgon av dessa modeller passar in i den svenska aktiemarknaden och hurdan Àr resultatet. Det som gör uppsatsen intressant Àr att jag anvÀnder bÄda modellerna i en och samma studie och jÀmför resultatet av uppskattningar av modellerna. Som markandsindex har jag anvÀnt OMXS30 index och som makroekonomiska variabler i APT-modellen har jag anvÀnt inflation, oljepris, industriproduktionsindex och rÀnta. Resultatet av studien Àr att med de makroekonomiska variablerna, som jag har anvÀnt, ger bÄde CAPM och APT likvÀrdiga resultat.

Syftet med den hÀr rapporten var att skapa ett ljudbaserat skrÀckspel utifrÄn vissa ramar och modeller. Spelet bestÄr av tre banor med tre olika ljudbilder som utgÄr frÄn Murch (2005) fem spektrum. Med hjÀlp av undersökningen ville jag ta reda pÄ vilken av de tre banorna som var tydligast att följa och förstÄ och vilken som var, om nÄgon, mest skrÀmmande. Undersökningen bestod av tre urvalsgrupper, personer med mycket spelerfarenhet, personer med liten spelerfarenhet och synskadade. Personerna som deltog fick spela hela spelet för att sedan svara pÄ enkÀtfrÄgor samt medverka i en intervju.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsÀttningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan pÄverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkÀtundersökning och korrelationsanalys utförts för att mÀta arbetsmotivation och ledarstil.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsÀttningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan pÄverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkÀtundersökning och korrelationsanalys utförts för att mÀta arbetsmotivation och ledarstil.

Studien processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat pÄ svenska och spanska högstadieskolor undersöker skillnader och likheter inom processinriktat och resultatinriktat klimat. I denna studie undersöks det hur dessa tvÄ klimat ser ut pÄ svenska och spanska skolor och detta ur svenska och spanska idrottslÀrares perspektiv. I studien anvÀnds Nicholls (1989) teori om de tvÄ motivationsklimaten. Empirin Àr inhÀmtad via semistrukturerade intervjuer med idrottslÀrare pÄ tre svenska och tre spanska högstadieskolor. Detta i kombination med Nicholls (1989) teori och andra modeller, ligger till grund för den senare gjorda analysen.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lÀrandet och pÄ vilket sÀtt ett informellt lÀrande samt ett utvecklingsinriktat lÀrande sker pÄ den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen Àr en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna Àr kommunalanstÀllda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjÀlp av teoretiska modeller om informellt lÀrande och utvecklingsinriktat lÀrande.